Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Sjöfart och flyg efter kriget, av Erik Wetter, P A Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(722
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. 10 OOO-tonnciren "Bali’’
tillhör svenska
handelsflottans största lastlinjefartgg.
Det är speciellt konstruerat
för Svenska Ostasiatiska
Kompaniets lasttrafik på Fjärran
östern och har bl.a. försetts
med stora djuptankar för
oljelaster samt dessutom smärre
tankar för dyrbara
vegetabiliska oljor. Farten på last
är 16 knop.
gynnsammare för flygets del. Å andra sidan står
ej heller utvecklingen stilla på sjöfartens område.
Med hänsyn till de ekonomiska
förutsättningarna är det därför naturligt, att flyget måste
söka de värdefulla, föga skrymmande,
ekonomiskt bärkraftiga transporterna. Även om
statistiken över flygtrafikens utveckling före kriget
visar en något större procentuell stegring för last
än för passagerare, synes skäl föreligga, att det
framför allt blir på passageraretrafikens område
som verkningarna av flygets utveckling efter
kriget komma att bli mest märkbara. För många
resande spelar tiden en betydande roll. En mycket
stor del av världens större passagerarefartyg äro
efter detta krig borta och hinna icke ersättas på
lång tid. Minfaran kommer att länge bestå och
avhålla mången från sjön. Gränsernas
besvärligheter komma att avskräcka från landresor, och
järnvägarnas materiel är i många länder starkt
utsliten. Folk kommer att tvingas att flyga och
vänja sig därvid. W A Patterson, chef för United
Airlines, beräknar att 80 % av den transatlantiska
passageraretrafiken kommer att gå per flyg. För
detta ändamål erfordras enligt hans beräkning
1945 endast femton 100-passagerare flygplan, som
1948 skulle ökas till 43. Då skulle 170 000
passagerare under året gå per flyg från Europa till
Amerika, under det att 146 000 skulle gå
motsatt väg.
Om man bortser från flygbiljettprisernas stor-
lek, huru de nu än konnna att ställa sig, är det
dock icke så säkert att den tidsvinst, som
flygresor innebär, kommer att uppväga sjöresans
sannolika fördelar. Sjöresans avkoppling,
bekvämligheten och servicen ombord kan antas få sin
betydelse i valet. När bilarna gjorde sitt segertåg
i världen, trodde man på många håll, att
järnvägarnas passageraretrafik skulle minskas, vilket
ytterligare borde ske på grund av flygets
frammarsch. Före kriget visade dock såväl de svenska
som de tyska och amerikanska järnvägarna en
stadig väsentlig stegring år efter år i antalet
passagerarekilometer. Världens länder ha på gott och
ont blivit mera bekanta med varandra, reslusten
har blivit större och spritt sig till alla
samhällsskikt. Nya delar och vrår av världens kontinenter
kunna nu nås, framför allt tack vare flygets
utveckling. Allt detta talar för att den totala
resandeströmmen kommer att i en fredlig värld
ökas, varvid flygets passagerareantal kommer att
ökas procentuellt sett mest. Det är kanske troligt,
att i en framtid passagerarelinjerna på sjön
komma att bli ett komplement till flyglinjerna i stället
för hittills tvärtom. Men väl skötta, reguljära
passagerarelinjer på sjön torde allt framgent
komma att behålla sin marknad och sin klientel.
Med passagerareflyglinjerna komma helt
naturligt post och bagage i stor utsträckning att följa.
I övrigt torde passagerareplanen ej vara lämpade
för lasttransporter i någon större skala.
Fig. 3. ’’Krageholm" är ett av
de senaste tillskotten till
Svenska Amerika Mexiko Liniens
moderna linjeflotta.
Fartyget är helsvetsat och försett
med kyllastrum. Lastförmågan
är 6 400 t, farten på last
161/a knop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
