Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Sjöfart och flyg efter kriget, av Erik Wetter, P A Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
723
Fig. 4. Svenska Amerika
Liniens planerade nya fartyg om
ungefär 11 000 bruttoton
kommer att få en modern och
komfortabel inredning för 350
passagerare. Farten 19 knop
samt effektiva lastnings- och
lossningsanordningar komma
att möjliggöra regelbundna,
täta turer.
Lasttrafiken till sjöss utgjorde 1936—37 ca 200
Mt/år, varav 85 % bestod av bulkvaror, såsom
kol, metaller, oljor, malm, trä, foder- och
textilvaror, och resten, ca 30 Mt, av styckegods.
Bulk-varorna transporterades, och kommer väl så att
än länge ske, med tramp- och specialfartyg,
styckegods med linjefartygen och till en mycket
ringa del per flyg. En undersökning av
flyglast-trafiken före kriget i Amerika visar att trycksaker,
fotografier, film och tidningar utgjorde, frånsett
post och passagerarebagage, mer än 50 % av
den flygburna lasten. Under kriget har givetvis
lasttrafiken till de krigförande staterna ökats.
1943 importerades per flyg till Amerika 18 000 t
värdefull last, en imponerande siffra, men den
utgör dock endast 0,072 % av hela den sjövägen
importerade kvantiteten, men värdet av den
flyg-ledes importerade lasten representerade däremot
6 % av motsvarande imports totalvärde.
Ju mer flygets självkostnad går ned, desto mer
kommer flygets berättigade anspråk på det
betalande styckegodset att ökas. Det är ej endast den
större hastigheten, varmed transporterna kunna
ske, som därvid väger till flygets förmån, utan
även de fördelar som detta transportmedel kan
bjuda med avseende på minskad sönderslagning,
billigare förpackningsmaterial m.m. Professor
Sorrell vid Chicago-universitetet profeterar, att
flyglasttrafiken från och till Amerika efter kriget
kommer att röra sig om 100—150 000 t/år, vilken
trafik skulle kunna ombesörjas av 70
Kaiser-plan, vardera med 60 t lastkapacitet.
Sjöfartslinjerna äro emellertid även å sin sida
inställda på regelmässiga och täta turer med
bestämda avgångs- och ankomsttider. Härigenom
möjliggöres kontinuerliga skeppningar till en
omfattning, som i regel fyller behovet för
exportörers och importörers normala verksamhet, ett
förhållande som kommer att minska betydelsen av
ytterligare ökad hastighet i transporterna. Våra
sjöfartslinjer, särskilt de transoceana, basera ofta
sin verksamhet på kombination av bulklast och
styckegodslast. Båda äro i regel erforderliga för
att en linje skall vara ekonomiskt bärkraftig.
Skulle flyget bli en verkligt konkurrerande fak-
tor om styckegodset, vilket inom överskådlig
framtid endast kan ske genom statliga
ingripanden eller subventioner, rubbas den ekonomiska
grundvalen för fartygslinjerna. Man kan då
eventuellt tänka sig som resultat, att linjerna genom
dumpning av styckegodsfrakterna söka möta
flygets konkurrens. I varje fall uppstår lätt för båda
parterna en ekonomisk katastrof, utan att
handeln i sin helhet därav kommer att uppnå
varaktiga fördelar men väl bringas ur jämvikt.
Fig. 5. Passagerare- och lastfartyget "Saga" om ca 5 000
bruttoton beräknas kunna insättas på Svenska Lloyds
londonlinje några månader efter krigets slut. Den moderna
och gedigna inredningen blir avsedd för 340 passagerare.
Fartyget kommer att få kuggväxlat dieselmaskineri. Farten
blir 181h knop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
