Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Sjöfart och flyg efter kriget, av Erik Wetter, P A Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(724
TEKNISK TIDSKRIFT
|mhiu
Fig. 6. ’ Orinoco" är ett an
Nordstjernans senaste
nyförvärv. Den lastar 7 900 t och
har en fart av IG knop. Den
är avsedd för olika trader och
inredd för att kunna ta
varierande laster.
På lasttrafikens område får flyget ett naturligt
verksamhetsområde i upptagandet av nya
marknader och utnyttjandet av nya naturtillgångar,
där land- eller sjökommunikationer icke finnas
eller äro svåra att ordna, liär kommer flyget att
vara starkt stimulerande på samhällsbildningen.
Tills vidare torde man därför inom sjöfarten
kunna betrakta flyget i avseende på last såsom
ett visst komplement till sjöfartslinjerna, ej
såsom en konkurrent. Det är ju möjligt att
hänsynen till världens bränsletillgångar tvingar fram
en klok hushållning, som medför en naturlig
gräns för fartygens hastighet på sjön, där flyget
automatiskt kommer att ta vid som
transportorgan.
Flyg- och sjöfartslinjer komma att sammanfalla
på många sträckor. I England har man funnit det
naturligt att rederierna med sina väl inarbetade
organisationer på olika platser, och som
upparbetat de olika handelstraderna, komplettera sina
fartygslinjer med flyglinjer. Härigenom avser
man att få ett förståndigt samarbete mellan dessa.
I Amerika har man hittills i stor utsträckning
motarbetat liknande steg och genom lagar sökt
förhindra rederibolagen att driva flygtrafik. Man
är kanske rädd för att hänsyn till
sjöfartslinjernas ekonomiska bestånd skall förhindra flygets
naturliga berättigade utveckling. I Sverige har
man på senare tid gått en medelväg, och våra
rederier ha med betydande belopp medverkat,
tillsammans med övriga näringslivet, till
finansieringen av vårt nya flygbolag.
Går man ut ifrån att en ohämmad konkurrens
mellan flyg och fartygslinjer på gemensamma
trader blir ekonomisk katastrof för båda parterna,
är det klart att man från början måste söka gå
in för ett klokt och intimt samarbete. Formen
härför blir kanske, särskilt omedelbart efter kriget,
ej lätt att finna, men vetskapen om de faror, som
en konkurrens innebär, och de fördelar, som ett
samgående kan erbjuda, borde borga för att
frågan kan få sin lösning. Till en början får man väl
söka gå den för sjöfartsfronten sedan gammalt
väl kända konferensvägen, speciellt för
passageraretrafiken.
Efter kriget kan man emotse hård konkurrens
om marknader och varuleverenser. I handelns
långa kedja inta transportorganen ofta en
nyckelposition. Deras samordnande till omkostnadernas
minskande blir i ett fritt näringsliv av avgörande
betydelse för transportorganen själva. En efter
vetenskapliga grunder utförd forskning
beträffande de naturliga betingelserna och områdena
för de olika transportorganens och deras
hjälpmedels verksamhet skulle kunna utgöra en
värdefull tillgång, då man går att bedöma dessa frågor,
och ej minst beträffande problemet sjöfart och
flyg. I saknad av ett kommunikationernas eget
forskningsinstitut får man hoppas att våra
högskolor mer än hittills komma att ägna sig åt
Fig. 7. "Suecia" är det första
oceangående fartyg, som är
försett med
Kamewa-propel-ler. Fartyget har ungefär
samma storlek som "Orinoco"
men högre fart, 17 knop.
Utrymmena i båda fartygen äro
disponerade på samma sätt
ocli båda ha svetsad
skrovkonstruktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
