Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1944 - Gasgeneratorns teori II. Kolgasförfarandet, av E Hubendick och J B Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1944
741
Gasgeneratorns teori II
Kolgasförfarandet
Professor em. E Hubendick, LSTF, Storängen, och l:e assistent / B Lundström,
Stockholm
I Tekn. T. 1942, s. AM 73, ha Hubendick, Olsson
och Axelson behandlat gasgeneratorns teori under
hänsynstagande till den kemiska jämvikten.
Därvid ha utförts beräkningar över en förlustlös
generator med olika vattenångtillsats.
Då det emellertid ej finnes någon förlustlös
generator, har det varit av intresse att komplettera
beräkningarna för generatorer med olika stora
förluster. Dylika beräkningar ha nu genomförts,
varvid det mödosamma räknearbetet utförts av
l:e assistenten vid K. Tekniska Högskolans
förbränningsmotortekniska institution J B
Lundström och dåvarande teknologerna J-E Hård af
Segerstad, Sten Lindblad och J O Bergendahl.
Vid dessa beräkningar har samma träkol
förutsatts som tidigare, nämligen
C ......................... 89 %
H ......................... 3 %
O ......................... 8 %
100 %
Vidare har samma upphettningsvärme förutsatts
som i tabell II och fig. 3 i den tidigare uppsatsen.
Däremot ha vissa justeringar gjorts beträffande
2.0
’.5
1,0
ojs
DK 536.8 : 662.76.032
jämviktskonstanterna. För vattengasreaktionen
hade tidigare använts siffror angivna av Ulich
och Berl 1930—1935. Nu ha använts siffror
angivna av Müller och Graf 1939. Olikheten
framgår av fig. 1. För koldioxidreaktionen ha tidigare
använts de av Håkansson antagna värdena men
nu använts de av Bodmer 1928 angivna.
Olikheten framgår av fig. 2.
Olikheterna ligga som synes huvudsakligen
mellan temperaturerna 700 till 1 100°C, eller just det
område, som förekommer inom gasgeneratorns
oxidations- och reduktionszon. De nya värdena
äro i båda fallen högre än de äldre, innebärande
en högre CO-halt och mindre vätehalt i gasen.
Olikheterna medföra emellertid ej sådana
olikheter i beräkningsresultaten, att de väsentligt
förändra de i den föregående uppsatsen redovisade
kurvorna. Kurvorna undergå endast en justering.
Beräkningsresultaten vid olika vattentillsats
och förluster
I motsats till föregående uppsats, där
vattenhalten (/ + d), dvs. bränslefuktighet pius tillsatt
vatten, varierades från 0 till 400 viktprocent per
K,
250__I
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
