Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1944 - Teknisk värdering av anläggningar, av Per Frenell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(756
TEKNISK TIDSKRIFT
en rät linje i stället för efter en kurva. Detta
innebär att värdeminskningen blir direkt proportionell
mot anläggningsdelens ålder.
Värdet efter t år skulle då bli
K0 (nyvärde)
kt= Ko–(Ko — R), eller i procent
kt = 100— (100 — r)
n
(9)
Detta värde blir något mindre än efter det
föregående beräkningssättet.
Skillnaden s i procent av nyvärdet utgör
t_iooW.-rf+^’-D _r100_f(100_n
q —1 L n J
eller efter hyfsning
n — t + tqn — nql
n (qn— 1)
(100
(10)
Denna skillnad mellan de båda beräkningssätten
framgår av fig. 3 och utgör vertikala avståndet
mellan den räta linjen och respektive värdekurvor
för 40 och 10 års brukstid. Skillnaden är störst
då halva brukstiden förlupit, oberoende av
bruks-tidens längd, och den är större ju längre
brukstiden är.
Vid 40 års brukstid och vid 20 års ålder, dvs.
vid halva brukstiden, beräknas skillnaden enligt
formel 10 med tillhjälp av tabell 2 till 18,65 %
och vid 10 års brukstid samt 5 års ålder till
4,9 %.
Skillnaden mellan de båda beräkningssätten är
således avsevärd, särskilt vid längre brukstider.
Vid större procentuellt restvärde blir dock
skillnaden mindre, som framgår av formel (10).
Om man vill ha ett exakt matematiskt uttryck
för skillnaden mellan de båda beräkningssätten
kan detta erhållas på följande sätt.
Värdekurvans ekvation är enligt föregående
100 (?n— q’) 4 r (q1 — 1)
kt
eller omskriven =
qn— 1
100 qn-
100
q*— i i
Ytan O n r k0 O är f f (kt) ’ dt, således
ri=n
/100 qn — r 100— r t\ _
Ytan Yi = I —^-^tfdt
J t = o
f,00?"-rd(_ |"l00-Vd(
qn — 1
qn— 1
y,
Fig. 4. Värdekurva i
koordinatsystem.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17ar
Fig. 5. Värdekurvor vid olika restvärden och däremot
svarande förlängda brukstider.
100 qn — t
qn— 1
>
100 qn— t
t —
qn— 1
, 100—r 1
n — O —
100-r
qn—1 ’ ln q
>
(100 — r)qn
(qn—l)\nq
qn— 1 Ing
varur slutligen erhålles
Y i =
n(100?ra— r) 100 — r
qn — 1 ln?
eller om den vanliga logaritmen insättes i stället
för den naturliga
n (100 qn — r) 100— r . }
1 qn — 1 2,31ogg
Vid linjär värdeminskning blir motsvarande yta
100 + r
72 –n
Om exempelvis n ’= 40 år, r = 20 % och
q = 1,04 blir Yx i= 2 800 och Y2 ■= 2 400.
Skillnaden mellan de båda ytorna blir 400 och om denna
skillnad fördelas på hela
värdeminskningsperioden, 40 år, blir medeldifferensen mellan de båda
beräkningsmetoderna 10 % av nyvärdet.
Av denna jämförelse mellan de båda
värderingsmetoderna framgår, att den linjära metoden, som
alltid lämnar för låga värden, är vid försäljning
eller överlåtelse av en anläggning ogynnsam för
försäljaren eller överlåtaren. Den bör därför icke
tillämpas vid sådana tillfällen utan endast då en
approximativ värdeuppskattning är tillräcklig.
Restvärde kontra förlängd brukstid
Bestämmandet av restvärdets storlek vid
värderingstidpunkten är, som av det föregående
framgår, av största vikt för att erhålla ett riktigt
värderingsresultat. Restvärdet fastställes efter
gällande realisationspriser med fråndrag av
ned-tagnings- och eventuella transportkostnader.
För att ytterligare påvisa restvärdets betydelse ha
i fig. 5 värdekurvor uppritats vid olika restvärden
från 0 till 50 % och vid en brukstid av 10 år. Man
kan givetvis upprita liknande kurvor för varje
annat restvärde och varje annan brukstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
