Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1944 - Brommahallen, av r - Ny kommunikationstidskrift - Bostadsproduktionen stiger - Lärlingsunderstöd - TNC: 12. Tidnämnarens bortslarvande, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(758
TEKNISK TIDSKRIFT
DK 625.62 : 725.38
Rrommahallen, Stockholms Spårvägars nya vagnhall,
har i dagarna tagits i bruk. Den nya anläggningen, som
upptar ett område av ungefär 32 000 m3, består av tre
byggnader: uppställningshallen, skötselhallen och
stationsbyggnaden samt av en uppställnings- och
rangerbangård. Spårnätet, som är utrustat med ett sextiotal växlar,
har en längd av en halv mil. Ungefär 22 000 m3 berg ha
sprängts bort för att bereda plats för anläggningen.
Kostnaderna för hela anläggningen beräknas uppgå till
omkring 3,8 Mkr., exklusive tomtpriset. Själva
byggnadskostnaden belöper sig på ungefär 2 Mkr. Tack vare hallens
fördelaktiga läge ur trafiksynpunkt räknar man med att
kunna spara omkring 850 000 tomvagnskilometer per år,
vilket f.n. motsvarar ungefär 0,5 Mkr.
Det nya i denna anläggning är själva principen för
vagnarnas skötsel. Allt underhållsarbete kommer här att
utföras i en särskild byggnad, skötselhallen, genom vilken
samtliga fordon måste passera, innan de ställas upp för
natten. Genom att på detta sätt koncentrera arbetet till
en plats ökas möjligheterna att rationalisera driften; man
får goda arbetsförhållanden med stort utrymme, förstklassig
belysning, god ventilation och uppvärmning, korta
transporter av material och verktyg, tillgång till
ändamålsenliga verktyg och maskiner, stor överskådlighet över
arbetet och minskade risker för olycksfall.
Den stora uppställningshallen har kunnat göras så enkel,
att den blott och bart ger skydd mot väder och vind och
håller vagnarna vid en ej allt för låg temperatur, när stark
kyla råder.
Efter dagens körning bli vagnarna omhändertagna av
hallpersonalen, som för in dem i skötselhallen genom tvenne
slussar. Denna hall är försedd med två genomgående spår,
vartdera försett med fem arbetsplatser, och dessutom med
fyra spår för reparationer och längre översyn. Vagnarna
föras taktvis fram genom hallen. Uppehållet på varje
arbetsplats är minst sex minuter. På varje spår komma alltså
omkring tio vagnar per timme att överses, vilket ger
hallen en kapacitet av 160 vagnar per 8 h arbetsdag. Sedan
vagnarna passerat genom skötselhallen, kopplas de åter
ihop till tåg och föras till uppställningshallen.
Uppställningen i hallen är ordnad med hänsyn till vagnarnas
utgångstider. På så sätt undviker man såväl omväxling inom
tågsätten som därav betingade omskyltningar.
I stationsbyggnaden finnas väntrum för allmänheten,
trafik- och biljettexpedition med avräkningsrum och kassa
samt dessutom för personalens behov samlingssal,
studierum, matrum, duschrum och andra för dess trivsel
nödvändiga utrymmen. r
Ny komiminikationstidskrift. Svenska
Lokaltrafikföreningen — det sedan i fjol nya namnet för Svenska
Spår-vägs-, Buss- och Förortsbaneföreningen — har nu utgivit
första numret av "Meddelanden från Svenska
Lokaltrafikföreningen". Publikationen, som ersätter föreningens
årsskrift, skall utkomma kvartalsvis. Ansvarig utgivare är
direktör Einar Hultman och redaktör Wilhelm Öjarson.
Bostadsproduktionen stiger. I fjorton av vårt lands
största städer var den 1 april 11 453 lägenheter med 33 734
rum under byggnad, mot 9 915 lägenheter med 28 098 rum
vid motsvarande tid förra året. Detta är 16 % flera
lägenheter och 20 % flera rum än för ett år sedan (DN
31/5 1944).
Lärlingsunderstöd till hantverksmästare samt
resestipendier till idkare, verkmästare, förmän och arbetare, som
hittills handlagts av Kommerskollegium, handläggas fr.o.m.
1 juli 1944 av Överstyrelsen för Yrkesutbildning,
Sturegatan 24, Stockholm, dit ansökningar om dylika
understöd och stipendier framdeles skola insändas.
TNC
12. Tidnämnarens bortslarvande
Många storheter och måttenheter äro definierade som
kvoter med en tid i nämnaren. Ibland ha de fått
specialnamn, såsom frekvens = antal/tid, hastighet i= väg/tid,
ström = mängd/tid, enheten hertz för frekvens, enheten
ampere för elektrisk ström. Ibland, och det gäller särskilt
måttenheterna, benämnas de med kvotuttryck, t.ex.
perioder per sekund, kilometer per timme, varv per minut,
kubikmeter per sekund.
TNC har redan tidigare haft anledning att påtala den
vårdslöshet som tar sig uttryck däri, att tidnämnaren
försummas i måttenhetsnamn av kvottyp; se Tekn. T. 1941
h. 49, eller publikationen TNC 3 s. 11. Man säger
"perioder" i st.f. perioder per sekund, "varv" i st.f. varv per
minut, "kilometer" i st.f. kilometer per timme, "meter"
i st.f. meter per sekund, "kubikmeter" i st.f. kubikmeter
per sekund, osv. På motsvarande sätt skriver man — vilket
är ännu betänkligare eftersom det gäller beteckningar av
matematisk prägel — km i stället för km/h, m för m/s,
m3 för m3/s.
Denna brist på reda och noggrannhet möter man tyvärr
ofta även i fråga om storhetsnamn. Särskilt vanligt är att
man säger "mängd", "massa", "volym", när man avser
mängd/tid, massa/tid, volym/tid. Dessa storheter heta
rätteligen generellt: ström, masström, volymström; se TNC 1.
Även till storhetsbeteckningarna sträcker sig denna
vårdslöshet. Den allmännaste beteckningen för mängd är Q,
t.ex. för elmängd, värmemängd och ljusmängd enligt
TNC 1; även för "mängd" som sammanfattningsnamn för
massa, volym, antal m.m. kan Q användas. Däremot är 0
en felaktig beteckning när det gäller mängd/tid. Enligt
TNC 1 betecknas denna kvot <P i fråga om värme och
ljus, I i betydelsen elektrisk ström, och q i betydelsen
masström och volymström.
Inom vattenkrafts- och sjöregleringstekniken är
vattenföring det vanliga korrekta uttrycket för volymström av
vatten. Ofta användes emellertid i publikationer på detta
område i stället felaktigt ordet "vattenmängd". Man säger
"vattenmängden var vid tillfället . . . m3/s", och man talar
om ett vattendrags "minsta lågvattenmängd, 9-månaders-,
6-månaders-, medel- och högvattenmängd". Ävenså säger
man att den och den "vattenmängden" har så och så stor
varaktighet; "vattenmängdsvaraktighet" definieras som den
exempelvis procentuella del av ett år, under vilken en
vattenframrinning uppgående till ett visst antal m3/s
normalt kan påräknas. — I alla dessa uttryck måste givetvis
"vattenmängd" utbytas mot vattenföring, om man gör
anspråk på ett korrekt uttryckssätt. J W
I Neapels hamn ha de amerikanska trupperna utnyttjat ett
sjunket fartyg som underbyggnad till en lastkaj, där fem
Liberty-fartyg samtidigt kunna lossa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
