- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
759

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1944 - Promotion vid K. Tekniska Högskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1944

759

Promotion

vid K. Tekniska Högskolan

Torsdagen den 25 maj höll K. Tekniska Högskolan
promotion i Stadshuset, för andra gången i högskolans
historia och på dagen 15 år efter den första promotionen.
Som promotor fungerade högskolans rektor, professor
R Woxén.

Till hedersdoktorer kreerades HKH Kronprinsen,
statsrådet G Bagge, generaldirektör G Malm, professorerna H
Kreüger, S Hultin, T Svedberg, H Pleijel och T Lindmark,
direktör H Johansson, generalkonsul A A:son Johnson,
major F Jonson, dr-ingenjör F Ljungström och disponent
G Sundblad.

Till teknologie doktorer utnämndes civilingenjörerna A
Palmgren, H Nordström, R Lindqvist, H Sterky, G Ängel,
G Wästlund, T Laurent, F Samsioe, S Brennert, R
Winbladh, I Jung, S Ekelöf, N Gustafsson, C Du Rietz, S
Kruse, P Tham, B Hellström, C-G Aurell, F Mogensen, J
Rydberg, H Tydén, H Nylander, A Dahlén, B Thunell, E
Glas, S O Asplund, N Hast, U Lamm, C Palm, B Hallert
samt arkitekterna G Birch-Lindgren och A Eriksson.

Promotionen avslutades med en bankett i Gyllene Salen,
i vilken 725 personer deltogo. De teknologie
hedersdoktorerna och doktorerna hyllades av professor Woxén,
vilken framhöll att antalet promoverade hedersdoktorer kan
synas stort, men detta beror dels på att det är första
gången i högskolans historia, som hedersdoktorer ha
kreerats, dels och framför allt på att inom vårt land, dess
litenhet till trots, rymmes så stort antal inom de tekniska
och ingenjörsvetenskapliga områdena väl förtjänta män.

Längre fram i sitt anförande sade talaren: "Vi tekniker
äro optimistiska nog att tro på en utveckling, även om den
sker i form av en vågrörelse, och vi se som vår uppgift
att verka för att de materiella förutsättningarna för att
ett kulturellt framåtskridande skapas. Vi ha då för
högskolans del många önskemål. Vi vilja ha ökade statsanslag,
ökade studiemöjligheter för våra teknologer, vi vilja ha
billigare bostäder och studenthem åt dem, vi vilja, att
industrin skall bereda dem bättre och lärorikare
praktikmöjligheter, vi vilja ha ekonomiskt stöd för forskning, och
framför allt vilja vi ha ett positivt och på ömsesidigt
förtroende baserat samarbete med näringslivet. Vår uppgift
är att tjäna näringslivet, men en tjänare måste i våra
dagar behandlas på rätt sätt."

Svarstalet för de teknologie hedersdoktorerna hölls av
generaldirektör G Malm.
"Som gammal elev vid högskolan", sade han, "vill jag vid
detta tillfälle gärna gå tillbaka i tankarna till min egen
högskoletid för 50 år sedan. Förhållandena vid högskolan
voro då enkla och resurserna i fråga om utrustning i
laboratorier och dylikt mycket små, särskilt sedda i belysning
av nutida krav. Sedan dess har en väldig utveckling ägt
rum. Starka äro också de krav på högskoleutbildningen,
som denna utveckling har ställt. Det har gällt att i
teknikens tjänst tillgodogöra de stora vetenskapliga
framstegen på matematikens, fysikens och kemins områden.
Det har också gällt att tillägna sig nya vetenskapliga
forskningsmetoder och att med vetenskapens yttersta
skärpa analysera de materialier, med vilka industrin
arbetar, deras egenskaper och sammansättning m.m.
Forskningen har emellertid icke begränsats enbart till
materien och de döda tingen. Även människans arbetsinsats är
numera föremål för teknisk-vetenskapliga studier.

Tyvärr har det ej alltid varit så lätt att få beslutande
makters förståelse för nödvändigheten av de många gånger
dyrbara åtgärder, som den oerhört snabbt fortlöpande
tekniska utvecklingen betingat. Gjorda framställningar ha
ej i önskvärd ordning blivit eller kunnat bli tillgodosedda,

och vi lida f.n. av eftersläpning i vissa avseenden, som

genom den nuvarande ecklesiastikministerns initiativ
nyligen blivit klarlagd.

Må det tillåtas mig att uttrycka den förhoppningen, att
det påvisade behovet av betydande utvidgningar av vårt
tekniska högskoleväsende skall mötas med förståelse. Må
den sanningen bli uppenbar, att om vårt näringsliv skall
stå sig i konkurrensen med andra länders och om vårt
ekonomiska välstånd skall kunna bevaras är det en
angelägen förutsättning, att de tekniska högskolorna sättas i
stånd att tillföra näringslivet väl kvalificerade ingenjörer
i tillräckligt antal.
De tekniska högskolorna ha en viktig uppgift vid sidan
av den fackliga. Där vistas de unga under en period av
sitt liv, då de äro som mest mottagliga för andliga
intryck. Högskolan måste söka vårda sig om att inom sina
murar uppamma en anda, behärskad av ansvar samt, det
ej minst viktiga, av en sund och god medborgaranda.
Teknologen får i sin framtida verksamhet i regel gagn
av, att han i tid skaffar sig social kunskap och översikt.
Högskolan bör också förbli ett fäste för kamratkänslan,
som enligt vår erfarenhet ger så mycken glädje i livet.

Med grämelse se vi ingenjörer, hur i vår tid teknikens
största och modernaste framsteg utnyttjas i den ohejdade
förstörelsens tjänst. Detta har på sina håll föranlett tvivel
om, huruvida den tekniska utvecklingen, hur
beundransvärd den än har varit, har varit till mänsklighetens gagn.
Det tjänar till intet att diskutera den frågan.
Oemotståndligt går den tekniska utvecklingen vidare. Den går ej att
hejda. Och varje land, som vill leva ett självständigt liv,
får lov att söka följa med. Men den tekniska utvecklingen
är det inget fel med.

Vad som måste ske är, att den anda hos människorna
och folken, som framför allt vill använda den tekniska
utvecklingens resultat till uppbyggande och ej till
förstörelse av andra, måste vinna seger. Den andan finns, det
veta vi, och förvisso kunna vi hoppas på dess seger.
Liksom vår tekniska högskola har varit ett av de främsta
medlen för utvecklingen i vårt land under de sista
decennierna, är det min fasta tro", sade talaren till sist, "att
den skall bli det för framtiden."
För de teknologie doktorerna talade professor Bo
Hellström. Denne antydde i en kort exposé de tekniska
vetenskapernas höga ålder. Det är dock först under de
sistförflutna 50—100 åren, som de ha utvecklats med en
sådan otrolig hastighet och lämnat så epokgörande
resultat. Härtill har den moderna teknisk-vetenskapliga
forskningen praktiskt medverkat. Det är här, som de
ny-promoverade doktorerna, var och en på sitt område, ha
sökt göra sin insats. Även om denna representerar många
års mödosamt arbete, blir den dock endast en ringa länk
i kedjan av tekniskt vetande.

För de fem nytillträdande professorerna vid Tekniska
Högskolan talade prorektor, professor F Odqvist, som i
spirituella vändningar granskade deras
installationsföreläsningar. På detta anförande svarade professor F
Dahlgren fyndigt och slagfärdigt.

Studentkårens hyllning för hedersdoktorerna framfördes
av teknolog P Hjelmström.

Till slut följde HKH Kronprinsens tal till studenterna,
som här återges in extenso:

"Jag har frågat mig själv, hur det egentligen kom sig,
att Tekniska Högskolan vid sin första promotion av
hedersdoktorer även kallat mig till denna hederstitel. I
skolan var jag latinare. Matematik var aldrig min starka
sida. Och några tekniska kunskaper i övrigt besitter jag ej.
Förklaringen får nog sökas på annat håll.
Den tekniska forskningen är ju jämförelsevis ung.
Naturligtvis har tekniken som sådan alltid funnits till, så länge
det över huvud funnits människor på jorden. Men i sin
moderna form, i sin nutida utveckling, är den dock av
ett helt annat slag och framför allt av en helt annan vikt,
än den var, blott för ett, eller låt oss säga, ett och ett

halvt sekel sedan. Jag tror, att man har velat accentuera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0771.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free