Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1944 - Den socialtekniska grundvalen för Södersjukhuset, av Hjalmar Cederström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såväl i den generalplan för Stockholms stads
sjukhusväsen, vilken jag framlade år 1930 och i
vilken förslaget till Södersjukhuset för första
gången återfanns, som i den som följd av denna
generalplan utförda programutredningen hade
jag och mina medarbetare föreslagit, att samtliga
förberedande åtgärder in i minsta detalj skulle
vara avslutade, innan byggnadsarbetena sattes i
gång. Om så vore fallet, skulle den väldiga
byggnaden kunnat uppföras och färdiginredas under
loppet av fem år. Programutredningen var färdig
den 30 november 1931 vid den tidpunkt, då
byggnadskostnaderna i landet voro relativt låga. Den
i samband med utredningsarbetet anlitade
högkvalificerade sakkunskapen gick i god för att
sjukhusets uppförande var ett ofrånkomligt
socialt behov, vars tillgodoseende Stockholms stad
inte kunde komma ifrån. Icke desto mindre
dröjde det 13 år, eller till den 20 mars 1944, innan
Stadsfullmäktige beslöto anslå medel för
slutförandet av byggnadsarbetena och det vid en
tidpunkt, då byggnadskostnaderna äro abnormt
höga! Och likväl utföras arbetena enligt den år
1931 utförda programutredningen.
Vad kan nu orsaken vara till denna fördyring
och försening, ytterligare accentuerad därigenom
att byggnadsarbeten på grund av materialbrist
m.m. numera äro synnerligen besvärliga att
genomföra? Enligt min bestämda uppfattning är
orsaken härtill det granskningsförfarande, som
förekommer inom svenskt offentligt liv. Ansvaret
för de många onödiga miljoner, som gått åt till
Södersjukhuset, faller sålunda helt på
företrädarna för det system, som inte inser nödvändigheten
av att ha kompetenta granskningsinstanser för
byggnadsföretag för specialändamål och av
samma storleksordning som t.ex. Södersjukhuset. För
närvarande är tillvägagångssättet, att en
kommitté, sammansatt efter politiska grunder, utses
att handha företagets tillblivelse. Denna kommitté
upphöjer sig till högsta medicinska och tekniska
granskningsinstans över det av speciellt
utbildade experter på olika områden framlagda
förslaget. Handlingar angående ett sjukhus insändas
därpå till Medicinalstyrelsen och
Byggnadsstyrelsen och i båda dessa institutioner underkastas
de förnyad granskning, även denna gång av
instanser utan tillgång till någon speciellt avdelad
sakkunskap på de olika områdena. Ärendet
hänskjutes därpå slutligen till de anslagsbeviljande
myndigheterna, som i sin tur underkasta det
ännu en prövning men, som vanligt, av starkt
lekmannabetonade institutioner utan
tillfredsställande specialkompetens.
För att få till stånd en bättre tingens ordning har
jag önskat skapa en central organisation, där
material för bedömande av olika sjukhusförslag
skall finnas tillgängligt. Denna organisation har
också med myndigheternas medgivande kommit
till stånd och kallades till att börja med Centrala
Sjukhusarkivet. Detta har emellertid numera
omorganiserats och uppgått i den under 1943
tillsatta institutionen Centrala
Sjukvårdsberedningen. För att Centrala Sjukvårdsberedningen skall
kunna utöva en verkligt kompetent tillsyn över
de svenska sjukhusens utveckling är det
nödvändigt, att dess styrelse, som inte själv besitter
nödig expertis, till sitt förfogande har ansvariga
fackutskott representerande medicinens samtliga
discipliner samt administrativ och konstruktiv
sakkunskap med omfattande tillgång till
jämförande, statistiskt bearbetade anläggnings- och
driftkalkyler. Härigenom skulle granskningen av
sjukhusförslag utföras av den yppersta expertis
landet äger, varigenom garantier vunnos för att
utvecklingen ständigt skulle följa en önskvärd
linje. Med stöd av Sveriges Läkarförbund och
åtskilliga specialläkarsammanslutningar har jag
yrkat på att instruktionen för Centrala
Sjukvårdsberedningen, av vars styrelse jag är ledamot, skall
innehålla bestämmelse om obligatorisk sådan
granskning, som här antytts. Divergerande
meningar ha gjort sig gällande i detta hänseende.
Man tycker dock, att det vore en helt naturlig
sak, att den främsta sakkunskap landet äger
obligatoriskt anlitades för så ansvarsfyllda
uppgifter som granskning av inkommande förslag
till dyrbara om- och nybyggnader inom landets
sjukhusväsen. Ärendet har emellertid ännu inte
avgjorts inom Socialdepartementet.
I programutredningen av år 1931 föreslogs med
stöd av fakta och sakkunskap, att sjukhuset
skulle förläggas till Årstaberget.
Byggnadskommitténs majoritet hyste emellertid en annan
mening, och resultatet blev, att Stadsfullmäktige på
tillstyrkan av åtskilliga i sakfrågan mer eller
mindre orienterade organ beslöt att bygga
sjukhuset på Tantoberget och i stället reservera
Årstaberget för bostadsbebyggelse. Gatuarbeten
igångsattes även för denna sistnämnda
bebyggelse. Då sjukhuset, om det placerats på
Tantoberget, skulle legat med ena gaveln ca 3 m från
Årstabrons norra landfäste, ett av de vid
krigstillfälle begärligaste bombmålen i Stockholm,
ansåg jag mig nödsakad att med eftertryck
framföra krav på förnyad tomtutredning. Denna gav
otvetydigt bevis för att Årstaberget var att
föredra framför Tantoberget. Stadsfullmäktige måste
ändra sig, och nu ligger sjukhuset på den i
programutredningen föreslagna tomten, dock först
sedan man blivit nödsakad att stoppa det
tämligen långt framskridna gatuarbetet för
bostadsbebyggelsen! Kostnaderna för detta voro helt
enkelt slängda i sjön.
Som en följd av tvisten i tomtfrågan avskedade
Sjukhusdirektionen hela den personal, som
deltagit i utredningsarbetet, och överlät därefter
sjukhusets färdigställande åt andra arkitekter.
Sedan beslutet i tomtfrågan ändrats och mitt
förslag äntligen accepterats, kallades jag på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
