Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1944 - Södersjukhusets planläggning, av Hermann Imhäuser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(790
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Ett av filialköken, som stå i direkt förbindelse med
vårdavdelningarna genom en mathiss, som på 8 s för maten
från spisen till resp. avdelningar.
sirclmcms in-
Fig. 13. Sängbgggnadens tre centrala trapphus.
Fig. H. Patienttrafiken till sjukhuset och inom detta.
^JllTACWlNt SV
fKLOSSNINCSFJll
att vid utspisningen "hänsyn tas till patientens
individuella önskningar och speciella behov".
För att uppfylla dessa krav, inkopplades mellan
huvudköket och "patienten i sängen" en
mellanstation: filialköket. Ett filialkök har till uppgift
att svara för bespisningen av ett hundratal
patienter, det förestås av en dietassistent, som för
att kunna fylla sin uppgift, bör stå i direkt
kontakt med sitt patientklientel, med vederbörande
läkare och med sköterskorna. Filialköket arbetar
under ansvar och rekvirerar från huvudköket dels
sådan färdiglagad mat, som lämpligen kan
tilllagas i större kvantiteter, dels färdigrensade
matvaror från arbetsrummen och även råvaror direkt
från förråden. Filialköken stå i förbindelse med
vårdavdelningarna via deras serveringsrum
genom en mathiss. All diskning sker i diskrum, som
äro förlagda mellan två filialkök. Vid
Södersjukhuset är köksavdelningen med sina elva filialkök
belägen i sängbyggnadens översta våning. Innan
detta nya system infördes, utprovades dess
verkningssätt i jämförelse med det gängse systemet
vid St Eriks Sjukhus.
Det är ej möjligt, att inom ramen av denna
skildring redogöra för sjukhusets alla
avdelningar. Här ha endast skildrats de viktigaste,
vilka genom form, läge och storlek inverka på
hela sjukhusets gestaltning och utseende.
Fig. 12. Det inre trafiksystemet i en normalvåning.
Sjukhusets inre trafiksystem
Det har nämnts, att Södersjukhuset består av
två parallella huvudbyggnadskroppar (block),
som stå i förbindelse med varandra genom
trans-portkulvertar, som även sammanbinda de övre
våningarna. För utformningen av trafiksystemet
(fig. 12) gällde principiellt, att all
genomgångstrafik genom avdelningarna skulle undvikas. Om
man bortser från den östligaste kliniken
(kvinnokliniken) och den västligaste (klinik för lindrigt
psykiskt sjuka), som båda på grund av sin
speciella karaktär i högre grad än de andra
klinikerna föra ett eget liv, kan man från tre trapphus
nå alla övriga patientavdelningar. Till dessa
trapphus kommer man lätt genom besökshallen
i suterrängvåningen, nedre centralkorridoren och
förrådshallen (se fig. 13).
I bottenvåningen sker. all patienttrafik. Hur
ambulansen, kvinnoklinikens patienter och
polikliniksökande nå de respektive avdelningarna visar
fig. 14.
Yttre byggnader
Till sjukhusets drift hör en panncentral, en
verkstadsbyggnad, en tvättbyggnad, som även betjänar
en del av stadens övriga sjukhus, ett mindre
personalhus för beredskapspersonal och en särskild
personalrestaurang. Alla dessa byggnader äga
inomhusförbindelse genom kulvertar. Vid
planläggningen av sjukhuset har även räknats med
en byggnad för eftervård, för vilken plats på
tomtområdet utsetts.
Utredningen om Södersjukhuset har resulterat
i en del intressanta delvis förut okända
sjukhustekniska och byggnadstekniska fakta. Det vore
en dålig ekonomi, om myndigheterna icke ville
tillvarata det framkomna materialet att användas
för framtida sjukhusbyggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
