Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1944 - Södersjukhusets inrednings- och standardiseringsverksamhet, av R Alton, G Eklöf och E Ullrich - Standardiseringsarbetet inom sjukhusväsendet, av Hj. C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juli 19 A A
795
miskt fördelaktiga massbeställningar, har den
även ur praktisk-organisatorisk synpunkt
medfört stora fördelar.
Vårdavdelningarnas inredning är huvudexemplet
på hur man kunnat genomföra en för
massfram-ställning tillrättalagd standard. I övriga
avdelningar har denna möjlighet varit mer eller mindre
begränsad, men där den förelegat, har den också
konsekvent utnyttjats. På så sätt har man i
sjukhusets övriga delar kunnat genomföra typrum,
som inretts på principiellt likartat sätt. Hit höra
förutom rum, som direkt betjäna sjukvården
såsom t.ex. undersöknings- och operationsrum av
olika slag, där naturligtvis speciella förhållanden
skapa typvarianter såväl i planläggning som
de-taljutrustning, i första hand standardrumstyper
som väntrum, expeditioner, laboratorier, förråd,
städrum och ekonomilokaler av skilda slag. I
dessa fall har vårdavdelningsstandarden i
görligaste mån tillämpats men även en specialstandard
för varje rumstyp upprättats.
DK 389.6 : 615.4 : 725.51
Standardiseringsarbetet inom sjukhusväsendet. Inom
byggnadsverksamheten över huvud taget och inom
socialväsendets i synnerhet finnes ett otal modeller. För
att förbilliga socialväsendet är det emellertid nödvändigt
att mycket starkt begränsa modellantalet. I detta syfte
sökte jag år 1931 intressera Stockholms
sjukvårdsmyndigheter för att i samråd med Sveriges Industriförbund
skapa ett standardiseringsorgan för sjukvårds- och
socialväsendet. Samtidigt sökte jag förmå regeringen att stödja
en plan att få staten och Stockholms stad, som vid denna
tidpunkt skulle bygga för ca 100 Mkr., att gemensamt
organisera en provningsavdelning för standardiseringsförsök.
Mina strävanden uppmärksammades och jag tillkallades
bl.a. som sakkunnig ledamot av Karolinska Sjukhusets
byggnadskommitté. Försöken att i denna instans
genomföra en långt driven, systematisk standardisering och
samverkan voro dock fruktlösa på grund av ovilja mot den
föreslagna enhetligheten. År 1933 upptogs tanken på ett
standardiseringsorgan för sjukhusväsendet av andra
personer, och då bildades äntligen sjukhusens
standardiserings-kommitté. Tanken var fullt riktigt, men denna kommitté
måste arbeta med fullständigt otillräckliga medel och
lokaler, och resultaten blevo därför också lindrigt sagt minimala.
Ar 1935, då jag ånyo efter några års uppehåll tillkallades
av Stockholms stads sjukvårdsmyndigheter för att
fortsätta utredningsarbetet för Södersjukhuset, antogo dessa
ett av mig framlagt förslag att skapa en
provningsavdelning av önskad typ och erforderliga lokaler och medel
ställdes till förfogande. Kontakt söktes med nämnda
standardiseringskommitté, men det visade sig, att denna ännu
inte lyckats få fram en enda standard. Samarbete
öppnades likväl med nämnda institution, och följden härav blev,
att den första standardmodell Sjukhusens
Standardiseringskommitté lyckades åstadkomma, fastställdes på
Södersjukhusets byggnadskontor i dess modellavdelning och bestod
av sjuksängen. Standardiseringskommittén fortsätter sin
verksamhet, men ehuru jag är medlem av dess
arbetsutskott hyser jag likväl den åsikten, att dess arbetssätt är
sådant, att det inte inom rimlig tid kommer att ge resultat.
Genom att arbetet går så ytterligt långsamt, föreligger
dessutom risk för att de olika standardförslagen ej äro i
nivå med utvecklingen och därför snart bli
gammalmodiga. Arbetet bedrives nämligen efter den gamla, redan
år 1939 utdömda tyska standardiseringsmetoden. En total
omläggning av arbetssättet är absolut nödvändig. Hj. C
Fig. 9. Läsrum i biblioteket.
Fig. 8.
Husmoderns
expedition.
F’ör entreprenadernas del har det visat sig
mycket fördelaktigt, att ritningar och specifikationer
på detta sätt förelegat i detalj genomarbetade
redan vid entreprenadens utlysning.
Offererade priser ha sålunda kunnat fixeras med
minsta möjliga marginal för tillägg och ändringar
med därav följande prisförändringar, vilket i
synnerhet under nuvarande konjunktur varit av stor
ekonomisk betydelse. Genom förstudiernas och
utredningsarbetets grundlighet har det varit
möjligt att både i detalj pröva och att förenkla
föreslagna inredningskonstruktioner. Förefintligheten
av katalogen har därvidlag spelat mycket stor
roll, då efter vårdavdelningarna de övriga
avdelningarna i sin tur inretts. Härvid har man som
sagt ständigt använt vårdavdelningsstandarden
som utgångspunkt och därigenom i många fall
kunnat åstadkomma förenklingar och
förbättringar, som annars krävt särskild utredning och
som lätt kunnat åstadkomma onödiga
modellvarianter. Om standardiseringen alltså tack vare
genomförandet i stor massa möjliggjort ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
