Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1944 - Konstruktionerna för Södersjukhuset, av Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(796
TEKNISK TIDSKRIFT
Konstruktionerna för Södersjukhuset
Professor Hjalmar Granholm, LSTF, Göteborg
Södersjukhuset är en mycket stor byggnad och
representerar med sin byggnadsvolym om ca
450 000 m3 den största husbyggnad som
någonsin uppförts här i landet. I jämförelse med
jordens mäktigaste byggnadsverk, Cheopspyramiden
om ca 3 000 000 m3, förefaller Södersjukhuset vara
en ganska liten sak, men i jämförelse med våra
nutida byggnadsverk är det i själva verket ett
betydande arbete.
Grundläggande konstruktionsprinciper
Södersjukhuset är vad man med numera
vedertagen nomenklatur benämner ett helgjutet
betonghus. Innan det byggdes, utfördes noggranna
utredningar beträffande den bärande
konstruktionens principiella utformning. Ytterväggar av
tegel hade ur många synpunkter varit
önskvärda. För ett hus som, där det är som högst,
når ca 45 m över marken, hade det varit ganska
lockande att få utföra fasadtegelväggar, som i
Stockholms klimat visat sig vara praktiskt taget
underhållsfria, och på så vis undslippa de mera
känsliga och sårbara putsade ytorna. Anledningen
till att teglet trots detta icke kom i fråga, var dels
den omständigheten, att de bärande tegelväggarna
på grund av den stora hushöjden och de stora
lasterna skulle ha blivit alldeles för tjocka och
utrymmesstjälande, särskilt i de nedre
våningarna, och dels nödvändigheten att göra huset så
motståndskraftigt som möjligt mot bombanfall.
Framför allt för att tillfredsställa det senare
önskemålet ansågs det, att det helgjutna
betonghuset skulle erbjuda den bästa lösningen. De
rapporter som under det pågående kriget influtit
från olika länder, ha icke givit tillräckliga
hållpunkter, för att man skall kunna bedöma de
helgjutna betonghusens verkliga motståndsförmåga.
I Tyskland är konstruktionsformen helgjutna
betonghus icke tillämpad. Det centrala Berlin t.ex.
består eller bestod till största delen av tegelhus
med träbjälklag (eller i vissa fall håltegelbjälk
lag), och därjämte av betydelsefullare hus utförda
som skelettbyggnader med utblåsbara väggar.
I stället för ett hus med bärande väggar av
tegel eller betong hade naturligtvis ett skeletthus
med stomme av betong eller järn mycket väl
kunnat komma i fråga, men då ett dylikt
skeletthus var dyrare än ett helgjutet betonghus och
DK 69.02/.07 : 699.844 : 699.86 : 725.51
väsentligt mindre gynnsamt ur
luftskyddssynpunkt, förkastades även detta alternativ.
Ytterväggarnas värmeisolering
Södersjukhuset är i likhet med de flesta andra
svenska betonghus värmeisolerat på utsidan.
Isoleringsmaterialet är siporexplattor med
volymvikt ca 0,50 och tjocklek 10 cm. Denna
lätta och porösa isolering skyddas på utsidan med
en 12 mm tjock specialputs. I fråga om
värmeisoleringen skiljer sig Södersjukhuset sålunda
principiellt från det norska betonghuset, som i
stället för det porösa isoleringsmaterialet har den
täta och fasta betongen på utsidan. Det kan synas
som om det hade varit naturligast att för
Södersjukhuset tillämpa det norska systemet på grund
av den stora värmebeständighet som ytterytan
skulle ha fått med detta utförande. En inspektion
av utförda betonghus i Stockholmstrakten gav
emellertid till resultat, att byggnader isolerade
enligt det svenska systemet stått sig mycket bra
mot de klimatiska påfrestningarna. Vid
studiebesök i Oslo, där ett flertal norska betonghus,
således konstruktioner med isoleringen på insidan,
besiktigades, kunde man konstatera, att också
dessa hus voro väl bibehållna men att de i
allmänhet icke voro helt fria från sprickor. Vidare
visade erfarenheterna från Norge, att man knap-
Fig. 1. Södersjukhuset är försett med utvändig isolering av
10 cm siporex. Bilden visar den för arbetsmetoden typiska,
glesa formsättningen. Siporexplattorna spikades fast vid
formen med dyckert. Vid formrivningen rycktes spiken ut
ur plattan utan att skada denna. Härigenom slapp man
kvarsittande spik i isoleringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
