Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Sulfitmassa och papper i Förenta Staterna, av Axel Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juli 19 A A
839
möta konkurrens från Stillahavskustens fabriker.
För export till Orienten ligga dessa ur alla
synpunkter gynnsammare till än den svenska
cellulosaindustrin. Men sulfitmassa från Sverige har
ungefär samma ekonomiska förutsättningar som
massa från Stillahavskusten att göra sig gällande
på den stora amerikanska marknaden, vilken för
pappersmassa och ännu mera för
konstsilkemas-sa är koncentrerad till landets östligare delar.
Såsom tidigare nämnts, äro vedpriserna
förhållandevis låga på Stillahavskusten. De mängder
sulfitved och ånga, som här åtgå för
framställning av ett ton massa, torde därför kosta ca 30
respektive 5 kr. mindre än i motsvarande svenska
fabriker. Vid de senare har man i stället ca 20
respektive 5 kr. lägre kostnad för arbete och
svavel, beroende på lägre lönenivå och bättre
svavelekonomi. Tillverkningskostnaden per ton
sulfit-massa är sålunda kanske 10 kr. högre i Sverige
än vid Stillahavskusten. I vanliga tider
kompenseras detta dock av att frakten för skeppning av
massa från Sverige till Förenta Staternas ostkust
är ca 10 kr/t lägre än för skeppning från norra
Stillahavskusten genom Panamakanalen till de
östra staterna.
Ej långt före kriget kostade sulfatved i
sydstaterna mindre än hälften av vad sulfitved kostade
i nordstaterna. Nu har sulfatveden fått* sitt pris
mer än fördubblat, beroende på dels en höjning
av arbetslönerna, som tidigare voro exceptionellt
låga i denna del av landet, dels lokala
överavverkningar med därigenom ökade transportkostnader.
Tendensen till stegrade tillverkningskostnader för
sulfatmassa i sydstaterna kan nog väntas bli
bestående efter kriget.
Försörjning
Under kriget
Att pappersförsörjningen i Förenta Staterna även
under kriget varit riklig, framgår exempelvis
därav, att en kampanj för sparsamhet med papper
år 1942 medförde, att driften vid många
pappersbruk måste inskränkas till följd av bristande
avsättning. Alla lagringsutrymmen för
avfallspapper blevo samtidigt överfyllda. Gemene man torde
hittills ha märkt krigets inverkan i fråga om
pappersförsörjningen endast på att vitt papper
synes mindre rent samt att böcker och tidningar
tryckas med smalare marginal än tidigare.
Cellulosaindustrins produktionskapacitet ökade
mycket starkt i Förenta Staterna under åren
närmast före kriget och ännu under det första
krigsåret. Särskilt gäller detta om kapaciteten för
tillverkning av oblekt sulfatmassa. Produktionen
härav var 1 Mt år 1932 och fördubblades till 2
Mt år 1937, varefter stegringen fortsatte i
geometrisk progression till 4 Mt år 1942. Men under
kriget ha utvidgningarna i stort sett måst upphöra
till följd av knapphet på konstruktionsmaterial
för alla sådana ändamål, som icke ha direkt sam-
band med krigsansträngningarna. Importen av
massa från de nordiska länderna avbröts ju redan
på ett tidigt stadium av kriget.
Trots de nyss nämnda, hämmande faktorerna har
man i stort sett kunnat tillgodose de ökade
behoven av papper för både militära och civila
ändamål. Detta har möjliggjorts genom en stegring
av massaimporten från Kanada, som ersatt en del
av den bortfallna importen från andra länder, en
ökad användning av gammalt papper till
råmaterial för papperstillverkning, en successiv
förbrukning av de normala lagren av .massa och
papper samt en ökad inhemsk produktion av nv
massa. Denna produktionsökning innebär bland
annat, att kapaciteten i de befintliga
massafabrikerna utnyttjats till högre grad än normalt, och
att man kört i gång vissa äldre fabriker, som i
vanliga tider ej äro konkurrensdugliga. Den
forcerade driften i förening med restriktioner på
användningen av blekmedel har i många fall lett
till en kvalitetssänkning för papperet.
Ökningen av den inhemska massaproduktionen
har medfört en tilltagande knapphet på
massaved. Importen av ved från Kanada har minskat,
och man har svårt att vid rådande brist på
arbetskraft få fram erforderliga mängder ved ur landets
egna skogar. Produktionen av massa och papper,
som var 9 respektive 15 Mt år 1942, beräknades
till följd av bristen på massaved komma att
minska med 1,5 respektive 2 Mt år 1943.
En viss optimism har försports beträffande
möjligheterna att redan under kriget börja importera
massaved från Sibirien. Förhoppningarna ha
kanske stimulerats av Wendell Willkie’s bok "En
värld", vari han talar om de kolossala
virkestillgångarna i Jakutsk och om ryssarnas önskan att
byta dessa mot maskiner från Amerika.
Efterkrigsut sikter
I vilken utsträckning den svenska exporten av
massa till Förenta Staterna åter skall kunna tas
upp efter kriget, är det vanskligt att nu söka
förutsäga. Spörsmålet har på senare tid ingående
behandlats i flera teknisk-kommersiella
utredningar. Jag skall här huvudsakligen beröra några
kvalitetsfrågor, som kunna vara av betydelse i
detta sammanhang.
Svensk, blekt kraftmassa torde ha de bästa
utsikterna att återfå sin ställning på den
amerikanska marknaden. Den brukade före kriget blandas
in i vissa pappersslag, såsom kuvertpapper, en del
finpapper och pergamynpapper. Vid besök i olika
pappersbruk får man genomgående det intrycket,
att för nyssnämnda ändamål det ej finns någon
massa av fullt likvärdig kvalitet, som kan ersätta
svensk, blekt kraftmassa. Denna är känd för att
besitta ovanligt hög styrka och att blanda sig
särskilt väl med andra fibermaterial. Man synes
därför vara angelägen om att så snart som möjligt
åter få börja importera sådan massa från Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>