Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Sulfitmassa och papper i Förenta Staterna, av Axel Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(840
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid många av pappersbruken synes man även
sakna de nordiska ländernas sulfitmassa. Denna
liar särskilt lämpliga styrkeegenskaper för vanliga
pappersslag. Den är ofta jämnare än amerikansk
och renare än kanadensisk massa. För
tillverkning av greaseproof- och pergamynpapper anses
nordamerikansk sulfitmassa på få undantag när
icke kunna mäta sig med den massa, som man
brukade erhålla från olika svenska och finska
fabriker.
Oblekt kraftmassa från de nordiska länderna
torde alltjämt komma att behövas för vissa
ändamål på den amerikanska marknaden, även efter
den våldsamma ökning i produktionskapaciteten
för sådan massa, som ägt rum i sydstaterna. Den
nordiska massan är nämligen mycket starkare
än därstädes producerad massa. När man vant
sig vid vanligt amerikanskt kraftpapper och
sedan får ett stycke svenskt kraftpapper i handen,
då verkar det senare starkt och segt nästan som
jute. Men den helt inhemska produkten är god
nog för de flesta ändamål, särskilt soin man i
amerikanska hushåll icke brukar spara begagnade
papper och påsar för att använda dem på nytt.
För tillverkning av kartong och papp till
emballage anses sulfatmassa från sydstaterna ofta
rent av vara bättre än nordisk kraftmassa.
Sedan länge tillverkas konstsilkemassa av hög
kvalitet i Nordamerika. Produktionen är
tillräcklig både för Förenta Staternas behov och för
export till andra världsdelar. Man har därför ej
importerat några nämnvärda kvantiteter
europeisk konstsilkemassa på senare år.
På pappersfronten finner man en intressant
utveckling för cigarrettpapper. Tidigare fylldes
Förenta Staternas behov av detta pappersslag till
stor del genom import från Frankrike. För några
år sedan genomfördes på enskilt initiativ en
avsevärd ökning av den inhemska linodlingen och
därpå grundad tillverkningskapacitet för
cigarrettpapper. Tack vare att dessa åtgärder blevo
vidtagna i god tid, var man redan vid början av
kriget självförsörjande med cigarrettpapper. Det
inhemska papperet är av mycket god kvalitet,
varför någon import knappast torde komma i
fråga efter kriget.
Användning av papper och cellulosa
Papperskonsumtionen är som bekant mycket
stor i Förenta Staterna. Redan under
högkonjunkturåret 1929 och flera gånger under
1930-talet var den sammanlagda förbrukningen av
papper och papp uppe i 100 kg/år och invånare.
Man har beräknat, att motsvarande värde år 1950
skall vara 135 kg/år med en total förbrukning
på över 20 Mt/år. I Sverige och några få andra
länder uppgår papperskonsumtionen per invånare
till ungefär hälften av vad den är i Förenta
Staterna.
I skarp kontrast till den höga papperskonsum-
tionen i Förenta Staterna står förbrukningen i
andra stora delar av världen, såsom Ryssland
och Orienten, där den endast uppgår till ett fåtal
kilogram per år och invånare. Knappheten på
papper i nyssnämnda områden hade jag gott
tillfälle att konstatera, då min resa från Sverige gick
i östlig riktning till Amerika. På den transsibiriska
expressen funnos inga handdukar eller servetter
av vare sig linne eller papper, och över huvud taget
tillhandahölls icke papper för något ändamål. I
den största bokhandeln i Tokio användes
tidningspapper till omslag för kundernas paket. Här
kan man verkligen tala om potentiella
marknader för massa och papper.
Förenta Staterna är mycket beroende av
importerade fibermaterial för sin försörjning med
papper och papp. Likväl är det ett föregångsland
i fråga om utnyttjandet av dessa produkter, vilka
ju först under de senaste årtiondena kommit i
mänsklighetens tjänst som billiga
förbrukningsmaterial. För en svensk cellulosa- eller
pappersman är det både förbluffande och hoppingivande
att se, i vilken stor utsträckning man i Amerika
funnit sig kunna begagna papper och papp för
olika ändamål i det dagliga livet. Detta gäller
alldeles bortsett från deras nuvarande viktiga
uppgift att ersätta metaller, såsom i krämtuber av
papper, väckarklockor av papjemasché och
vattentäta transportlådor av papp. De sistnämnda
kunna ligga i vatten i mer än ett dygn utan att
innehållet tar skada (fig. 4).
Välbekant är den allmänna användningen av
kartong i stället för trälådor, vilka senare ju äro
både tyngre och dyrare som emballage. Den allt
vanligare godsbefordran per flyg driver ytterligare
fram utvecklingen mot lätta
förpackningsmaterial.
Tidningspressen i Förenta Staterna bidrar
starkt till den höga papperskonsumtionen.
Tidningarna utkomma med stora söndagsbilagor,
som delvis äro tryckta på glättat papper, och i
flera upplagor varje dag. I större städer kan man
ju redan före midnatt köpa den första upplagan
av följande dags tidning.
Till att skydda kläder mot mal använder man
impregnerat, stadigt kraftpapper dels i form av
rymliga påsar, som bekvämt kunna öppnas
utefter ena långsidan, dels i form av hopfällbara
kartonger. Lätta och utrymmesbesparande kläd-
Fig. 4.
Transportlådor av
papp provas i
dyningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
