Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Nylon, av Fredrik Neumeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(848
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Kalldragning
av nylonfiber i
förstoring; övergång
från mörk oelastisk
fiber till
genomskinlig, elastisk och
högglänsande fiber [-(3—16—w-poly-ester).-]
{+(3—16—w-poly-
ester).+}
korttidsbehandling (10 min) och vid låg
temperatur (20°G) samt även vid korttidsbehandling vid
hög temperatur (85°C). Endast vid lång
behandling (16 h) och hög temperatur (85°C) sjunker
segheten med ca 0,20 g/denier.
Dras nylontråd vid rumstemperatur, inträda de
nämnda förändringarna samtidigt med
tvärsnittsminskningen. Fibern blir genomskinlig och får
högglans (fig. 1). Brotthållfastheten ökar
omedelbart. Vidare äger fibern redan sådan fasthet
och böjlighet, att den kan knytas i hårdknutar.
Röntgenanalys i samverkan med
kristallografiska undersökningar och kännedom om den
kemiska byggnaden ger numera stora möjligheter
att få klarhet i sambandet mellan
molekylstruktur och fysikaliska och kemiska egenskaper hos
fibrer. Framställningen av syntetiska fibrer med
speciella egenskaper kan därför i stor omfattning
i förväg planläggas, varigenom ett ofantligt
arbetsfält öppnar sig4. Carothers stödde sig på dessa
nya hjälpmedel och undersökte nylonfibrerna i
draget och odraget tillstånd med röntgenstrålar.
Den odragna fibern ger på den fotografiska
plåten en böjningsbild i diffus ringform, typisk för
amorfa ämnen utan tecken till någon bestämd
allmän molekylordning, den kalldragna fibern
däremot visar i likhet med naturfibrer, som
cellulosa och natursilke samt konstsilketråd, spunnen
under dragning, en regelbunden orientering kring
fiberaxeln (fig. 2). Böjningsbilderna tillåta
slutsatsen, att i fibern långa molekylkedjor äro
anordnade i parallella knippen kring fiberaxeln.
Kedjornas längd är olika men minst 1 000 Å.
Tack vare molekylernas olika längd i parallell
anordning äga de mycket starka kohesionskrafter
(fig. 3). Detta ger en förklaring till fiberns enorma
styrka i axelriktning och dess brotthållfasthet.
Med molekylernas kedjelängd stiga antagligen
smältpunkten och hållfastheten. För närmare
studium av röntgenanalys av textilier hänvisas till
specialarbeten av den engelske fysikern W T
Astbury5.
En synnerligen viktig egenskap hos textilfibrer
är torr- och våthållfastheten, varvid de fuktiga
fibrernas hållfasthet brukar vara mindre än
hälften av de torras. Så är dock ej fallet med
nylonfibern. Redan vid tidiga försök visade nylon en
torrhållfasthet av 3,8 g/denier och en
våthållfasthet av 4,2 g/denier (viskossilke, torr 1,05 g/denier,
våt 0,57 g/denier; cellulosa-acetatsilke, torr 1,59
g/denier, våt 0,76 g/denier). En kort jämförelse
av vissa hållfasthetsvärden för olika textilfibrer
ger följande resultat:
Titer denier [-Slithållfasthet-] {+Slithåll- fasthet+} (torrt) g/denier [-Brotthållfasthet-] {+Brotthåll- fasthet+} % [-Knäck-brotthållfasthet-] {+Knäck- brotthåll- fasthet+} kg/cm2
bomull ...... 1,85 3,60 13,1 716 000
viskossilke ... 1,40 2,35 16,0 150
natursilke .... 1,25 5,80 21,5 3 000
ylle ......... 5,50 1,50 41,5 40 000
nylon ........ 3,20 4,25 16,2 40 000
Nylonfiberns seghet är minst 1,1 g/denier.
Vid de elastiska egenskaperna måste skiljas
mellan flera grupper. Fiberns sträckelasticitet,
dvs. förmågan att efter utdragning inom en viss
tid efter lössläppandet återgå till det
ursprungliga tillståndet beror på sträckbehandlingen av
fibern efter spinningen. För polyamidfibrer av
typen [(CH2)8CONH]a; är denna exempelvis:
Kalldragning % Töjning % Tid s Omedelbar elastisk återgång %
286 8,0 180 78
392 9,8 100 88
502 9,7 100 93
Fiberelasticiteten för olika material kan även
framställas grafiskt (fig. 4). Diagrammet visar två
Fig. 2. Nylongarn i
röntgenljus; upptill i odraget
tillstånd, ingen bestämd
molekylordning; nedtill i
kalldraget tillstånd, orientering
kring fiberaxeln.
Fig. 3. Gitter struktur hos nylonmolekylkedjor av olika
längd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
