Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Nylon, av Fredrik Neumeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juli 19 A A
849
Fig. 4. Elasticitet hos viskoskonstsilke, natursilke och nylon
(polyester) vid 4 resp. 2 % sträckning (1 min sträckning
och 1 min återgång).
olika töjningar, en på 4 % och en på 2 % för
tre olika material: viskoskonstsilke, natursilke
och nylon (polyester). I bägge fallen hållas
trådarna töjda under 1 min och få efter upphörande
påkänning hämta sig 1 min. I bägge fallen är
nylontråden långt överlägsen. Den återgår
praktiskt taget helt till det ursprungliga tillståndet.
Färdiga trikåv ärors elasticitet (för nylon vävnad
jämförd med natursilkesvävnad mätes efter
kort-tidstöjning under 3 min och långtidstöjning under
15 h):
Töjning % Tid i töjt
tillstånd min Vilotid min Återgång vid 85 % rel. fukt %
silke nylon
torrt vått torrt vått
25 3 1 65 77 79
35 3 1 58 43 71 79
45 3 1 48 38 76 79
75 3 1 24 34 73 80
100 3 1 — 32 71 80
25 900 5 25 — — —
50 900 5 — — 53 —
Särskilt märklig är därvid polyamidvävnadens
höga elasticitet i fuktigt tillstånd. Nylonvävnaden
bestod av garn av 123 denier med 24 trådar,
framställd ur polypentametylensebacinamid.
Trådtjockleken motsvarade 4,9 denier.
Böjningselasticiteten är av vikt, speciellt för
trådar till strumpor. Trådarna måste en längre tid
kunna uthärda dragning i böjt läge och detta vid
alla fuktighetsgrader. Vävnaden måste ansluta
sig tätt intill kroppen och efter påkänningens
upphörande helt kunna återgå till oböjt läge.
Vid de tidigare omnämnda försök, som gjorts
för att höja de trådbildande polymerernas
smältpunkt, uppnåddes i början följande värden:
produkter ur etylester av
17-aminoheptadekan-syra [ (CH2)16CONH]n : 147°C,
polyaminoundekansyra [(CH2)io CONH]n: 180 C,
6-aminokapronsyra [(CH2)5CONH]„ : 205°C.
Smältpunkten sjunker alltså med stigande
kedjelängd hos strukturenheten. Bättre resultat,
dvs. högre smältpunkt, gåvo blandningar av dia-
miner och dikarbonsyror eller över huvud taget
tillblandning av högsmältande superpolyamider.
Bäst är därvid blandningen av
tetrametylendia-min och adipinsyra, vilken ger en produkt med
en smältpunkt av 278°C samt paraxylylendiamin
och sebacinsyra med 268°C. Vävnader av sådana
polymera trådar motstå utan vidare strykjärnets
temperatur.
Lösligheten förhåller sig på samma sätt som
smältpunkten. Det är känt, att nylonfibern är
olöslig i vatten, natronlut eller andra alkalier
samt mycket litet löslig i syror.
Nylonfibrerna skola äga en inneboende
viskositet av 0,5—2,0. Denna beräknas ur formeln
log e
varvid År är viskositeten hos en utspädd lösning
av 0,5 % koncentration av polymeren i m-kresol,
dividerad med viskositeten hos m-kresol,
uppmätt i samma enhet och vid samma temperatur
(25°C), och C polymerens koncentration i g/100
cm3 lösning.
De syntetiska fibrerna kunna principiellt
spinnas på tre olika sätt.
De kunna spinnas våta genom att man först
löser polyamiden i lämpligt lösningsmedel och
pressar ut lösningen genom ett munstycke,
varefter tråden föres genom en vätska, vilken löser
Fig. 5. Kontinuerlig smältspinning av nylonmassa i
stångform. 1 pressorgan. 2 stång av trädbildande massa. 3
upphettad innervägg hos smältkammare. 4, 5 smältkanaler. 6
spinnorgan. 7 nylontrådar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
