Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 22 juli 1944 - Vibrationsmätare, av Erik Ferner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(866
TEKNISK TIDSKRIFT
dock icke upptagits. Liksom i fråga om många
andra specialinstrument ha våra behov även i
detta fall mestadels tillgodosetts av utländska
tillverkare.
Materialprovning
En grundläggande fråga vid planering av
trafikbyggen samt vid konstruktion av speciella
samfärdsmedel är i regel vilket material som är
lämpligast — en fråga som avgöres genom
materialprovning. Då det i dessa dagar ofta blir fråga om
att använda nya byggnadsmaterial, vilka på
grund av känd brist på råvarumarknaden måste
ersätta tidigare använda material med bekanta
egenskaper, öka de härmed sammanhängande
uppgifterna i aktualitet.
I praktiken är det vid trafikanläggningar ofta
fråga om undersökning av konstruktionsdelar
med språngvis förändring av arean, således om
töjningsmätningar, som i synnerhet måste företas
vid inskärningar, borrhål, räfflor osv., vilka av
konstruktiva skäl icke kunna undvikas. Vid
dylika konstruktionsdetaljer får man i allmänhet
vid belastning ingen likformig
spänningsfördelning utan på vissa ställen uppträda farliga
spänningsspetsar, vilka kunna utforskas genom en
fin-töjningsmätning, fig. 1.
Alltefter påkänningens art, om den är
statisk-vilande eller dynamisk-föränderlig, måste olika
utrustningar komma till användning. Såväl
statiska som dynamiska fintöjningsmätare ha
konstruerats. Det är härvid fråga om instrument, som
måste vara så konstruerade, att de lämna
reproducerbara utslag för de ytterst små
längdförändringar, som bli en följd av den elastiska töjningen
hos materialet vid drag- eller tryckpåkänningar
resp. vid statisk belastning. För att översätta de
ytterst små förskjutningssträckorna i avläsbara
mätvärden erfordras speciella tekniska
konstgrepp, som möjliggöras genom mekaniska,
optiska eller elektriska anordningar. Som ett
försvårande villkor tillkommer, att de använda
mätanordningarna måste ha minsta möjliga
dimensioner, för att kunna anbringas även på
svårtillgängliga och trånga ställen. Ett exempel på de
resultat som uppnåtts vid dessa strävanden visas i
fig. 2.
Ofta föreligga vid användandet av dynamiska
töjningsmätare särskilt komplicerade
förutsättningar, om man t.ex. skall undersöka en
maskindels elastiska egenskaper och hållfasthet vid
hastig rörelse eller stötvis föränderlig påkänning. Den
driftmässiga provningen av materialet måste
därtill ofta ske under de ogynnsammaste yttre
betingelser, då uppställning och anbringande av
mätanordningen måste göras under inskränkta
rumsförhållanden utan att driften stores, såsom
t.ex. vid dynamisk töjningsmätning på vevstänger
hos lokomotiv i rörelse. En sådan töjningsmätare,
Fig. 2. Fotoelektrisk statisk fintöjningsmätare enl. Lehr
(största längd 40 mm) för töjningar ned till 0,1 ^ och lägre.
[-Oscillator-mätslinga-]
{+Oscillator-
mätslinga+}
Fig. 3. Induktiv dynamisk töjningsmätare enl. Lehr med
20 mm mätsträcka (dimensionen 35 X 20 X U mm, vikt
ca 20 g) för bestämning av luftspaltförändringar på
mindre än 0,001 mm.
Fig. 4. Mätanordningens koppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
