- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
873

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 22 juli 1944 - Reaktionsmotorproblemet, av Arne Mörtsell och Sven E Norberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 juli 19 A A

873

Fig. 6. Energidiagram för reaktionssystem nr 1 vid ett
kompressortryck av upptill 20 at a, i mitten 10 at a och
nedtill 5 at a.

Fig. 8. Energidiagram för reaktionssystem nr 2 vid ett
kompressortryck av upptill 20 at a, i mitten 10 at a,
nedtill 5 at a.

Den här angivna gasmängden, som ledes genom
reaktionskammaren, är emellertid för liten för
att ge en tillräckligt stor reaktionskraft för här
avsett ändamål. För att öka reaktionskraften
gäller det här att omsätta energin efter
reaktionskammaren på en större gasmassa. Tillsättningen
av gas (luft) kan ske genom ejektorverkan.
önskar man öka reaktionskraften t.ex. 50 gånger
så erhålles

m • w

= L (effekten)

2

m • w = P (reaktionskraften)
Vid 50 P erhålles

50P
nu

mi • wi = 50 p; wi

m i ■ w i

= L (effekten utan förluster)

Alltså mx — 2 500 m; wt • 501= w

Det erfordras 2 500 gånger större luftmängd för
att öka reaktionskraften 50 gånger. Samtidigt

nedgår gashastigheten till ~ av w.

50

Tryckår!

Fig. 7. Schematisk bild av
reaktionssystern nr 2.

Räkna vi med olika alternativ på förlusterna vid
reaktionskammaren, erhålles för ifrågavarande
system vid olika tryck på kompressorluften de
värden som avses i tabell 1. I fig. 2 och 3 ha
dessa förhållanden återgivits i kurvform.

Verkningsgraden blir därvid även beroende av
hur energin efter reaktionsmunstycket kan
tillgodogöras utan att reaktionskraften stores.

Vi räkna med, att motorvikten vid en relativt
stor anläggning i flygplan blir 0,8 kg/hk och att
kompressorn har samma vikt som motorn. Övrig
utrustning, tillhörande reaktionssystemet,
beräknas till 200 kg.

För en 1000 hk reaktionsmotor (1 000 hk tas
ut som reaktion) skulle förhållandena vid ovan
antagna fem alternativa förlustsiffror och tre
olika tryck på kompressorluften bli de som anges
i tabell 2. I fig. 4 och 5 äro dessa förhållanden
återgivna i kurvform.

För att erhålla en överskådligare bild av
energiutbytena, ha energidiagrammen fig. 6 uppgjorts,
vilka åskådliggöra energifördelningen för
reaktionssystem 1 vid 20, 10 och 5 kg/cm2 tryck på
kompressorluften för ekvivalent
bränsleluftbland-ning. Som synes av dessa diagram gäller, att F
skall vara så liten och R så stor som möjligt.
Såsom tidigare nämnts kommer valet av tryck att
bli beroende förutom av verkningsgraden även av
storleken på reaktionskammaren, varvid även
kan tänkas, att de högre trycken medföra andra
fördelar gentemot de lägre trycken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0885.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free