Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Teknik och taktik i bombkriget — den allierade luftoffensiven mot tyska hemorten under senare hälften av 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 augusti 1944
913
Teknik och taktik i bombkriget
— den allierade luftoffensiven mot tyska
hemorten under senare hälften av 1943
Den allierade luftoffensiven mot den tyska hemorten
under senare hälften av år 1943 kan sägas ha syftat till två
varandra kompletterande mål: lamslående av den tyska
krigsmaterielproduktionen och folkförsörjningen samt
uppmjukning av folkets krigsmoral och motståndsvilja. Av
naturliga skäl är det ännu vanskligt att yttra sig om i vad
mån dessa mål nåtts. Ett studium av offentligt tillgängligt
material ger emellertid vid handen, att påtagliga och för
Tyskland mycket besvärande resultat uppnåtts i fråga om
krigsmaterielproduktionen, särskilt inom flygindustrin.
Folkmoralen synes emellertid, trots de oerhörda
påfrestningarna, ännu obruten. För att bryta denna inom rimlig
tid fordras sannolikt en framgångsrik allierad
markoffensiv såsom komplement till luftoffensiven.
Luftoffensiven mot den tyska hemorten, som under 1943
kan sägas indirekt ha utgjort ett led i
invasionsförberedelserna, inträdde fr.o.m. 1944 i de direkta
invasionsförberedelsernas stadium. Jämsides med de allt hårdare slagen
mot rustnings- och befolkningscentra genomfördes ett
systematiskt bombardemang av flygplatser, landsvägar,
järnvägar och militära mål i Frankrike, Belgien och Holland.
Särskilt utsattes järnvägarnas fasta och rullande materiel
för förödande anfall. Ju mera invasionsdagen nalkades,
desto intensivare blevo bombanfallen och desto mera
försköts luftoffensiven från hemorten mot det egentliga
invasionsområdet för att slutligen kulminera i den gigantiska
bomborkan, som beredde väg för invasionstrupperna.
Den tekniska och taktiska utvecklingen har under dessa
förhållanden gått utomordentligt snabbt. Mycket av det
som var nytt år 1943 är nu gammalt och delvis förlegat.
Trots att denna uppsats liar tillkommit för snart ett halvår
sedan, torde den dock fylla sin uppgift att — utan alla
anspråk på fullständighet — för teknikens män framlägga
några synpunkter, som inom luftkrigets område belysa
det kända sammanhanget mellan teknik och taktik. Även
om taktikens grundelement äro oföränderliga, påverkas
likväl deras praktiska tillämpning på ett stundom
avgörande sätt av de nya tekniska hjälpmedel och
förbättringar, som vetenskapen i de krigförande länderna ställer
till krigsmakternas disposition. Nya anfallsmedel föda nya
försvarsmedel, och vice versa, i en oavbruten följd. Ännu
har icke det krigsavgörande nya vapnet, mot vilket inga
effektiva motmedel kunna frambringas, sett dagens ljus.
Trots den högljudda propagandan talar även sannolikheten
för, att icke heller denna gång så blir fallet.
Trots alla ur teknisk synpunkt beundransvärda
krigstekniska uppfinningar, som prövats och insatts i den
pågående kraftmätningen, har det mänskliga elementets
avgörande betydelse ännu en gång bestyrkts. Ett folk, vars
moraliska motståndskraft icke brutits, kan trots materiell
underlägsenhet icke besegras. Härpå ge icke minst de
ockuperade länderna i Europa ett talande vittnesbörd. Jämsides
med en fortlöpande förbättring av krigsmaterielen och
krigstekniken måste därför ett intensivt arbete nedläggas
på stärkandet av krigsmaktens och bela folkets andliga
motståndskraft.
Flygstridskrafterna
De i Europa stridande nationernas flygstridskrafter synas
under senare delen av förra året ha fördelat sig på
följande sätt.
Bearbetning* av uppsats av kapten I v< > KT.INT i I C. I<"rigs-
vetensk.-Akad. Handl. & T. 1944, h. 3.
Flyget i England ansågs vid mitten av år 1943 ha följande
ungefärliga omfattning: Bomber Command 1 000—1 500
plan, Fighter Command 1 000—1 500 plan och Coastal
Command "några hundra" plan. Härtill kom Tactical
Air-Force, som var avsedd för speciella uppgifter i samband
med invasionen, och den snabbt växande 8:e amerikanska
flygkåren. Bortsett från flottans flygvapen (Fleet Air Arm)
torde det sammanlagda antalet flygplan i England i
september 1943 ha kunnat uppskattas till omkring 6 000 i
första linjen.
Den engelska tillverkningen av flygplan torde uppgå till
mer än 2 000 flygplan per månad, vilket lär överstiga de
engelska förlusterna, medan USA tillverkar ca 9 000
flygplan per månad. Enligt officiella amerikanska uppgifter
tillverkades under år 1943 86 000 flygplan i Nordamerika.
Enligt en uppgift av Churchill hade det brittiska flyget på
alla krigsskådeplatser nära 50 % mera stridsflygplan i
verksamhet än Tyskland. USA har under föregående år
levererat omkring 7 800 plan till Byssland. Dessa stora
leveranser tillsammans med de ryska landvinningarna på
ostfronten göra det troligt, att man under 1944 får till de
allierade anfallsstyrkorna mot den tyska hemorten räkna
även delar av det ryska flygvapnet.
Det totala antalet stridsflygplan i axelstyrkornas operativa
förband har i början av 1943 av samstämmiga allierade
källor beräknats till omkring 4 000, vartill komma ca 1 000
flygplan av olika typer i flygtransportförband. Av dessa
4 000 flygplan torde mer än hälften ha varit avsedda för
defensiva uppgifter i Frankrike, Norge, Tyskland, Italien
och Medelhavsområdet. Första linjens reserver beräknades
till högst 25—30 % av alla flygplan i första linjen. Av
denna reserv har bildats särskilda depåförband, ur vilka
förluster av maskiner och personal täckas. Härtill komma
de flygplan, som ännu inte ha levererats från fabrikerna,
och som uppskattas till högst 50 % av första linjens och
depåernas sammanlagda antal flygplan. Allt som allt
beräknades Tyskland i september förra året disponera över
9 000—10 000 flygplan av alla typer.
En avsevärd bestående ökning av det användbara
beståndet av stridsflygplan torde omöjliggöras genom den
intensiva allierade bombningen av tyska och italienska
flygindustrier samt genom förlusten eller desorganiseringen av
de italienska flygindustrierna i samband med den allierade
invasionen i Italien. Detta förhållande bestyrkes därav, att
de tyska jaktförband, som vid slutet av 1943 mötte
dag-bombplanen, enligt allierad uppgift ofta innefattade talrika
omoderna maskiner. Troligt är emellertid att nattjaktflyget
liar ökats väsentligt på senare tid. Huruvida detta har skett
på bekostnad av beståndet av bombflygplan kan icke med
säkerhet bedömas.
Enligt allierad uppfattning bestod det tyska flygvapnet
vid krigsutbrottet, då man räknade med ett kortvarigt
blixtkrig, av omkring en tredjedel jaktflygplan och två
tredjedelar bombflygplan, varav huvuddelen störtbombplan.
Numera uppgå jaktflygplanen till mera än hälften av
totalbeståndet. Man räknade i maj 1943 med omkring 1 150
en-motoriga och ensitsiga jaktplan, användbara även som
lätta bombplan. Återstoden av jaktflygplanen skulle vara
tvåmotoriga nattjaktplan.
Det bör framhållas, att de återgivna siffrorna härstamma
från allierade källor, och att de sannolikt icke göra full
rättvisa åt det tyska flygvapnet.
Stridsmedel
Bland anfallsmedlen är det särskilt riktmedlen, vilka göra
det möjligt att med någorlunda säkerhet fälla bomber mot
mål, vilka icke kunna iakttas med blotta ögat, som ha
förbättrats på senare tid. Ett av dessa riktmedel är
televisionskameran, eller ikonoskopet, som den
rysk-ameri-kanske uppfinnaren Zworykin först kallade apparaten. Den
lär arbeta med de infraröda strålar, som föremål på
marken utsända. Strålarna koncentreras i ett vanligt
kameraobjektiv och uppfångas i fotoceller, som härvid uppladdas
v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
