Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 5 augusti 1944 - Automatiseringen av långdistanstrafiken — telefonteknikens närmaste utvecklingsmål, av Torbern Laurent - Växelströmsteori, av G Ödberg - Elektrisk oppvarmning av husrom, av H S—d - Elektroskandia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
924
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 10. Utveckling
av antalet
avgifts-belagda telefonsamtal.
naturnödvändigt åtföljas av en motsvarande
teknisk utveckling, som lika litet som denna tenderar
mot ett avstannande. Bildlikt talat befinner sig
vårt lands nervsystem fortfarande i
uppväxtåldern med oöverskådlig tid kvar till fullmognad.
Den telefontekniska utvecklingen ställer stora
krav på K. Tekniska Högskolans institution för
telegrafi och telefoni. Dels åligger det institutionen
att utbilda ingenjörer, som äro väl rustade för
att möta telefonteknikens aktuella och framtida
problem. I övrigt åligger det institutionen att
direkt bidra till utvecklingen med
teknisk-vetenskaplig forskning.
Det är visserligen sant, att dylik forskning
bedrives såväl inom industri- som driftföretagen
men detta gäller i regel de aktuella problemen.
Den lika viktiga fria forskningen, som kan vara
av grundläggande betydelse för framtidens
telefoni, kan enligt mitt förmenande ej bedrivas vid
nämnda företag. Endast vid en högskoleinstitution
kan den miljö och den vetenskapliga atmosfär
skapas, som är en nödvändig betingelse för fri
forskning. Jag förutsätter då, att tillräckligt
ekonomiskt stöd kan påräknas från statsmakterna.
DK 538.55
Växelströmsteori, efter föreläsningar av tekn. dr T
Laurent. Kompendium utgivet av Telefonaktiebolaget L M
Ericsson, Stockholm 1943. 126 s., 84 fig. 10 kr.
De traditionella framställningarna av växelströmsteorin
inledas ofta med en repetition av induktionslagen, och
som tillämpning visas huru en sinusformig spänning alstras
i en enkel generator. Därefter behandlas de enkla
elementen, spolen, kondensatorn osv., varvid ibland "mekaniska
bilder" användas. Här följer författaren snarare den
motsatta vägen och ställer som inledning ett kapitel om
hydro-mekaniska analogier till elektriska förlopp. Modeller av
den ideella kondensatorn, spolen och transformatorn
anges, och de mekaniska ekvationerna uppsättas, varefter
författaren påstår, att samma ekvation gäller för den
elektriska motsvarigheten om man på lämpligt sätt
utbyter mekaniska storheter mot elektriska (mera i
förbigående nämnes huru t.ex. induktansen beror av spolens
varvtal och dimensioner). Det kan inte förnekas, att man
på detta sätt kommer fort och bekvämt in i ämnet, men
frågan är om ej den vanligen vägen ger åtminstone
nybörjaren mera.
Det följande kapitlet behandlar allmänna egenskaper hos
linjära impedansnät med superpositionsprincipen och
reci-procitetsteoremet som viktigaste punkter. Till beviset på
s. 12 för den senare satsen ställer jag mig något tveksam.
När man ur förutsättningen t>//_/// = 0 sluter sig till att
den interna strömmen 123 = 0, måste man i själva verket
ha insett, att nätet kan reduceras till en triangel med
hörnen i I, II och III, vilket väl ej får anses självklart.
Kanske någon läsare här saknar Thévenins teorem, med
vars hjälp vissa resultat i det följande kunna erhållas med
mindre arbete.
Efter att ha givit en repetition av räkning med komplexa
tal (med många och goda exempel) ger författaren sig in
på symboliska metoden, väsentligen efter kända linjer.
Han får omedelbart tillämpning på denna i kapitlet
tvåpoliga impedansnät. Detta inledes med exempel på enkla
kretsar, varefter resonansfallen studeras och slutligen
reak-tansteoremet uppställes och bevisas. Kapitlet avslutas med
exempel på frekvenstransformationer. Till beviset för
reak-tansteoremet (s. 52 o.f.) bör följande anmärkas: när en
emk rjV inkopplas i serie med reaktansen x’ (fig. 24 c)
kan spänningen över x’ ej bli oförändrad och = V. Genom
rjV
en enkel räkning finner man X = x + jjp-J^y^* x •
I kapitlet fyrpoliga impedansnät behandlas ett flertal
viktiga problem: bryggkopplingar,
transformatorekvivalenter-na, T- och jr-ekvivalenterna, fyrpolen och dess
spegelegenskaper, dämpningsbegreppet m.m.
Teorin belyses i det följande avsnittet med ett stort antal
beräkningsexempel. Dessa som till stor del hämtats från
mättekniken och teletekniken, förefalla lärorika och väl
valda.
Kompendiet avslutas med betraktelser över symboliska
metodens användbarhet, särskilt dess utsträckning till icke
stationära förlopp, godtycklig kurvform m.m. I stycket om
Fourier-analys har ett par fel insmugit sig: dels skall det
i uttrycket för A o (ekv. 85) stå 2 n i st.f. n, dels skola
frekvenserna i utvecklingen (88) vara (o0, 2 o)0, 3 co0 osv.
om det skall stämma med fig. 83 c.
Under genomläsningen av kompendiet har jag iakttagit
ett antal skrivfel, vilka i allmänhet ej torde vålla läsaren
större besvär.
Som en sammanfattning kan man säga, att kompendiet
utgör en god modern framställning av växelströmsteorin,
särskilt avpassad för teleteknikens behov. G ödberg
DK 621.369 : 697.71
Elektrisk oppvarnrning av husrom, av
laboratorieingenjör Alf O Hals. Teknikk av idag, nr 5. F Brun,
Trondheim. 19 s. 1 nkr.
Författaren, som i många år ägnat sig åt elvärmefrågor,
gör först en återblick på den elektriska
rumsuppvärmningens utveckling i Norge samt beskriver därefter de nya
principer för åstadkommandet av ett fysiologiskt riktigt
inomhusklimat, som numera framkommit. Den principiella
utformningen av olika typer av elvärmeinstallationer
beröres och i samband därmed planläggnings- och tariffrågor.
Den lilla skriften ger en klar och kortfattad översikt över
elvärmets möjligheter för bostadsuppvärmning, i första
hand med de förutsättningar som gälla i Norge. H S—d
Elektroskandia, Stockholm. Katalog IM 28,
"Elvärme-apparater" samt reklambladen "Bättre ljus på
arbetsbordet’, "Elektroskandias selen-likriktare till industrins tjänst,>
och "Stag- och linjematerial".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
