- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
972

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 19 augusti 1944 - Innenlandsk framstilling av flytende motorbrensel, sammandrag av uppsats av Olaf Jensen - Flytande bränsle ur sulfatlut - Konstgummidäck tåla ej värme - Kan bombernas vissling varna i tid? av r - Ny flygbombkonstruktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

972

TEKNISK TIDSKRIFT

Framstilling av vanngass

Som ovenfor nevnt, framstilles metanol av syntesegass
og denne igjen av vanngass. Denne siste inneholder som
hovedbestanddeler kulloksyd og vannstoff i omtrent like
mengder og som mindre forurensinger metan, kullsyre og
kvelstoff. Vanngassen framstilles i alminnelighet av koks
og vanndamp. Man kan også anvende elektrisk kraft til
vanngassframstillingen, hvorved henimot halvparten av
koksforbruket kan spares.

Baserer man seg på hittil vanlig praksis vil man således
til en metanolproduksjon trenge koks. Man vil for så vidt
være like långt fra målet, nemlig å bli mest mulig
uav-hengig av import i et krisetilfelle, som det må antas, at
koksen vil forsvinne likså hurtig som bensin. Spörsmålet
om innenlandsk framstilling av motorbrensel er dermed
fört tilbake til den oppgave å framstille vanngass på en
sådan måte, at vi under en avsperring kan nytte våre
hjemlige bi ennstoffer, ved og torv, hertil, eventuelt i
samband med vår billige elektriske kraft. Anvendelse av ved
eller torv til metanolfabrikasjonen vil imidlertid fordyre
denne i hög grad, hvorfor man under normale forhold
må kunne basere seg på billigste brennstoffkilde — for i
en krisetid, uten nevneverdige forandringer av
apparaturen å kunne koble over på tilgjengelige råmaterialer.

Denne oppgave er allerede tatt opp til lösning av Norsk
Hydro i samarbeid med Handelsdepartementet og försök
har pågått allerede et par års tid. Uten for nærværende
å kunne gå i detaljer skal her bare i korte trekk antydes
den veg man herunder har slått inn på. De hittil utförte
orienterende försök i samband med inngående beregninger
har vist, at den billigste måte å framstille vanngass på her
i landet går over elektrisk forkoksing av steinkull
(Svalbardkull) sammen med elektrisk spalting (cracking) av
koksgassen til vanngass. Ved denne framgangsmåte vil man
normal få en kjærkommen innenlandsk koksproduksjon
vtd siden av metanolfabrikasjonen. De elektriske
koksov-ner vil enn videre kunne bygges slik at man uten
forandringer vil kunne forgasse ved eller torv. Man vil
herunder, om önskes også kunne utvinne de vanlige
destilla-sjonsprodukter som tjære, eddiksyre og tresprit, liksom
man vil kunne framstille meget hårde og grafitterte trekull,
om det skulde vise seg noe behov for disse.

Med hensyn til vedforbruket kan man regne med at man
ved tolalforgassing, altså uten framstilling av biprodukter,
vil trenge ca 4^2 m3f frisk gran- eller furuvirke per tonn
metanol. For en produksjon av 130 000 t/år metanol vil
det således kreves et tömmerkvantum tilsvarende 130 000 X
X 4,5 = ca 600 000 m3f’år. Til sammenlikning skal
anföres, at våre cellulosefabrikker normalt forbruker ca 2
Mm3f’år. Oslo nåværende brenslebehov belöper seg til
ca 600 000 favner eller ca 1 Mm3f/år. Det tömmerkvantum
som trenges til å dekke halvparten av vårt behov av
motorbrensel kan derför ikke anses avskrekkende stort
i særdeleshet når man tar i betraktning at all slags ved
og vedavfall kan nyttes. 1 denne sammenheng skal også
be-merkes, at vedforbruket over metanol blir lavere enn over
den tilsvarende mengde generatorknott, da man i
först-nevnte tilfelle også tar den elektriske kraft til hjelp. Vil
man utvinne biprodukter, öker vedforbruket med ca 10 %.

Uteksperimenteringen av den nye elektriske koksovn vil
selvfölgelig kreve både tid og penger. Arbeidet hermed
er allerede kommet godt i gang og utsiktene til en vellykket
lösning av denne for landet så viktige oppgave synes
meget gode. Det er derför å håpe, at så vel de norske
offentlige myndigheter som den private industri vil se
seg i stånd til å före forsökene fram til en vellykket
avslutning for senere, når sjangsen ätter melder seg, å
ta det krafttak som må til for å gjöre Norge mest mulig
selvhjulpent på motorbrenselområdet.

Flytande bränsle ur sulfatlut. Vid Eds cellulosafabrik

i Kalmar län ha försök bedrivits att med en ny
högtrycksmetod framställa flytande bränsle ur avfallslut. Dessa för-

sök ha givit ett så uppmuntrande resultat, att bolaget har
beslutat att för detta ändamål bygga en anläggning i större
skala. Bolaget har ansökt om statsbidrag till kostnaderna
med 893 000 kr., att återbetalas i mån av utförda
leveranser. Den planerade anläggningen beräknas för en normal
produktion av 925 000 1/år flytande produkter. Det nya
bränslets värmevärde har varierat mellan 6 700 och 9 700
kcal. Oktanvärdet ligger mellan 92 och 99.
Självkostnadspriset beräknas f.n. till 36,4 öre/1, exklusive amortering
och förräntning på anläggningskapitalet. Den nya
produkten avses att i första hand användas som högvärdigt
motorbränsle, men de i blandningen ingående ämnena kunna
sannolikt var för sig finna användning inom den kemiska
industrin. (SvD 13/6 1944.)

Konstgummidäck tåla ej värme. Bunadäck måste köras
med högre tryck än vanliga däck, då bunagummit inte på
samma sätt som naturgummi tål den värmeutveckling, som
de upprepade böjningarna under körning medföra.
Industrikommissionen har låtit utarbeta en tabell över de
lufttryck, som lastbilsringar böra hålla vid olika lastmängder,
(AT 28/6 1944.)

Kan bombernas vissling varna i tid? Det ljud som
uppstår då ett föremål snabbt förflyttar sig genom luften
orsakas av de luftvågor-som bildas då luften pressas
undan. Ju större hastigheten är desto kraftigare blir den
luftvåg som påverkar örat. Det är alltså inte så, att
ljudvågen alstras först när bomben eller projektilen nalkas
marken, utan den finnes hela vägen från mynningen till
nedslaget. Ljudet börjar kanske som en väsning, som
sedan ökar med hastigheten och då avståndet till den
hörande minskas. Detta ljud hör man kanske på 2—3 km
avstånd eller mera. Det beror på hastigheten hos bomben
eller projektilen och alltså på ljudvågens styrka.

Det finns en bestämd skillnad mellan bombvisslingens
och projektilvisslingens karaktär. Bomben ökar ständigt
i hastighet under sitt fall, medan artilleriprojektilen i regel
gör tvärtom.

En närmare undersökning visar, att den tid, som står
till disposition för att ta skydd, är ganska lång vid
bomb-fällningshöjder på omkring 2 000 m, men att den minskas
då höjden och fallhastigheten öka. Under förutsättning att
ljudet höres 2 km, minskas tiden från 4.1 s vid 3 000 m
fallhöjd till 0,7 s vid 5 000 m höjd. Det är emellertid
mycket sannolikt, att ljudet vid stora fallhöjder blir så
starkt, att det hörs längre, och att alltså den tid som
står till förfogande, innan bomben slår ner, blir större.
Härtill kommer luftmotståndets inverkan, som gör att det
i realiteten står mera tid till förfogande än vad som har
angivits här ovan.

För artilleripjäser spela utgångshastigheten och
skjutavståndet en avgörande roll. För luftvärnspjäserna och
pansarvärnspjäserna äro utgångshastigheterna så stora, att
även sluthastigheterna på korta avstånd, dvs. 1 000 m eller
däromkring, bli avsevärt större än ljudets hastighet. Här
kan det alltså aldrig bli fråga om någon varnande vissling
för de beskjutna.

Vid ett skjutavstånd av 1 500 m går projektilen och
ljudet lika fort, men vid 3 000 m får ljudvågen ett
försprång av 0,4 s, vilken tid står till förfogande för skydd.
Vid 4 000 m blir tiden 1,3 s och 2,7 s vid 5 000 m. Även
artilleripjäserna kunna alltså i viss mån varna med en
vissling, men tiderna som stå till förfogande för att ta
skydd äro ibland så korta, att man blixtsnabbt måste
besluta sig för vad man skall göra. (Flyglarm 1943 h. 5.) r

Ny flygbombkonstruktion. De amerikanska flygarna ha
börjat använda en bomb, som kan temperas så noggrant, att
den t.ex. exploderar efter att ha slagit igenom taket på en
fabrik, men innan den har grävt ner sig i golvet. Härigenom
förstör bomben fabrikens hela inredning. (GHS 30/5 1944.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0984.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free