Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 19 augusti 1944 - Resonanssvängningar hos flygplanpropellrar och deras bekämpande i praktiken, av Tore Edlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
974
radmotorer vara utan betydelse för propellern,
emedan frekvensen är så hög, att resonans med
propellern ej kan komma i fråga. Viktigast äro
som bekant vevaxelns torsionssvängningar. För
att nedbringa olikformigheten i vevaxelns
(propelleraxelns) vridmoment ha de flesta större
flygmotorer måst förses med dynamisk
svängningsdämpare, vanligen pendeldämpare, som kan
avstämmas att dämpa en mot varvtalet
proportionell frekvens. Vid svängningsundersökningar
måste vevaxel och propeller betraktas som ett
sammanhängande system, enär deras
svängningsförhållanden intimt sammanhänga.
Böjsvängningens grundfrekvens för en
stillastående propeller kan oftast med tillräcklig
noggrannhet beräknas enligt Rayleigh’s metod1. För
en roterande propeller blir egenfrekvensen högre
och kan approximativt bestämmas ur sambandet
V2n = V20 + OC- 112
där Vo = egenfrekvens vid varvtalet n<= 0,
vn = egenfrekvens vid varvtalet n,
n «==’ propellervarvtalet,
oc ■= experimentellt bestämd koefficient.
Fig. 1. Exempel på resonanspunkter mellan vridmomentets
harmoniska svängningar av olika ordningstal för en
fyrcylindrig radmotor, vevaxelns torsions- och
längdegen-frekvens samt några olika propellrars egenfrekvens vid
böjsvängning. Observera den kritiska resonanspunktenl
Koefficienten a har experimentellt bestämts av
bl.a. Liebers2, som funnit
oc = 1,45 för grundtonen,
a i=4,15 för l:a övertonen,
oc =9,2 för 2:a övertonen.
Grundfrekvensen för såväl stillastående som
roterande propeller kan experimentellt bestämmas
med hjälp av apparat med roterande obalans med
inställbar frekvens. Som exempel på
storleksordningen av förekommande egenfrekvenser kunna
följande siffror anges3 (värdena för motorer gälla
radmotorer):
[-Svängningsform-]
{+Svängnings- form+} Ordning Frekvens p/min
Vevaxel Torsion Grundsvängning 4 500—15 000
Longitudinell Grundsvängning 6 000—15 000
Böjning Grundsvängning 23 000—30 000
Propeller Böjning Grundsvängning 2 500— 4 500
Böjning l:a överton 6 000—14 500
Böjning 2:a överton 9 000—19 000
Fig. 1 illustrerar sambandet i sin helhet mellan
vridmomentets harmoniska svängningar av olika
ordningstal (impulserna), vevaxelns egenfrekvens
vid torsions- och longitudinella svängningar samt
propellerns egenfrekvenser vid böjsvängning3.
Varje skärningspunkt mellan en frekvenskurva
för vridmomentet och vevaxelns egenfrekvens ut-
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Exempel på resonanspunkter mellan vridmomentets
harmoniska svängningar av olika ordningstal för
fyrcylindrig radmotor samt några olika propellrars
egenfrekvens vid böjsvängning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
