Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 19 augusti 1944 - Landsättningsbåt för stridsvagnar, av T W—th - En stor vindtunnelanläggning, av B R - Projekt till jätteflygplan, av Bkn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19bi
979
Fig. 2. Schematisk profilritning, plan och tvärsektion genom
lastrum.
bottnen, (se fig. 2). 1 de fartyg, som nu befinna sig under
byggnad, göras fyra vingtankar oljetäta, så att större
bränsleförråd kunna medföras, varigenom fartygens
aktionsradie ökas.
Tillverkningen, som förenklats därigenom att skrovet
givits ren lådform utom i för- och akterskeppen, bygger
i stor utsträckningen på tillverkning av mindre
byggnadselement vid ett flertal verkstäder. På varven utföres alltså
huvudsakligen endast hopsättningen av de på andra håll
gjorda delarna. Konstruktionen är till större delen nitad.
Trots förtillverkningen slås emellertid cirka 85 000 av
fartygets 120 000 nitar i på montageplatsen.
Fartyget är försett med två propellrar. Huvudmaskineriet
består av två enkelverkande fyrcylindriga dieselmotorer
utvecklande vardera 500 ehk vid 1 375 r/m och 600 ehk
vid 1 500 r/m. Propellrarna skyddas av en svetsad
stål-rörskonstruktion. Akterut finns en fenköl, som torde göra
det lättare att hålla de flatbottnade grundgående fartygen
på rak kurs.
Två dieseldrivna generatorer om vardera 15 kW leverera
ström till belysning, kapstanspel, köksspis och kylrum,
ventilationsanläggning för maskinrum och bostäder, till
skyddet mot magnetiska minor samt till barlastpumpar.
Lastlucksöppningen kan täckas över med presenningar,
som läggas över tvärskeppsbalkar av stålrör.
Presenningarna fästas på vanligt sätt med skalkningsjärn och
kilar. I lastrummet finnas byglar för surrning av fordonen,
ävensom ackumulatorer att användas vid start för att
spara fordonens egna batterier.
Samtliga bostäder ligga akterut. Befälet bor i däckshuset och
manskapet under däck omedelbart akter om maskinrummet.
Tvättrum och wc för manskapet ligga föröver. I
däckshuset finns ett mindre kök med elektrisk spis. För
stridsvagnsbesättningarna finnas inga bekvämligheter, men
dylika äro avsedda att utföras i en ny typ av båtar, som
håller på att planeras.
Beväpningen består av två kulsprutor, som närmast äro
avsedda som skydd mot flyganfall. Kulsprutorna stå på
var sin sida av bryggan.
En mycket viktig utrustningsdetalj är det ankare, som
finns i aktern. Särskilt vid landstigning på kuster, där
tidvattnet gör sig starkt gällande, kommer akterankaret
väl till pass för att hindra fartyget att lägga sig parallellt
med stranden, ävensom för att varpa ut fartyget, så att det
inte blir liggande kvar, om landstigningen företagits vid
begynnande ebb.
För närvarande utrustas vart tredje fartyg med
radiomottagare och sändare.
Kostnaden per fartyg exklusive huvud- och hjälpmaskiner
men inklusive kostnaderna för dessas installation torde
vara ca 700 000 kr. (Shipb. & Marine Engine Build. sept.
1943.) T W—th
En stor vindtunnelanläggning. En nyligen utförd
vindtunnelanläggning för det amerikanska flyget vid
Wright Field har försetts med en jättemotor på 40 000 hk,
som är särskilt intressant på grund av den speciella
utrustning, som använts för den vid en sådan motor
nödvändiga varvtalsregleringen. Motorn är en asynkronmotor
med släpringad rotor. Eftersläpningseffekten tas ut till en
synkronmotor, som driver en likströmsgenerator. Denna
i sin tur levererar ström till ett omformaraggregat för
konstant hastighet, bestående av en likströmsmotor och en
synkrongenerator för återarbetning på det primära
kraftsystemet. Samma system för varvtalsregleringen har
använts även vid andra under de senaste åren utförda
vind-tunnelanläggningar i USA. Metoden medger en i princip
förlustlös hastighetsreglering inom vida gränser. Som
jämförelse kan nämnas att vindmotorn i vår egen flygtekniska
försöksanstalt har en märkeffekt av 1 000 hk och att
regleringen sker med Leonardomformare. (Electr. Engng 1942
h. 1.) B R
Projekt till jätteflygplan. Sedan Douglas B 19,
"världens största flygplan", bedömts olämpligt för
serieproduktion har ryktet förtäljt att Douglasfirman projekterat ett
stort transportflygplan på grundval av erfarenheterna med
B 19. Nu meddelas att det nya projektet kallas C 74, att
flygvikten skall bli ca 65 t samt att planet skall ta 86
passagerare i dagtrafik och 76 i nattrafik. Maskinen skulle
sålunda bli av B 19:s storleksordning. Det uppges vidare att
flygplanet skulle byggas av trä, vilket är förvånande, då
Douglas hittills såvitt bekant icke byggt några flygplan av
detta material. (Interavia 4 april 1944.) Bkn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
