Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Svenska Byggnadsindustriförbundet 1919—1944, av Richard Smedberg - Industriens Historie i Danmark, av Torsten Althin - HSB - TNC: 17. Redskap, verktyg, apparat m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
990
TEKNISK TIDSKRIFT
nedom om denna lika viktiga som obehagliga verksamhet.
Vad som slår en är den brist på samarbetskänsla, som
ofta utmärker de mindre företagarna och den ringa
aktning för lagfästa beslut, som stundom karakteriserar
byggnadsarbetarna och bland dem i synnerhet murarna.
Glädjande är emellertid att, vad som i utlandet kallas "det
svenska systemet", dvs. fria överenskommelser i
samförståndets tecken, även börjat vinna insteg inom denna
nyckelindustri, som är väsentlig för vår befolkningsfrågas
lösning. Erinras må i detta sammanhang Sven Lübecks
insats 1928, vilken 1938 ledde fram till Saltsjöbadsavtalet.
Förf. skildrar ingående varje fas i utvecklingen, belyst
med statistik, alltifrån förbundets första avtalsstrid 1920
över 1923 och 1933—1934 års konflikter fram till det
andra världskrigets fem indexavtal. På arbetsstudieområdet
förefaller det vara svårt att införa något system, eftersom
fackföreningarna sakna förståelse därför och ha makt att
motsätta sig rationaliseringen. Richard Smedberg
dk 338.45 (489) (091)
Industriens Historie i Danmark. Del I: Tiden indtil c.
1730, av A k sel E Christensen; del II: Tiden 1730—1820,
av J O Bro Jørgensen. Utgiven av Axel Nielsen.
Köpenhamn 1943. 222 + 236 s. 10 dkr per del.
Titeln på detta bokverk verkar mycket pretentiös,
särskilt när man finner, att hela detta stora ämne behandlats
på föga mer än 450 tättrvckta sidor. En bebådad tredje
del, omfattande tiden 1820—1870, har dock ännu inte
kommit, ej heller den del, som skall behandla den
återstående perioden fram till vår tid. De två hittills utkomna
oillustrerade delarna äro ingalunda någon lättläst lektyr,
men det äro de helt säkert icke heller avsedda att vara.
Med utförliga källhänvisningar och en ganska omfångsrik
notapparat ge de närmast intryck av mycket torra
doktorsavhandlingar.
Initiativet till utgivande av verket om Danmarks
industrihistoria togs av Institutet for Historie og
Samfundsøko-nomi, som utverkade anslag av Otto Mønsteds Fond år
1937. Det är otroligt raskt marscherat, att två delar kunde
vara färdigtryckta redan 1943 i ett land, som under de
senaste åren haft åtskilligt annat att tänka på än utgivandet
av lärda verk.
Uppläggningen är tagen ur ekonomisk-historisk,
industri-historisk och sociologisk synpunkt. Däremot har den rent
tekniska utvecklingen icke tagits upp till närmare
behandling. Jag har tidigare i Teknisk Tidskrift anmält ett par
i det sistnämnda avseendet föredömliga verk om dansk
ingenjörskonst. Om man lägger samman vad danskarna
publicerat om sin ingenjörskonst och industri, måste man
göra den beklämmande reflexionen, att svenskarna icke
kunna visa upp liknande goda översikter. Vi ha
visserligen professor E Heckschers förträffliga "Svenskt arbete
och liv från medeltiden till nutiden", och vi ha några
akademiska översikter och detaljavhandlingar, men vi ha icke
motsvarigheter till de danska historikerna. Kanske beror
detta på att vår industrihistoria är mera omfattande och
mera svårtillgänglig? Än så länge ha vi fått nöja oss med
en snart sagt oöverskådlig rad av ofta mycket förtjänta
industrimonografier och specialavhandlingar. Det återstår
därför mycket att göra för oss svenskar, och det höves
oss, att styrelserna för fonder för forskning och utgivande
av lärda verk visa samma förståelse för industrihistorisk
forskning som de danska ha visat.
Att referera de här nämnda delarna av Danmarks
industrihistoria låter sig icke göra. Avsikten är endast att för
intresserade påminna om deras existens. Skulle något sägas
om dem utöver beröm, så vore det, att det förvånansvärt
nog för dylika arbeten icke finns en enda illustration och
icke heller vare sig en enda karta eller ett enda statistiskt
diagram. Detta förhållande försvårar i hög grad läsningen,
åtminstone för oss svenskar. Men kvar står, att bokverket
är en aktningsvärd prestation, som i många stycken är
efterföljansvärd. Torsten Althin
HSB, Stockholm. Broschyren "HSB:s erfarenheter till
kommunernas och industriens tjänst" redogör för hur
HSB:s verksamhet är organiserad och skildrar förbundets
samarbete med de statliga och kommunala myndigheterna
samt med industrin.
TNC
17. Redskap, verktyg, apparat m.m.
Användningen av de i rubriken nämnda orden är i
praktiken synnerligen skiftande, och det har kostat TNC en
hel del rundfråge- och annat utredningsarbete innan nedan
angivna allmänna riktlinjer kunnat dras upp. Tyvärr har
det icke varit möjligt att åt de olika termernas
begreppsområden ge så skarp avgränsning som vore önskvärd.
redskap, don, oftast handdon men även av annat slag
— dock icke maskin — för jordarbete, lantbruk, fångst,
köksarbete, renhållning, t.ex. spade, plog, ryssja, visp,
kvast, ävensom för vissa andra ändamål, t.ex.
brandredskap, gymnastikredskap
Anin. Ordet "redskap" förekommer ibland i mycket
vidsträckt bemärkelse, närmast motsvarande den av TNC
använda termen "don". Så t.ex. anges i Lag om mått och
vikt alla slags don för mätning och vägning som
mätnings- och vägningsredskap.
arbetsmaskin, maskin för bearbetning eller behandling av
material eller ämne, t.ex. svarv, pappersmaskin, symaskin,
slåttermaskin, mjölkseparator
Anm. Som arbetsmaskin bör ej räknas don enbart avsett
för energiomvandling, energiomformning eller förflyttning,
t.ex. ångmaskin, traktor, lyftkran, pump, fläkt.
verktyg, 1) handdon för bearbetning av fast material,
framför allt konstruktionsmaterial, eller för fasthållning
av arbetsstycke under bearbetning, eller för hopsättning,
isärtagning o.d.; exempel på sådana handverktyg äro kniv,
sax, borr, fil, tång, skruvmejsel; ett handverktyg kan ha
inbyggd motor, t.ex. tryckluftsverktyg; 2) i arbetsmaskin
eller annat bearbetningsdon förekommande detalj, som
bearbetar eller fasthåller arbetsstycket, t.ex. "svarvstål" i
svarv, fräs i fräsmaskin, pressform i pressgjutningsmaskin,
fixtur
apparat, konstruktivt självständigt don i allmänhet, i regel
försett med rörliga delar och avsett för manövrering,
reglering, mätning, observation, meddelelse, upptagning eller
återgivning av ljud eller bild, o.d.
Anm. Ordet "apparat" bör i regel icke användas för don
som kan kallas maskin, redskap eller verktyg, men
förekommer dock även i sådana fall, särskilt om man vill
framhålla den sinnrika konstruktionen, det prydliga
utförandet e.d.
automat, don som självt utför något som brukar kräva,
eller som förr krävt, mänskligt ingripande, t.ex.
mynt-växlingsautomat; ordet kan även stå som förled i
sammansättningar eller få adjektivisk form, t.ex. automatsvarv,
automatisk strömställare
instrument, finmekaniskt och oftast sammansatt don
avsett för mätning eller observation, t.ex. elektriskt
mätinstrument, optiskt instrument, eller för musik, t.ex.
blåsinstrument, eller för kirurgiska ändamål, t.ex.
operationskniv, pincett
materiel (koll.), samling don för visst ändamål, t.ex.
järnvägsmateriel, däri inbegripet "rullande materiel",
undervisningsmateriel, krigsmateriel
Anm. Varje redskap, verktyg, apparat eller annat don
kan, om det betraktas i sammanhang med andra likartade
föremål, ingå i "materiel"; så t.ex. ingår radiomottagare
i elektrisk materiel (och provas av Svenska Elektriska
Materielkontrollanstalten). — Ordet materiel får icke
användas i betydelsen "material", dvs. ämne eller annan
utgångsvara för viss tillverkning. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
