Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Kraftverkens issvårigheter, av Bertil Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Tvärsektion av flottningssektor.
sträckorna och likaledes i grunda sjöar (Liten).
Biflödena med kallare vatten bidra självfallet
också till att sänka vattentemperaturen. Vid
Krångede stiger temperaturen i älven efter
inflödet i Gesunden vilket troligen beror på att en del
av den i Krångedeforsarna förlorade lägesenergin
omsatts i värme.
Man får naturligtvis akta sig för att ur en
enstaka kurva dra alltför vittgående slutsatser.
Såväl väderleksförhållandena vid tillfället och tiden
närmast före som omfattningen av isbeläggningen
på sjöarna och vattendragen, och även den
rådande vattenföringen samt den tidpunkt på
dygnet då mätningen göres, spela en viss roll.
Säkerligen måste man göra kontinuerliga observationer
under flera år för att få ett säkert grepp på dessa
förhållanden. Än vanskligare torde det vara att
annat än i stora drag överföra erfarenheterna från
ett vattendrag till ett annat.
Utformningen av byggnadskonstruktionerna har
också en viss betydelse. Värmeförlusterna genom
pelare och väggar öka i samma mån som
tjockleken minskas. Vid friliggande intagspartier kan
det exempelvis vara önskvärt att den minskning
i väggtjockleken som uppstår genom luckfalsarna
kompenseras för att isbildning i själva falsen skall
undvikas. Antingen bör väggen isoleras eller göras
tjockare än vad som skulle vara nödvändigt med
hänsyn till hållfastheten. Vid djuputskov eller på
Fig. 3. Isbildning vid lagren i en vattenfylld sektorgrop.
annat sätt överbyggda utskov måste man i
görligaste mån hindra, att vattenstrålen suger kalluft
genom utskovet.
Rörliga dammdelar
De åtgärder som måste vidtas för att hålla
dammluckorna manövrerbara under vintern bli
något olika, beroende på om luckan avbördar
vattnet över eller under sig. Som exempel på den
förra typen har jag valt flottningssektorerna, av
vilka Vattenbyggnadsbyrån hittills konstruerat ca
40, varav större delen är belägen i trakter med
kalla vintrar.
Av fig. 2 framgår, att luckan är lagrad vid
ned-strömskanten; bordläggningen bildar en del av
en cirkelbåge och från krönet sträcker sig det
plattjärnsskodda trädäcket ned över lagren.
Mellan bordläggningen och sidopelarna finns en
tätning, bestående av en rund gummistav; längs
tröskeln utgöres tätningen av ett stålrör. Det första
villkoret för att luckan skall kunna hållas i gång
är, att recessen i tröskeln hålles fylld med vatten
och att avloppsledningen därifrån således är
stängd. Isbildningen inuti luckan inskränker sig
då till ett skikt av ytis vid lagren, som visat sig
icke hindra luckans rörelse. Om recessen däremot
är tom, fryser en del av läckvattnet från
tätning-arna, varigenom betydande isavsättningar kunna
uppstå.
De värmemängder, som tillföras sektorgropen
med läckvattnet, kunna vara ganska betydande.
En läckvattenmängd av exempelvis 10 l/s med en
temperatur av 0,1 °C representerar ju en
värmemängd av 10 X 0,11 kcal, det vill säga 4,2 kW.
Erfarenheten visar också att isbildningen blir
väsentligt mindre när dammen ligger vid utloppet
ur en större sjö.
Fig. 3 visar en interiör av sektorluckan vid
Eldforsen i Västerdalälven, sedan yttertemperaturen
hållit sig mellan — 10 och — 20° en längre tid
och tillfälligt sjunkit till — 30 à —35°.
Luck-recessen har därvid varit bättre isolerad än eljest
genom att däcket varit täckt av snö. Fig. 4 visar
isanhopningarna i en sektorgrop, som stått tömd.
Läckvattnet från sidotätningarna kan också
avsätta is på sidomurverken under däcket, om dessa
Fig. A. Isbildning i en tömd sektorgrop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
