Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Kraftverkens issvårigheter, av Bertil Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
994
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Värmeelement för stora flottningssektorn vid
Avesta—Storfors.
varje pelarsida äro delade i tre grupper, av
vilka en i taget kan inkopplas alltefter
variationerna i vattenståndet. Man ser endast överdelen
av den is, som sitter på pelaren nedströms om
elementet, därför att vattenstrålen delvis sprutar
över. Luckan har nämligen höjts omedelbart
innan bilden togs. Att observera är även den iskrage
som bildats omkring kuggstången i vattenbrynet.
Värmeelementen hindra kragen att frysa fast vid
murverket, och den innebär därför ingen egentlig
olägenhet. På övre hälften av däcket finnes en
tumsbred springa mellan stockarna, genom vilka
sektorrecessen fylles och det överströmmande
vattnets vikt balanseras. Man bör naturligtvis se
till, att dessa springor inte fogas igen helt och
hållet exempelvis efter ett snöfall, fig. 9.
Av de luckor som avbörda vattnet under sig
skulle man lämpligen kunna dröja vid de
uppåtgående sektorluckorna, därför att denna typ fått
en vidsträckt användning under de senaste åren.
I första hand måste man kläda in luckorna med
trä eller annan isolering på nedströmssidan för
att i görligaste mån förhindra att det bildas is på
uppströmssidan av bordläggningsplåten. Tidigare
har nog endast en vägg av l"—l1//’ spontade
bräder använts och även visat sig
tillfredsställande i så måtto, att den har förhindrat kraftigare
isbildning och att det varit lätt att få den is, som
bildats, att lossna genom att värma rummet
mellan bordläggningen och träbeklädnaden. Man kan
emellertid lätt öka isoleringen genom att anbringa
ytterligare en trävägg eller annan isolering på
spanten. Det effektbelopp som erfordras för att
hålla bordläggningen isfri behöver under dessa
omständigheter och under våra
klimatförhållanden icke överstiga 0,10 à 0,20 kW/m2 luckarea.
Vid djuputskov, där man har en tätning i
överkanten att tänka på, bör man möjligen vara något
frikostigare. Amerikanarna uppge effektbelopp
varierande i stort sett mellan 0,20 och 0,50 kW/m3
luckarea. Även större värden förekomma dock.
Vidare är det synnerligen viktigt, att tätningarna
äro effektiva. Visserligen skulle man, under
förutsättning att vattnet har någon övertemperatur,
genom att lämna en spalt på några centimeter
Fig. 9. Flottningssektor med däcket igensatt av is och snö.
öppen mellan bordläggningens kant och
murverket kunna hindra, att luckkanterna frysa fast vid
pelarsidorna. I regel förbjuder dock
vattenförlusten en sådan anordning, i övrigt uppstå tekniska
olägenheter genom att skräp i vattnet drar sig
till springorna och framför allt att ymniga
isav-sättningar uppstå nedströms, som måste huggas
bort, vilket medför stora kostnader.
Den högra bilden i fig. 10 visar ett utförande av
sidotätningarna, som använts vid ett flertal
sektorluckor. Gummistaven sitter fast på luckan och
pressas av vattentrycket mot den i betongen
fast-gjutna tätningslisten. Den hållare man ser är
endast till för att hindra, att gummistaven faller av
tätningsvinkeljärnet, då luckan är uppdragen och
gummistaven sålunda icke har stöd mot
tätningslisten. Bulten måste givetvis släppas efter så
mycket, att gummistaven kan röra sig i sidled det
stycke som erfordras för att kompensera luckans
egen breddminskning vid kall väderlek liksom
också oundvikliga sidorörelser av luckkanten. Som
regel utgöres tröskeltätningen också av en
liknande gummistav utförd i ett stycke med
sidotätningarna. Övergången utföres med en icke alltför
liten krökning, och gummistaven tryckes ut i
hörnet av en plattjärnsfjäder, så att den ligger an
mot tätningslisten oberoende av luckans termiska
längdförändring. Vid överkanten däremot, där
vattentrycket är ringa, har det visat sig svårare
att få staven att ligga an vid luckans längdänd-
/
Fig. 10. Tvärsektion av sektorlucka med detalj av
sido-tätningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
