Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Tändning av sprängskott genom urladdning av kondensator, av Hans Lottrup Knudsen - Snabbt silobygge - Insänt: Konstruktionerna för Södersjukhuset, av Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19bi
1001
Fig. 5. Experimentanordningen.
mWs/ohm per serie har avgivits till dess att
impulsen har uppgått till 3,0 mWs/ohm per serie just
0,5 ms som fordrats. Strömstyrkan har vid denna
tidpunkt sjunkit till 1,5 A från begynnelsevärdet
3,1 A.
Tiden för uppladdning av kondensatorn till 95 %
av en icke-pulserande likströmskällas spänning
uppgår för en maximal uppladdningsström av 10
mA till 0,8 n s, och för 100 mA till 0,08 n s —
det första fallet närmast motsvarande
uppladdning med anodbatterier, det senare med likriktare.
Experiment har utförts dels vid Sieverts
Kabelverk med tändhattar utan sprängladdning, dels
vid en av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
arbetsplatser med tändhattar försedda med
initialsprängladdningar. Vid dessa experiment ha inga
klickskott förekommit för spänningar mellan 330
och 500 V. I januari 1944 blev
kondensatormeto-den använd vid sprängning för fördjupning av
segelrännan i Öjafarleden norr om Landsort.
Sprängningen omfattade 19 serier om vardera 40
tändhattar med ett motstånd per serie av ca 140
ohm. Tilledningskabelns motstånd var 0,5 ohm.
Vid denna sprängning användes den i fig. 5
återgivna provisoriska apparaturen. Kondensatorns
kapacitans är 219 juF. Tändningen företogs vid
500 V, och såvitt hittills kunnat konstateras ha
inga klickskott förekommit, i motsats till vad
fallet varit vid tidigare sprängningar, då växelström
använts.
Den totala vikten av anordningen utgör ca
37 kg, varför den i kommersiellt utförande och
med lämpligare proportioner på kondensatorn
blir en lätthanterlig apparat.
Snabbt silobygge. Tisdagen den 30 maj på morgonen
började man i Landskrona hamn att bygga ett silokomplex,
som skulle bli 28 m högt, 24,5 m långt och 12,8 m brett.
Den 9 juni kl. 18, dvs. IOV2 dygn senare, var det stora
bygget färdigt. Det har utförts av 80 man, fördelade på två
halvdygnsskift (SvD 13/6 1944).
Insänt
Konstruktionerna för Södersjukhuset
I Tekn. T. 1944 h. 26 har professor Hjalmar Granholm
en interessant redegjörelse for de konstruksjonssystemer
som er benyttet i Södersjukhuset. Det er imidlertid et par
bemerkninger jeg gjerne vil gjöre i den anledning.
Professor Granholm omtaler tilslutt "Skivkonstruktionen
— ett nytt konstruktionselement", og sier at denne
kon-struksjonen "som lanserats av mig", byr på store fordeler.
At konstruksjonen byr på store fordeler er utvilsomt, men
jeg finner det riktig å opplyse at denne konstruksjon har
vært kjent og brukt i Norge i månge år. Således benyttet
jeg den allerede i 1935 i mitt eksamensarbeid ved Norges
Tekniske Höiskole. Dengang dreiet det seg om en safe
med 30 cm tykke betongvegger som skulde plasseres på
överste gulv midt på gavlveggen i en större
jernbetong-bygning. Fig. 1 viser safens beliggenhet og det
konstruk-sjonssystem jeg valgte (jeg var dengang visstnok den
eneste som benyttet dette system).
Senere har jeg imidlertid flere gånger benyttet
skive-konstruksjonen for å oppnå gode og billige
konstruk-sjoner. Men det er sjelden man har skivekonstruksjoner
i en så utrert form som ved et maltsiloanlegg jeg
kon-struerte for A/S Ringnes Bryggeri i 1940 og som ble
bygget samme vinter. Siloanlegget ligger inni den gamle
mal-teribygning som er av mur. Av hensyn til driften i 1.
etasje kunde det bare plasseres to söyler under de fire
siloceller. Men ved hjelp av skivekonstruksjoner var det
ingen vanskeligheter förbundet ved dette. Fig. 2 viser
an-legget i oppriss og grunnriss, og det statiske system som
ble benyttet. Gulvene i 2., 3., 4. og 5. etasje hviler på
silo-cellene samtidig som de stabiliserer cellene. Gulvene er
beregnet for 1 000 kg/m2 nyttelast.
Ut fra den litt knappe redegjörelse professor Granholm
gir for de hensyn som har diktert valget av
veggmateria-ler, virker det litt inkonsekvent at de bærende
inner-veggene er laget uarmerte, all den stund bombefaren har
vært en sterk medvirkende årsak til at ytterveggene er
utfört som jernbetongvegger. De innvendige bærende
vegger er jo av like vital betydning for bygningens
be-ståen som de utvendige vegger, og erfaring viser vel at
en jernbetongvegg tåler betydelig större eksplosjonstrykk
enn en uarmert vegg. Olav Selvaag
Fig. 1. Innbggning av
safe ved hjelp av
skive-konstruksjon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
