Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 2 september 1944 - Tryckluftbrytare, av H Thommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september 19 Ak
1013
da, ha emellertid delvis så små amplituder, att de
praktiskt taget icke spela någon roll för
påkänningen på brytaren.
Hur stora äro nu de egenfrekvenser, som
uppträda under drift? Man bör då först och främst
komma ihåg, att egenfrekvensen hos maskiner
och transformatorer ökar relativt långsamt med
stigande märkeffekt. Egenfrekvensen är även i
hög grad beroende av nätfiguren. Fig. 3 visar för
olika driftförhållanden insvängningsförloppet
vid den brytare, som ligger närmast
kortslutningsstället. Driftspänningen har antagits vara 10
kV. Fallen 1 och 3 äro utan jämförelse de
vanligaste i en understation eller ett kraftverk med
flera utgående ledningar. Spänningsstegringen
reduceras starkt till följd av de olika ledningarnas
ömsesidiga kapacitet. I fall 2 är driften så
uppdelad. att en generator arbetar ensam på en ledning.
Liknande förhållanden uppträda, när energin i
ett kraftverk helt tas ut över en enda ledning. I
de flesta fall rör det sig då icke om stora
kraftverk, varför kortslutningseffekten i allmänhet är
liten; dock ökas påkänningen med brantheten hos
den återvändande spänningen.
Spänningen stiger ännu brantare, när driften i
en understation uppdelas som i fall 4, så att en
transformator arbetar ensam på en ledning, eller
när en understation endast har en enda utgående
ledning som i fallen 5 och 6, eller när dämpspolar
användas för begränsning av
kortslutningseffekten. Därvid måste man emellertid ta hänsyn till
att en långsammare svängning i nätet vanligen är
överlagrad den höga frekvensen, så att den
återvändande spänningens hela amplitud icke uppnås
vid den första spänningsstegringen.
Fig. 4 visar ytterlighetsvärdena för
egenfrekvensen som funktion av driftspänningen. Vid höga
spänningar måste man räkna med värden, som
ligga under 10 000 p/s. medan inom det lägre
spänningsområdet egenfrekvenser av mer än
50 000 p/s kunna uppträda.
I det föregående har några gånger talats om
ytterlighetsfall. Att maximala påkänningar i
avseende på ström, återvändande spänning och
egenfrekvens komma att uppträda samtidigt är
icke att vänta i praktiken. Det vore därför
felaktigt att fordra, att en brytare samtidigt skulle
uppfylla alla ytterlighetsbetingelser. Detta skulle
leda till överdimensionerade och dyra apparater,
som icke kunde försvaras ur ekonomisk
synpunkt. Konstruktören måste emellertid trots detta
ingående syssla med de olika ytterlighetsfallen
för att nå maximum av säkerhet men ändå
erhålla en ekonomiskt bärkraftig konstruktion.
Släckning av ljusbågar med tryckluft
För att man med minsta utrymmesbehov skall
få en effektiv ljusbågssläckning med tryckluft,
måste blåsningen av ljusbågen vara allsidig, så
att ljusbågen centreras.
Fig. 4. Egenfrekvenser lios transformatorer och kraftverk
som funktion av spänningen, hänfört till effektenheter
om 20 MVA. 1. egenfrekvensen hos enbart transformatorer;
2. egenfrekvensen hos kraftverk med turboaggregat; 3.
egenfrekvensen hos kraftverk med långsamgående maskiner.
Genom att förstora kanalerna och i synnerhet
genom att öka drifttrycket kan brytförmågan hos
hålkontakter ökas betydligt. För att få så
ekonomiska brytare som möjligt är det fördelaktigt att
arbeta med högt tryck. Erfarenheter från ett stort
antal utförda brytaranläggningar ha visat, att
inga som helst svårigheter i
tryckluftförsörjning-en uppträda vid användande av brytartryck upp
till 15 kg/cm2.
Vid släckning av ljusbågar med tryckluft är det
påfallande, att brytförmågan hos en hålkontakt
är en funktion icke endast av dysdiametern och
drifttrycket utan även av öppningen mellan
bryt-kontakterna (fig. 5). Effekten stiger icke rätlin-
Fig. 5. Bryteffekten hos en hålkontakt som funktion av
kontaktöppningen. Genom att anpassa kontaktöppningen
efter driftspänningen erhåller man största säkerhet, att
brytningen blir effektiv, o = tillfredsställande brytning,
x = brytning med kvarstående ljusbåge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
