- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1033

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Ur uppfordringens utvecklingshistoria, av Gustaf Hjertén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9 september 19 A A

1033

av järntråd. Med förebild härifrån uppsattes år
1835 vid Falu gruvas verkstäder en
linslagnings-maskin, i vilken slogs den första i Sverige
tillverkade linan av järntråd. År 1867 upptogs
tillverkningen av linor av stål av Felten &
Guillaume. I vårt land ha linor av stål utträngt alla
andra lintyper.

För att en stållina till ett gruvspel skall fylla
de krav, som numera ställas, fordras att den
utföres av bästa material och under minutiös
kontroll. Tillverkningsmetoderna, som i regel
basera sig på lång erfarenhet och mycket
experimenterande, äro ofta mer eller mindre hemliga.
Genom den tävlan att ernå bästa resultat, som
är rådande mellan olika fabrikanter, äger en
tydlig fortlöpande kvalitetsförbättring rum, som
visar sig däri, att linorna kunna uträtta mer och
mer arbete innan de behöva läggas av. Att
bedöma när detta bör ske, är ofta en mycket svår
sak. I detta sammanhang kan förtjäna
omnämnas, att Jernkontorets Gruvbyrå tillsatt en särskild
linkommitté, som har till uppgift att intressera sig
för frågor, som sammanhänga med gruvlinor. En
av de uppgifter kommittén har på sitt
arbetsprogram, är att söka få fram en metod för
objektiv bestämning av linans tillstånd.

Hissar

I forna tider bars, som redan inledningsvis
omnämnts, det brutna berget i korgar eller säckar
ur gruvan, eller också drogs det på slädar. Sedan
malmen börjat spelas upp skedde detta i fritt
hängande tunnor i vertikala schakt och efter
slangångar på bergväggen vid donlägiga
(lutande) schakt. Längre fram kördes malmen i
donlägiga schakt i hundar dvs. vagnar, som gingo
på banor anordnade efter schaktets liggvägg.
Uppfordring och personbefordran i fritt hängande
tunna användes fortfarande för mindre
uppfordringar såsom schaktsänkningar och dylikt. Vid
åkning med fritt hängande tunna sker
persontransporten på så sätt, att några av de åkande
befinna sig i tunnan och de övriga stå på tunnans
kant hållande sig fast i linan. Att åka ned i en
öppen gruva stående på kanten av den roterande
tunnan är naturligtvis ej riskfritt om anlag för
svindel föreligger. Gamle gruvförvaltaren i
Dannemora Arvid Hammarskiöld var därför alltid
mycket noga med att gruvpraktikanterna skulle
åka i tunnan. Frågade man honom då, varför
han själv stod på kanten av tunnan, svarade han
med glimten i ögat: "Botten kan gå ur tunnan."

Vid större uppfordringar användes numera
hissar eller skip. Skip indelas i tippande skip
och bottentömmande. De förra kallas vanligen
endast skip och de senare bottentömmare. Vid
hissar få normalt de lastade gruvvagnarna följa
med hissen upp i dagen, under det att vid skip
och bottentömmare godset i gruvan tappas direkt
i dessa. I vårt land äro hissarna i regel utförda

med endast en våning. Utomlands vid
kolgruvorna finnas dock hissar med ända till tolv
våningar. Hissar lämpa sig för såväl person- som
godstransport, skip äro normalt utförda endast
för godstransport och användas huvudsakligen vid
malmgruvorna. Skip användas ej vid kolgruvorna,
då stybbningen med skip skulle bli för stor.

Bottentömmare kunna genom obetydlig
viktökning även användas för persontransport,
dessutom anses faran för stybbning mindre vid dem
än vid skip, varför de i Tyskland även börjat
användas för uppfordring av kol. Vid de djup,
som förekomma hos oss, kunna vid dubbel
uppfordring skip ej användas vid Koepespel, som
äro försedda med en vanlig infodring i hisspåret.
När skippen befinna sig det ena med last i
gruvan och det andra i tippat läge i laven, är
nämligen friktionskraften mellan drivspår och lina
ej tillräcklig för startning av den obalanserade
lasten. Detta gör att man vid Koepespel hittills
varit hänvisad till bottentömmare, om ej hissar
lämpligen kunnat användas.

I vårt land ha malmgruvorna vid medelstora
och större schaktanläggningar, numera allmänt
övergått till att använda två
uppfordringsanläggningar, den ena med hissar för transport av folk,
tillredningsberg och material, och den andra med
skip eller bottentömmare för berg från
brytningsområdena. På grund av svårigheten att vid stora
djup erhålla tillräcklig säkerhet på linan har man
utomlands utfört hissar och skip av lättmetall.

Schakt

Ursprungligen drevos schakten i malm, vid
smalare malmer med sidostupning blev då
schaktet donlägigt. Numera drivas schakten vanligen
vid brant uppresta malmer i sidostenen i malmens
liggvägg. På grund av de olägenheter i drift och
underhåll, som äro förenade med de donlägiga
schakten, ha vid alla nya större schaktdrivningar
i vårt land under senare år schakten utförts
vertikala, trots att underjordstransporterna
härigenom vid stigande djup väsentligt ökas.

Fig. 11. Äldre
trä-lave i Persberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free