Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Ur uppfordringens utvecklingshistoria, av Gustaf Hjertén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1034
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Järnlave i Grängesberg.
Skall berget i gruvan uppfordras med skip eller
bottentömmare, störtas det numera före
uppfordringen i fickor i gruvan. Dessa bergfickor ha till
ändamål att tjänstgöra som utjämnare mellan de
transportanläggningar i gruvan, som transportera
berget i horisontell led och
uppfordringsanläggningen, så att dessa två transportsystem kunna
arbeta oberoende av varandra. Erfarenheten har
visat, att härigenom betydande ökning i
transportkapacitet erhålles hos de olika anläggningarna.
Bergfickorna utföras i regel med en höjd, som
är lika med den använda etagehöjden, således
40—50 m, och med stora dimensioner. Som
exempel kan nämnas, att vid det nya
Centralschaktet i Grängesberg berget från 270 m nivån störtas
i två sådana fickor, vardera rymmande 5 000 t.
Från fickorna vid schaktet tippas berget i
mått-fickor och därifrån i skip eller bottentömmare.
Vid lastning av hiss eller skip är det i vårt land
brukligt att hissen ställes på hakar och skippet
på ett fast underlag. På grund av de stora
påkänningar, som uppstå i linan vid start av spelet,
om hissen är understödd, sker ilastning vid nya
Centralschaktet i Grängesberg utan att hakar eller
stöd förekomma. Den till 14,5 t uppgående
nyttiga lasten dumpas således direkt i skip eller
bottentömmare, som hänga fritt i sina resp. linor.
Laven
De ursprungliga lavarna voro av trä och i vårt
land förekomma trälavar i mycket stor
utsträckning. Fig. 11 visar en äldre lave av trä vid
Krangruvan i Persberg. Under 1900-talet ha även rätt
många järnlavar tillkommit. En av de större
järnlavarna i vårt land, är laven vid Carl Johans
schakt i Grängesberg, fig. 12. Större lavar, som
under senare år kommit till utförande eller
projekterats, äro dock i regel betonglavar.
På grund av att Koepespel börjat användas i vårt
land, kan man även spåra en tendens till att vid
nyanläggningar placera spelet i själva laven över
schaktet. Härvid är lave av betong särskilt
lämplig på grund av den stora massa, som erhålles
vid detta byggnadssätt.
Exempel på anläggningar
Spelen på fig. 13 visa de under montering
varande nya person- och bergspelen vid Klingspors
schakt i Ställberg. Spelen äro utförda som
Koepespel med snabbromsar och helt inneslutna
precisionsväxlar i olja. Personspelet är avsett för en
nyttig last av 2,5 t och en begynnelsehastighet
av 5 m/s. Hastigheten kan framdeles ökas till
10 m/s. Bergspelet, som utrustas med
bottentömmare, är avsett för 4 t nyttig last. Spelhastigheten
är till att börja med 7 m/s och kan ökas till
10,5 m/s. När dessa spel köras igång, kommer
uppfordring att ske från 700 m djup, och härmed
blir uppfordringshöjden vid dessa den största i
Sverige. Spelen äro anmärkningsvärda även ur
den synpunkten, att de äro utförda för ett
maximalt djup av 1 200 m. Det största tidigare
speldjupet vid en svensk gruva är 1 000 m.
Fig. 14 visar uppfordringsanläggningen vid
A-schaktet i Kiruna. Laven är utförd i betong
och linorna gå direkt från spelet till lavskivorna
Fig. 13. Koepespel vid Ställberg under montering.
Fig. Ii. Schaktanläggning vid A-schaktet i Kiruna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
