Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Kornstorleksbestämning i vindsikt med spiralformig luftström, av Karl Vilhelm Wiberg - Borrning i diamantdragskivor, av sah - Infraröd spektralanalys av kolväten, av SHl - Rättelse, av C H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 september 19 A A
1051
mas. Prov ha även utförts med flygaska, vilka
visade en viss tendens till överensstämmelse med
sinterdammprovet, men det stötte på stora
svårigheter att någorlunda bestämma
korrektionerna.
En större mängd flygaska fraktionerades genom
vindsiktning vid ett tillfälle och de olika
fraktionerna ha sedan handsiktats. De handsiktade
återstodskurvorna gingo väsentligt in i varandra,
vilket skulle tyda på att vindsikten ej
fraktionerade stoftprovet tillräckligt skarpt. Emellertid
visade det sig, att man först genom vindsiktningen
och sedan genom handsiktningen kunde
bestämma, att flygaskan innehåller lika stora korn med
betydligt olika partikelvolymvikter. I de
handsiktade fraktionerna stiger volym vikten regelbundet
med de vindsiktade fraktionernas nummer.
Intervallet 75—100 ju (handsiktat) visade t.ex. i de olika
vindsiktningsfraktionerna en skakad volymvikt
enligt nedanstående uppställning.
Fraktion nr............ 1 2 3 4 5 6
Skakad volymvikt, g/cm3 0,176 0,321 0,512 0,666 0,826 1,00
Den grövsta och lättaste fraktionen, > 500 fi,
hade en skakad volymvikt 0,05 g/cm3 och den
finaste och tyngsta, < 60 ju, 1,57 g/cm3, alltså ett
förhållande mellan partikelvolymvikter i flygaska
på ca 1: 30.
Den i det ovanstående beskrivna siktapparaten
har på grund av snabbheten vid bestämningarna
och den goda reproducerbarheten visat sig vara
ett utomordentligt hjälpmedel vid
stoftundersökningar i samband med stoftavskiljare.
Litteratur
1. Edenholm, H: Fallhastighetsanalys av flygaska. IVA
1934 h. 4, s. 89—97.
2. Sylvan, S: Material i styckeform. Fläkten 1943 h. 2,
s. 79—89.
3. Widell, T: Enhetlig framställning av resultaten från
kornstorleks- och fallhastighetsbestämningar vid
stoftundersökningar. IVA 1939 h. 4, s. 163—170.
4. Wolf & Rümpf: Sichtwirkung einer ebenen spiralförmigen
Luftströmung. VDI Verf. techn. 1941 h. 2, s. 29—34.
5. Widell, T: Zur Berechnung der Fallgeschwindigkeit von
Staubteilchen. Z. VDI 80 (1936), s. 1497—98; 81 (1937)
s. 308.
Borrning av diamantdragskivor. Diamantdragskivor
användas huvudsakligen för dragning av volframtråd till
glödlampor och elektronrör. Tråden, vars diameter är av
storleksordningen 0,0001 mm, måste dras med en
noggrannhet av 0,00001 mm, ha rund sektion och vara
välpo-lerad. Av fig. 1, som visar en genomskuren diamantdrag-
Fig. 2. Slipnål (t.v.) jämförd
med en vanlig synål (t.h.).
skiva, framgår att hålet göres trumpetformat, varvid den
smalaste delen bestämmer den dragna trådens diameter.
Redan i 1500-talets Indien kände man till konsten att
borra hål i diamanter för att i dem infästa metalltrådar
och fattningar, men problemet att industriellt framställa
hål av den ovannämnda precisionen och jämnheten på
ekonomiskt sätt har först nu kunnat lösas.
Enligt den nu i England tillämpade metoden slipar man
först plana ytor på fyra sidor av diamanten. Därefter
borras hålet genom att man med en mycket finspetsig
nål, fig. 2, slår på diamantpulver, som lagts på diamanten
på det ställe, där hålet skall vara. Pulvret måste siktas i
noga bestämda kornstorlekar, huvudsakligen med en
diameter av omkring 0,008 mm. Diamantkornen äro
skarpkantade, och när de av nålen slås mot diamanten hackas
mycket små stycken ur denna, varigenom hålet blir allt
djupare.
I nästa operation möter man det första hålet genom att
borra från den andra sidan, tills man får ett genombrott.
Genombrottspunkten blir den smalaste delen av dragskivan
och måste vara synnerligen ren och jämn till formen, då
den har att utstå den huvudsakliga påkänningen och
förslitningen vid dragningen.
Efter borrningsoperationen, som tar omkring trè veckor,
poleras hålet upp till den önskade storleken med en
svängande stålnål, under det att diamanten roterar med hög
hastighet. Vid slipningen användes mycket fint
diamantpulver i olivolja, så att hålets väggar till slut bli
spegelblanka. (Monthly Science News 1944 nr 32.) sah
Infraröd spektralanalys av kolväten. Spektrografiska
absorptionsmätningar i infrarött (2—15 n) ha utförts för
kvalitativ snabbanalys av högre isomera paraffiner och
olefiner (C6 till Cs). Absorptionsspektra för rena kolväten
användas som jämförelsematerial. Nästan rena prov
identifieras lätt på detta sätt, men vid komplexa blandningar
täcka spektra varandra ofta så mycket, att en grov
separering genom destillation blir nödvändig. (Bull. Amer. Phys.
Soc. 10 juli 1943.) SHl
Rättelse. I Tekn. T. 1944 s. 938, finnes en synnerligen
intressant notis under rubriken "Sannolikhetskalkyl och
avlusning’’. I de översta raderna av högra spalten finnes
emellertid ett tryckfel, som säkert vållat flera läsare en
del huvudbry. Där står: "303,24 patienter med tio löss. . .",
vilket bör vara: "303,24 patienter med tio eller färre
löss . . .".
Betecknas antalet patienter med y och antalet löss med
z är enligt de givna formlerna
n n „ n , . .
y = n + — x + - x2 + ... = — - elog (1 - X),
z = n(l + x + x2+ ...) =
Fig. 1. [-Genomskuren diamant-dragskiva.-]
{+Genomsku-
ren diamant-
dragskiva.+}
För n ,= 107,15 och x = 0,9856 blir y = 461 och z — 7 442.
Den tionde termen i serien för y blir då 9,40, vilket således
är antalet patienter med tio löss, men summan av de tio
första termerna blir = 107,15 + 52,80 + 34,70 + 25,65 +
+ 20,22 + 16,61 + 14,03 + 12,10 + 10,60 + 9,40 = 303,26.
C H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
