- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1055

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Sveriges bränsleförsörjning, av K-G Ljungdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 september 1944

1055

40% Fig. 2.
Jämförelse av
avverkningen
av ved och
virke under
år 1937, och
under
avverknings-åren 1939140
—19A3/U.

till ca 1,2 Mt under vart och ett av åren 1942 och
1943.

Skeppningsprogrammet för år 1944 omfattar
praktiskt taget 4 Mt, varav 2,3 Mt stenkol och
1,7 Mt koks. Man kan konstatera, att kolimporten
under de första fem månaderna gått
programenligt med ungefär 400 000 t i månaden. I maj
ha skeppningarna börjat sacka efter från
Westfalen, och man får säkert vara beredd på att
det snart kan komma allvarliga hinder i vägen
för sjöfarten på de tyska nordsjöhamnarna.
Tyvärr måste man också konstatera, att importens
sammansättning på sistone inte så väl motsvarat
våra önskemål. Det brister i fråga om gasverkskol
och i fråga om koks. Mänskligt att döma kan man
inte vänta sig annat än en fortsatt försämring
i det avseendet. Här ha vi att söka bakgrunden
till upphävandet av varmvattenförbudet, vars
upprätthållande ställde stora anspråk på
gasverken, och till de inskränkningar, som man
hittills har vidtagit med avseende på
kokstilldelning-en för fastighetsuppvärmning. Man får vara
beredd på att kokstilldelningen under nästa
bränsleår blir ännu mera nedskuren.

Ersättning för importerade fasta bränslen

För att med inhemska bränslen täcka den brist
i vår bränsleförsörjning, som den minskade
kol-importen har inneburit, ha tre ganska självfallna
möjligheter stått oss till buds. Alla tre lia
begagnats. Man har tagit skogen i anspråk för att
få fram ved i en förut aldrig skådad omfattning.
Man har satt i gång torvtäkt i rätt stor skala.
Man har slutligen något ökat den svenska
kolbrytningen.

Ved

Med avseende på veden, som har varit och
alltjämt kommer att vara det ojämförligt viktigaste
fasta ersättningsbränslet, kräver vår
beredskapspolitik även i fortsättningen högst betydande
avverkningar. Den omställning i
virkesproduktionen, som de stora vedavverkningarna under
krisen ha fört med sig, framgår av en jämförelse
i fig. 2 mellan å ena sidan 1937 års avverkning,
som var 53,6 Mm3 (fast mått med bark) och som
var något större än som ansågs normalt före
kriget, och å andra sidan krisavverkningarna
under de fem avverkningssäsongerna, i
genomsnitt omkring 49 Mm3 om året. Det är sålunda
inte det genomsnittliga uttaget ur skogen, som
har ökat under krisen, utan det är
sammansättningen, som är radikalt förändrad.

1937 krisavverkning

% %

timmer ...................... 34 24

massaved och props......................42 20

husbehovsvirke ............... 15 16

ved ....................................................9 40

Den mera arbetsdryga veden har ju, som bekant,
tidigare under krisen tvingat fram extraordinära
åtgärder, när det gällt att få tillräcklig
arbetskraft. Situationen på arbetsmarknaden har sedan
lättat något, och man torde tillsvidare inte behöva
räkna med några större svårigheter att få
tillräcklig arbetskraft för de nödvändiga
avverkningarna.

Vedförsörjningsplanen för bränsleåret 1944/45
omfattar ungefär 33 Mm3 travat mått, vilket
innebär, att vedavverkningarna skulle få samma
omfattning för den närmaste säsongen som tidigare.

Den ved, som avverkats 1944/45, skall till största
delen användas först under bränsleåret 1945/46.
Kommissionen måste alltså planera för
vedförsörjningen långt fram i tiden. Det är särskilt på
transportområdet, som svårigheter av okänd
storleksordning kunna uppkomma. Vår
gummiförsörjning är redan hårt ansträngd, och det gäller
att hushålla med bilringarna, så att vi även under
de närmaste åren kunna klara det mest angelägna
transportarbetet. Bränslekommissionen har
vidtagit vissa åtgärder i syfte att minska behovet av
landsvägstransporter av ved och gör viss
propaganda för gummibesparande transportmetoder.
Man räknar också med att jordbrukets traktorer
i viss utsträckning skola komma att användas
för vedtransporter.

De stora förbrukningscentra, Stockholm och
Göteborg med förorter och Skåne, äro för sin
vedförsörjning helt beroende av långväga
järnvägstransporter. Under krisen ha järnvägarna i
ständigt ökad omfattning måste tas i anspråk för
vedtransporter. Under normala förhållanden var
vedens andel i transportvolymen blygsam.
Förhållandena på landtransportområdet under
krisåren belysas av fig. 3. Vedtransporterna ha för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free