Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Sveriges bränsleförsörjning, av K-G Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1056
TEKNISK TIDSKRIFT
närvarande en sådan omfattning, att de ta i
anspråk ungefär en tredjedel av hela lastbilsparken
och en femtedel av järnvägarnas bestånd av
godsvagnar. Sjötransporterna av ved äro av
underordnad betydelse i jämförelse med
landtransporterna. De omfatta ungefär 700 000 m3 ved om
året. Det är tillgången på lämpliga fartyg, som
är avgörande.
Den enkla sanningen om våra möjligheter att
sätta in ved i bränsleförsörjningen är, att det är
transportapparaten, som sätter gränsen.
Hittills har man genom särskild lagstiftning
ålagt skogsägarna viss vedavverkningsplikt. En
lättnad i denna avverkningsplikt har fr.o.m. den
1 januari i år genomförts i de fyra norra länen
i fråga om all ved och inom övriga län i fråga
om massa ved. Det är kommissionens mening, att
den ved, som vi behöva avverka under
instundande avverkningssäsong, inte skall behöva tas
ut genom tvångsålägganden, utan att
vedanskaffningen i allt väsentligt skall kunna tryggas
genom direkta uppköp av ved genom de
auktoriserade brännveduppköparna. Denna linje prövas
för närvarande i de fyra norra länen med gott
resultat, och den kommer att försökas i hela
landet under säsongen 1944—45.
1 vedförsörjningen har massaveden en
särställning såsom den yttersta reserv, som man i
trängande fall kan anlita. Medan produktionen av
massaved tidigare under krisen varit ett av våra
mest bekymmersamma problem, har det goda
resultatet från de senaste avverkningsåren i
förening med de i och för sig beklagliga
driftinskränkningarna i massaindustrin lett till att
lagerställningen åter blivit betryggande.
Den 1 januari 1940 redovisades massafabrikernas
1915 1920 1925 19)0 W5 1940 1945
Fi(j. 3. Land transport av ved ander åren 1914—1943.
lager till 18 Mm3 travat mått för att vid årsskiftet
1942—43 sjunka till 14. Den 1 januari 1944 hade
lagret stigit till 18,6 Mm3, en siffra som är högre
än någonsin förut under kriget. Den årliga
förbrukningen av massaved var före kriget ungefär
17 Mm3 men har under kriget av naturliga skäl
gått ned högst avsevärt. Sålunda var den år 1942
ca 12 Mm3 och år 1943 endast ca 8,6 Mm3.
Torv
Närmast efter veden i betydelse såsom
ersättningsbränsle för importkol kommer tor ven. Vårt
land har så stora torvtillgångar, att de rent
mängdmässigt motsvara vårt behov av fasta
bränslen under århundraden. Men mossarna äro
uppdelade i många små enheter, ofta ogynnsamt
belägna, och torvens kvalitet är mycket växlande.
Slutligen har man ännu inte lyckats finna en
lämplig metod att framställa ett fullgott
torv-bränsle, som kan ekonomiskt konkurrera med
importbränsle. Torvens avvattning är nämligen
ännu ett endast delvis löst problem, och därför
betraktas nog torven i allmänhet som ett
krisbränsle. Under normala tider har den hittills haft
mycket begränsad användning. Före kriget
framställdes det bara ungefär 30 000 t bränntorv om
året. Under krisen har torvproduktionen
emellertid successivt ökat och var under år 1943 ungefär
1 200 000 t.
Avsättningen av den leveransdugliga
bränn-torven beredde oss till en början mycket besvär.
Nu har den emellertid kunnat ordnas något så
när tillfredsställande. Enligt kommissionens
uppfattning måste vi även i år tillverka torv och detta
i ungefär samma omfattning som i fjol. Med
hänsyn till den ogynnsamma väderleken i vår är
det dock möjligt, att fjolårets produktion inte
kan fullt uppnås.
Det kan i nuvarande läge inte anses vara klokt,
att staten genom bidrag eller anläggningslån
medverkar till starten av nya torvföretag.
Tvärtom är det i högsta grad påkallat att fortsätta med
den rationalisering av driften på detta område,
som på kommissionens föranstaltande redan
sedan åtskillig tid bedrivits, och som nu även
måste gå ut på att få till stånd en utgallring av
de sämsta mossarna. En sådan prövning av
mossarnas lämplighet ankommer närmast på
tillverkarna själva att utföra.
Svenska stenkol
Sist i raden av inhemska ersättningsbränslen för
importkol komma de skånska kolen. Brytningen
har ökat från ungefär 480 000 t år 1938 till bortåt
600 000 t år 1943.
Ersättning för importerade flytande bränslen
Frågan om hur man skulle täcka landets behov
av flytande bränslen i händelse av avspärrning
har studerats långt före krigsutbrottet. Man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
