- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1060

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Standardiseringsarbetet inom sjukhusväsendet, av Hj. Cederström - Svenskt stridsvagnsmål - Pappersbrist i USA - TNC: 19, Fading, svajning, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1060

TEKNISK TIDSKRIFT

Standardiseringsarbetet inom sjukhusväsendet. I det

specialnummer om Södersjukhuset, som Teknisk Tidskrift
utgav den 1 juli, hade jag även nämnt några ord om
sjukhusväsendets standardiseringsverksamhet. Tyvärr hade
mitt inlägg fått en olycklig utformning, vilken kunde
bibringa tidningens läsare den föreställningen, att
Sjukhusens Standardiseringskommitté icke av mig sattes så
högt som institutionen genom sina betydande insatser
kunde ha haft rätt att kräva. Då jag tvärtom hyst den
största respekt för kommittén, är det mig angeläget att
här ånyo få ta till orda i denna sak.

Standardiseringstanken hade inte hunnit bli nämnvärt
rotfast bland de ledande inom sjukhusväsendet i vårt
land, när kommittén tillsattes. Då emellertid en allmän
strävan att genom förnuftig standardisering förbilliga
drift-, underhålls- och anläggningskostnader inom
sjukhusväsendet numera allt starkare har börjat göra sig
gällande, torde detta faktum till stor del kunna tillskrivas
Sjukhusens Standardiseringskommitté, vars verksamhet
inneburit ett högt förtjänt pionjärarbete på
standardiseringsområdet, ett arbete, som blivit av betydelse även på
andra områden än sjukhusväsendets.

Som jag påpekade redan i min förra artikel hade
kommittén emellertid att kämpa med högst betydande
svårigheter. De anslagsbeviljande myndigheterna hade inte i
tillräcklig grad insett vikten, inte minst i
besparingshänseende, av en rationell standardisering och förstått
nödvändigheten av att standardiseringsverksamheten
försiggick i högt uppdriven takt. De lade därför i dagen en
sådan njugghet i fråga om medelsanvisningen, att
kommittén varken kunde hålla sig med tillräcklig personal eller
ändamålsenliga lokaler. Det säger sig självt, att även en
så skickligt ledd verksamhet som kommitténs inte under
dylika förhållanden kunde åstadkomma några
genomgripande resultat på kort tid — även om så dock skett på
en del håll, såsom t.ex. i fråga om textilier.

Dessutom försenas standardiseringsarbetets definitiva
genomförande i hög grad på grund av det hittills och
alltjämt tillämpade remissförfarandet. Detta förfarande,
bl.a. innefattande kommunikation med den administrativa
personalen vid landets alla sjukhus samt hänsynstagande
till åtskilliga krav på nationell standard, som framföras
av den fastställande standardiseringsmyndigheten, är
ytterst tidsödande och bidrar starkt till att reducera den
arbetstakt, som eljest skulle kunnat tillämpas i
standardiseringsarbetet. Då förfarandet i fråga baserats på
gällande förordningar, kunde kommittén givetvis inte göra
något åt att få fram ett smidigare förfaringssätt utan
förståelse härför hos myndigheter och andra berörda
organisationer .— och denna brist på förståelse är tyvärr
alltjämt rådande här.

För att vinna största effekt av standardiseringsarbetet
vore det därför önskvärt, att detta erhölle större
möjligheter till forskning och egna modellförsök samt att arbeta
efter andra metoder och friare riktlinjer än vad som för
Härvarande är fallet — en uppfattning, vilken jag tror
mig kunna säga i viss mån delas av inom Centrala
Sjukvårdsberedningen verksamma krafter.

Slutligen vill jag framhålla att vissa genmälen framförts
med anledning av min förra artikel. I detta sammanhang
har en del önskemål om det utredningsarbete, som bedrivits
vid Södersjukhusets byggnadskontor, riktats till mig. Det
har sagts, att detta utredningsarbete, vars resultat nu
föreligga färdiga i Södersjukhuset, är av största intresse och
borde mera allmänt tillgodogöras. Villkoret härför är att
äga tillgång till utredningsmaterialet. Då nu Stockholms
stad, framhåller man, med stora kostnader låtit bedriva
en sådan forskningsverksamhet, borde materialet göras
allmänt tillgängligt till fromma för sjukhusväsendet i
allmänhet. Härtill vill jag blott säga, att jag med glädje skall
verka för ett realiserande av dessa önskemål.

Hj. Cederström

Svenskt stridsvagnsmål. En målanordning att användas
vid utbildning i bekämpning av stridsvagnar har
konstruerats av major N Malmström vid Arméinspektionen.
Anordningen består av en bana, på vilken miniatyrmål röra
sig i olika riktningar och med olika fart alltefter en av
övningsledaren bestämd inställning. Eldgivningen sker med
kammarammunition från kanongevär, anbragt på
pansar-värnspjäser (DN 9/6 1944).

Pappersbrist i USA. War Production Board meddelar,
att över 700 pappersbruk i USA måste till följd av den
allmänna bristen på pappersmassa lita till pappersavfall
för att kunna upprätthålla produktionen (SvD 12/7 1944).

TNC

19. Fading, svajning

Det ofta använda ordet "fading" — för den försämring
i radiomottagningen som stundtals uppträder vid
radiovågornas gång genom jonosfären — är ett typiskt exempel
på ett engelskt lånord som icke kan anpassas efter svenska
språkvanor. Det är lika otillfredsställande att skriva fading
och uttala det med svenskt ä-ljud som att skriva fäding;
därtill kommer att verbet på svenska borde heta fada eller
fäda och substantivet alltså fadning eller fädning. — Den
allmänna frågan om -ing eller -ning kommer att närmare
behandlas i en följande TNC-spalt.

Bedan för flera år sedan väcktes förslag, att man skulle
ersätta detta motspänstiga engelska ord med det svenska
svajning. Meningarna om förslaget voro delade. I Tekn. T.
1943 s. 572 betonade en insändare att svajning endast kan
betyda en kvantitativ ändring, medan "fading" därjämte har
en kvalitativ innebörd. TNC, som hade beretts tillfälle att i
samma tidskriftshäfte bemöta insändaren, hävdade att även
ordet "fading" i sig självt har enbart kvantitativ innebörd
men att det inom radionomenklaturen undergått en
betydelseförskjutning; samma utveckling borde ordet
svajning kunna tåla vid. Som ett pius i fråga om svajning
anförde TNC, att detta ord tar hänsyn till fenomenets
till-och avtagande karaktär.

Vill man ha en trogen översättning av det engelska verbet
"fade" ligger väl det svenska ordet tyna närmast till hands.
För substantivet "fading" skulle man kunna bilda ordet
tyning. I diskussionen om lämpligaste svenska term för
fenomenet i fråga framfördes även detta förslag. Det kan
ju ha sitt intresse att härmed jämföra de motsvarande
tyska och franska radiotekniska termerna Schwund och
évanouissement, som ha en med "fading" och tyning
mycket nära överensstämmande grundbetydelse.

Detta språkliga problem bör emellertid icke behandlas
som en uteslutande svensk angelägenhet. Samma problem
förefinnes nämligen i de övriga nordiska språken, och ett
gemensamt nordiskt uttryck bör därför såvitt möjligt
fastläggas. TNC har av denna anledning diskuterat frågan
med motsvarande institutioner i Danmark och Norge. Det
visade sig därvid att dessa institutioner ha samma allmänna
inställning till frågan som TNC, och att man i båda länderna
kan acceptera ordet svajning, som anses ge ett gott bildligt
uttryck för ifrågavarande fenomen, medan ordet tyning
icke lämpar sig för någondera språket.

Därmed skulle ju denna fråga kunnat betraktas som
avgjord, om man finge bortse från det faktum att ordet
"fading" nått så vidsträckt användning. Visserligen har
Kungl. Krigsmaterielverket i sin nyligen utgivna
"Radioteknisk Ordlista" — med TNC:s tillstyrkande — upptagit
termerna svaja och svajning, men det förefaller som om
saken måste få mogna ännu någon tid, innan bestämda
rekommendationer kunna ges. TNC har emellertid funnit
lämpligt att redan nu framlägga problemet för den
tekniska allmänheten. J W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free