Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Merkantila synpunkter på ARA-koncernens fartygsbyggnader, av Bertil Svalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1062
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Schematisk bild av "Arabert".
göras, allt under förutsättning att resultatet ger
ett gott fartyg, lämpligt för våra anspråk och
uppfyllande sådana, som kunna ställas på en
easy-trimmer i storlek 2 800—2 900 tons
dödvikt." Härigenom sökte man utan att alltför
mycket vilja hindra ingenjörernas egen fantasi, dock
lägga upp problemet inom vissa riktlinjer. Varje
ingenjör har tillgång till de engelska och tyska
kol- och kokstrimningstarifferna eller också väl
reda på innehållet i dessa och han förstår efter
denna ingress, att om han skall kunna komma
fram till en konstruktion, som gör det möjligt att
efter nämnda tariffer klassa fartyget såsom minst
en easy-trimmer, måste midskeppspartiets
däcks-byggnader sammanträngas så mycket som
möjligt, och varje utrymme tillvaratas; några onödiga
utrymmen fingo med andra ord ej förekomma.
Det var egentligen rent ekonomiska skäl, som
dikterade bestämmelsen minst "easy-trimmer",
men för att förklara detta och den nu visade
schematiska bilden (fig. 1) bör det kanske
nämnas något om de olika reglerna i
koltrimnings-hänseende. Den engelska regeln förutser förutom
enkel- och dubbeldäckare av olika kategorier
även tre klasser av själv- och lättrimmade fartyg.
Klass 1 är sådana fartyg, där befälhavaren
meddelar, att lasten endast behöver jämnas i
luckorna. För dessa betalades en sats av 2x/2 d/t. Klass 2
Tabell 1.
Engelska
regeln
Tyska
regeln
* Första siffran gäller Danzig, Stettin och Flensburg.
Andra siffran gäller Rostock, Wismar, Lübeck, Kiel och
Rendsburg.
tarvar en närmare beskrivning. I National Coal
Trimming Tariff återfinner man ofta uttrycket
"distance", och definitionen härpå är avstånden
från luckkarmarna till tvärskeppsskotten, mätta
midskepps, och avstånden på bägge sidor mellan
brädgång och lucka. Dessa sammanlagda värden
över hela fartyget delas med antalet lastluckor
och definieras såsom fartygets "distance".
Alltnog, i klass 2 får denna "distance" ej överskrida
32’ för att trimningssatsen skall vara 3V2 d/t. Till
klass 3 räknas fartyg med "distance" över 32’
men underskridande 40’, och de belastas enligt
vid krigsutbrottet gällande tariff 41/2 d/t. På nu
angivna trimningssatser gavs vid samma tidpunkt
generellt en rabatt av 337.3 %•
De tyska bestämmelserna på denna punkt ha
ungefärligen samma förutsättningar, men de äro
kanske något annorlunda. Till förtydligande
hänvisas till fig. 1. Därtill torde kunna nämnas att
trimningstariffen förutsätter fyra grupper. Grupp
A äro självtrimmade, dvs. sådana fartyg, som ha
rena rum och där summan av längs- och
sidoavstånden icke överskrider 10 m per lucka, och
där intet avstånd är längre än 3V2 m; de betala
17 Pf/t. Grupp B äro fartyg, som ha rena rum
och där summan av avstånden är över 10 men
under 12 m per lucka, och där samma
bestämmelser angående största avståndet, maximerat till
3V2 m, gäller; de betala 26 Pf/t. Grupp C äro
"Eindecker", vilka betala 35 Pf/t, och grupp D
"Zwischendecker", vilka betala 43 Pf/t. Som
nämndes innehåller den tyska tariffen den
bestämmelsen, att det största avståndet, antingen
tvärskepps eller långskepps, icke fick överskrida
&I2 m, och samma förhållande föreligger enligt
den engelska tariffen, nämligen att något dylikt
avstånd icke får överskrida 12’. I tabell 1 har
försökts att i tabellform uppställa vissa jämförelser,
och därav torde med önskvärd tydlighet framgå
vad dessa siffror ha för ekonomisk betydelse. Låt
oss jämföra exempelvis efter de engelska
bestämmelserna en "easy-trimmer" enligt klass 2 med
2 650 t kollast och en lika stor båt av
shelter-däck-typen. Skillnaden blir genast i svenskt mynt
ca 550 kr. till "easy-trimmerns" fördel. Det finns
dessutom andra faktorer av icke direkt påtaglig,
penningmässig karaktär, vilka man måste ta
hänsyn till vid jämförelse mellan fartyg av mera
lättrimmad art och dylika, vilkas trimning på
grund av konstruktionen tar längre tid. Detta
skulle man kunna förklara på följande vis: när
lasten, dvs. den önskade vikten, är ombord i ett
fartyg av synnerligen lättrimmad konstruktion,
kan detta nästan omedelbart avgå från
lastningshamnen. Lastas däremot en kollast i ett fartyg,
som är besvärligt i trimningshänseende, fördröjs
detta senare oftast sedan den önskade vikten förts
ombord. Detta därför, att koltrimmarna icke
kunna arbeta i samma takt som
lastningsanordningarna i land. Det tar tid att utjämna den
Klass I 318: — 765:50* Difl. mellan klass I och
två-däckat enl. eng. reg. = 671:34
Grupp A 901: — Diff. mellan klass II ocb
två-däckat enl. eng. reg. = 547:67
Klass II 441: 67 1 160:—* Difl. mellan klass III och
två-däckat enl. eng. reg. = 424: —
Grupp Jo Klass III 565:33 1 325: — Difl. mellan grupp A och
två-däckat enl.tyskreg.= {j^o-!
Singeldäck 742: — 1 563:50* DifE. mellan grupp B och
två-däckat enl. tysk reg. = {
2 däck 989:34 1775:50 ! 1 908:—* Difl. mellan Eindeck och två- , . , » , f 344:50 dackat enl. tysk reg. = { 1 450:50
2 däck 2 226: —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
