Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 16 september 1944 - Gasgeneratorns teori III. Källeförfarandet, av E Hubendick och K-A Löfroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074
TEKNISK TIDSKRIFT
Av dessa avloppsgaser från motorn antas en
del = g återföras till generatorn, varest de
bidra att tillsammans med generatorbränslet bilda
den förut nämnda generatorgasen, under tillförsel
av en primärluftmängd (luft tillförd generatorn),
som antagits hålla S mol syre.
Reaktionsekvationen för gasgenereringen får
därför följande utseende
x • C + y • H2 + z • O, + / • H20 +
+ g {(A + B) ’ C02 + (C + D) • H20 +
+ [E + 1,88 {B + Z>)] * N;2} +S(02+3,76 • N,2) =
<=A • COo + B • CO + C • H20 +Z> • H2 + E • N2 (6)
Av ekvation 6 erhålles följande samband
för kolet: x + g (A + B) e= A + B (7)
för vätet: y + / + g (C + D) ■= C + D (8)
för syret: 2 z + / + 2 g (A + B) +g [C + D] +
+ 2S=2A + ß + C (9)
för kvävet: g’E+ 1,88 [B + D) + 3,76’S<=E (10)
Hyfsas ekvationerna (7) — (10) erhålles
A + ß =
C + D =
x
l-<7
y + /
1 -9
s=
2 A+B+C + z + / + (2x + y + /)J
E
1,88 g(B+D)+ 3,76 S
(11)
(12)
(13)
(14)
1 —9
För lösande av de sex obekanta, A, B, C, D, E
och S, finnas således fyra ekvationer tillgängliga.
Ytterligare erforderliga två ekvationer erhållas i
jämviktskonstanterna för vattengasbildningen och
för koldioxidbildningen i vilka i stället för
partialstycken insättas de enligt Daltons lag mot
trycken proportionella molekyltalen på känt sätt
BC (15)
K =
AD
B^p
A • Sn1
(16)
varest p betyder totaltrycket 1 at a och 2 ri1
betyder totala molekyltalet för generatorgasen.
Ur ekvation (11) — (16) kunna nu de
förutnämnda sex obekanta lösas, men i stället ha K och Kr
ytterligare tillkommit, vilka bero av
reaktionstemperaturen, som även är obekant. För erhållande
av reaktionstemperaturen måste en värmebalans
för generatorn uppställas.
För 100 kg torr, askfri substans i en omgivning
av 0°C använda vi beteckningarna
Qbr = bränslets värmevärde i kcal/kg
0,1 • Q&r’= med bränslet tillfört värme i tcal
f1 = bränslefuktighet i kg
0,5 fl = för förångningen av bränslefuktigheten
erforderligt värme i tcal
(ångbildningsvärmet vid 0°C æ 500 kcal/kg)
Ua = upphettningsvärmet för avloppsgaserna
till den temperatur med vilken de
införas i generatorn, i tcal.
Qgas — värmevärdet hos den av 100 kg torrt,
askfritt bränsle alstrade
generatorgasen, i tcal.
Uc,as — upphettningsvärmet för generatorgasen
vid den temperatur den har, då den
lämnar generatorn, i tcal.
Qf = värmeförluster pr 100 kg torrt, askfritt
bränsle i tcal.
Då erhålles balansen
0,1 • Qbr - 0,5 f1 -f Ua = Qgas + Uga. + Qf (17)
I termen Ugas ingår temperaturen hos gasen vid
dess avgång från generatorn,
Ugas ~ C
Pmol
där cPmol är gasens molekylarvärme i tcal och
t ut är temperaturen hos den avgående gasen i
°C. Denna kan ungefär sättas lika med
reduktionstemperaturen tr i °C.
För lösning av ekvationssystemet förfares på
känt sätt. En reduktionstemperatur gissas. Denna
bestämmer jämviktskonstanterna K och K1 samt
Cpmoi’ Ur ekvationerna (11) — (16) beräknas
molekyltalen A, B, C, D, E och 5. Därefter beräknas
Q gas, Ua och Ugas. Vid kända värden på Q hr,
f1 och Qf kan värmebalansen kontrolleras för den
antagna reduktionstemperaturen. Bli
värmebalansekvationens båda led lika är den antagna
reduktionstemperaturen riktig. I annat fall får ny
temperatur gissas och räkningen utföras på nytt
osv.
Hittills har antagits, att ingen vattenånga i
generatorgasen utkondenserat i gaskylaren, utan att
all vattenånga medföljt in i motorn och därvid
även bidragit att öka avloppsgasernas från
motorn fuktighetshalt. Då generatorgasens
fuktighetshalt knappast kan komma att överstiga 2
vol.-%, dvs. vid ett totaltryck på gasen av 1 at a,
gasen måste kylas till en temperatur under 17 °C,
vilket är vattenångans ungefärliga daggpunkt vid
0,02 at a partialtryck, torde antagandet vara
riktigt. Ty en så låg temperatur torde i allmänhet
ej erhållas i en gaskylare av vanlig konstruktion.
För att dock undersöka hur ekvationerna skulle
förändras, om man antar att all fuktighet i
generatorgasen skulle kondenseras i kylaren, sättes
i ekv. (1) termen C ’ H20 •= 0.
Avloppsgassam-mansättningen skulle då bli
A + B mol C02
D mol H20
E + 1,88 [B + d) mol N,
Efter insättning av dessa nya värden i
reaktionsekvationen (6) erhållas samma ekvationer som
(11) — (16) med undantag för ekvation (12),
vilken får utseendet
C+ (1— g) D=g + f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
