Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Nyare erfarenheter av strängbetong, av Ulf Bjuggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 september 19 A A
1099
Fig. 18. Innertak av strängbetongbalkar och -plattor.
Fig. 19. Magasinsbyggnad med takbalkar och pelare av
strängbetong, bärlina av armerad betong och takplattor av
armerad siporex.
Fig. 20. Takkonstruktion i strängbetongfabriken: takbalkar
och -plattor, lanterninsocklar och -spröjsar av
strängbetong. Balklängd 16 m. Balkarna äro beräknade att bära
två 8 t t elf rar.
Fig. 21. Bryggstolpar av strängbetong.
väsentligaste synpunkterna, att byggnaden
erhåller betryggande rymdstabilitet. Denna kan
erhållas på olika sätt, beroende på konstruktionens
art. För den enklaste typen av lager- eller
fabrikslokal med fritt upplagda takbalkar kan
erforderlig stabilitet erhållas genom murarna eller genom
att befintliga pelare äro fast inspända i grunden
(fig. 14). Vid en hel stomkonstruktion av
strängbetong är det ett problem att åstadkomma
ändamålsenliga knutpunkter. I regel åstadkommas
dessa lättast genom att infästningarna gjutas i
vanlig armerad betong med eller utan svetsning av
utstickande armeringsjärn. Fig. 15 visar ett
exempel på en utförd fabrikslokal, konstruerad som
en stomkonstruktion i strängbetong.
För en byggnad i flera våningar kan man
använda en kombination av strängbetongpelare och
balkar med platta av armerad betong, vilken
utnyttjas för att på enkelt sätt skapa erforderlig
kontinuitet och styvhet i knutpunkterna. Fig. 16
visar ett projekt till fabriksbyggnad i en sådan
konstruktion. De nedre pelarna äro fast inspända
i grunden och genom uppstickande
armeringsjärn elastiskt inspända i bjälklaget.
Strängbetong-balkarna i bjälklaget uppläggas fritt på
pelarna och ha i ändarna utstickande armeringsjärn
och i överkanten uppstickande bygeljärn.
Betongplattan gjutes på fribärande form mellan
balkarna, så att hela bjälklagets egenvikt kommer
att belasta dessa, när de äro fritt upplagda.
Erforderlig stödarmering för balkarna inlägges i
plattan. På plattan fastgjutas även öppna lådor
av armerad betong, i vilka de övre pelarna
fastgjutas och inspännas.
En i många fall ändamålsenlig konstruktion är
kombinationen strängbetongbalk—armerad
betongplatta, framför allt vid ombyggnader, när
pågående drift skall störas så litet som möjligt (fig.
17). Balken får då ensam bära vikten av sig själv
och betongplattan samt formen, medan balk och
platta som T-balk samverka vid upptagandet av
övriga belastningar.
Strängbetongens naturliga användningsområde
utgöres i första hand av sådana konstruktioner,
som huvudsakligen utsättas för böjande och
dragande krafter under transporter, montering eller
i den färdiga konstruktionen. I andra hand är den
lämplig för sådana icke bärande byggnadsdelar,
som skola vara brand- och spricksäkra, lätta,
vattentäta eller motståndskraftiga mot nötning.
Inom byggnadsindustrin har hittills dess främsta
användningsområde varit takbalkar och åsar. De
ha i regel varit fritt upplagda på pelare eller
murar (fig. 18). I översidan ha de varit försedda med
ingjutna bandjärn för fästande av takplattor
(armerade lättbetongplattor eller
strängbetongplattor). Även pelare ha utförts av strängbetong (fig.
19). Takbalkar med klenare profiler utföras i
regel med rektangulär tvärsektion, medan de grövre
utföras med l-sektion. Takbalkarna kunna ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
