- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Munch-Petersens formel för sanddrift — en ny tillämpning, av Valdemar Rang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 september 19 A A

1101

Munch-Petersens formel för sanddrift

— en ny tillämpning

Byråingenjör Valdemar Bang, Malmö

Sanddrift, eller mera vetenskapligt uttryckt
materialvandring, förekommer i vårt land
huvudsakligen vid de södra och sydvästra kusterna och
medför på vissa orter stora olägenheter genom
igensandning av hamnar och inseglingsrännor.

Värdefulla bidrag till kännedomen om
materialvandringen och dess orsak ha lämnats av den
framlidne danske professorn Jon Munch-Petersen
(1873—1939, Tekn. T. 1939 s. V 79), vilken har
ägnat problemet ett livslångt studium. Som ung
ingenjör var han anställd i
Vandbygningsvæsen-det på Jyllands västkust. Materialvandringen är
där av oerhörd betydelse, och Munch-Petersen
utarbetade med tiden en formel för
materialvandringen, på grundval av teorin att det är
vågenergin, som i övervägande grad orsakar den.
Formeln har på olika platser, bl.a. i Lettland,
blivit prövad och visat sig väl stämma med de
verkliga förhållandena.

1 Sverige framförde Munch-Petersen sin teori i
ett föredrag "Kystbeskyttelse", som hölls under
Baltiska Ingenjörskongressen i samband med
Bal-liska Utställningen i Malmö 1914. I ett mera
fulländat skick återgavs den i ett föredrag av
distriktsingenjören vid Vandbygningsvæsendet Sv.
Svend sen, hållet för Stads- og
Havneingeniørfor-eningens årsmöte i Helsingör år 1938. Föredraget
är infört i Stads- och Havneing. 1938 h. 12. Enligt
uppgift från Svendsen har ingen vidare
bearbetning av teorin på senaste tiden skett.

Munch-Petersens formel

Munch-Petersen tar i sin teori fasta på att
vågrörelsen är den omedelbara orsaken till att
bottenmaterialet brytes loss och av de av vågorna
alstrade strömmarna föres utmed stranden. På fig. 1 ses

DK 551.351 : 627.521.11

en våg rtilla in mot stranden F.
Vattenpartiklar-nas cirkelrörelse har praktiskt taget ingen
inverkan på den lutande bottnen förrän vid B. På
sträckan BC förbrukas en del av vågens
rörelseenergi till uppluckring och flyttning av en del
bottenmaterial. Vid C är uppbromsningen så
kraftig, att vågen bryter och med förminskad
höjd rullar vidare mot stranden, tills den åter
bryter vid D osv. Härunder förbrukas hela
vågenergin för uppluckring av bottnen och till de
strömmar, vilka transportera materialet längs
kusten. Ett visst samband måste alltså finnas
emellan vågenergin och materialvandringen.

Vågrörelsens djup d är i stort sett proportionellt
mot vindstyrkan och storleken av den yta av
bottnen, på vilken vågenergin förbrukas
(mate-rialvandringsbältet) är också proportionell mot
vågens djup d, dvs. mot vindstyrkan.
Materialmängden, som sättes i rörelse av vågen, är således
proportionell mot kvadraten på vindstyrkan S.
Materialtransporten är vidare beroende av den
tid, under vilken vågrörelsen, dvs. vinden varar.
Varaktigheten införes nedan med beteckningen h.

I Munch-Petersens formel ingår vidare
våghöjden, som enligt Stevenson är proportionell
mot kvadratroten ur längden / km av den fria
vattenyta, över vilken vinden sveper fram.
Dessutom ingår cosinus för den vinkel q), som
vindriktningen bildar med strandlinjen. Det har
konstaterats, att materialtransporten ökar i och med
att 199 minskar och således är maximum för
\cp 1= 0 och i övrigt ungefärligen följer eos cp.
Andra forskare anse, att materialtransporten är
störst, 0111 vinden infaller i 45° vinkel och
ungefär svarar mot en sinus gånger cosinuskurva, se
fig. 2, i vilken funktionerna uppritats i ett polärt

Fig. 1. Vågrörelse vid en strand i jämn lutning.

Fig. 2. Samband mellan materialtransport och vindens
infallsriktning enligt olika forskare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free