- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1107

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Kørbanebelægninger, av Anders Hjelmér - MT-bjälklagstegel, av Hans Graneli - Uppsala-Ekeby AB - AB Svenska Icopal- & Takpixfabriken - Kriget i tidskrifterna, av R S - Problemhörnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 september 19 A A

1107

vägarna ha en del slitlager utförts, men ökningen är här
fortfarande störst för "toplagsfyldt" och ytbehandlad
makadam. Vanliga makadamvägar och jordvägar ha
minskat medan grusvägarna ökat.
Förbrukningen av bituminösa bindemedel har utgjort
endast 19 % av förbrukningen 1939 eller ca 10 000 t, varav
6 500 t tjära, 3 000 t tjära i form av emulsion och 500 t
asfalt eller asfaltlösning. Härtill kommer emellertid det
bindemedel, som ingått i regenererade gamla
belägggning-ar, ur vilka 21 000 t beläggningsmassa erhållits. Tillsatsen
av färskt bindemedel till dessa beläggningar har i
medeltal varit endast 2 %, medan nytillverkade
beläggningsmassor innehållit ca 6 %. Metoden medför alltså en
avsevärd besparing.

Entreprenörer ha använt ca 10 % av det bindemedel,
som gått åt till indränkningar eller ytbehandlingar, och
ca 31 % av de färdigblandade beläggningsmassorna.
Resten har förbrukats av vägförvaltningarna respektive
städerna själva. Dessa utföra sålunda den övervägande delen
av underhållsarbeten på beläggningar i egen regi.

Anders Hjelmér

DK 666.725 : 693.4.025.4
MT-bjälklagstegel, av Herbert Lindqvist m.fl. AB
Mälardalens Tegelbruk, Stockholm 1943. 44 s., 28 fig.

I broschyren redogöres för ett nytt bjälklagshåltegel
benämnt MT-tegel. Detta finnes i tre olika storlekar med
respektive 17, 20 och 22 cm höjd, och är så konstruerat
att teglet i en bjälklagskonstruktion kommer att omges
med betong på alla de fyra vertikala sidorna. Man kan
därigenom utföra korsarmerade plattor och förse
enkel-armerade konstruktioner med fördelningsjärn. Någon
överplatta av betong behövs ej i normala fall. Genom
provningar vid Statens Provningsanstalt, för vilka en utförlig
redogörelse lämnas av författaren, har man kunnat
konstatera en god samverkan mellan järn, betong och tegel
i de provade konstruktionerna. Den praktiska
dimensioneringen kan därför utföras som för ett vanligt
betongtvärsnitt. Undersökningarna visa att styvheten hos
MT-tegelbjälklaget är mindre än för massiva betongplattor av
samma tjocklek. Dragsprickor uppkommo ej vid normal
armering och vanliga belastningar.

Civilingenjörerna Nils Knutsson Blomquist och Evert
Strokirk redogöra vidare i ett annat avsnitt for det
praktiska beräknings- och konstruktionsarbetet, vilket
illustreras med typexempel avseende bjälklagsplattor av olika
utförande. Om arbetsutförandet anmärkes att vibrering är
mindre lämplig, då betongen därvid tränger in för långt i
hålteglens kanaler. Uppgifter lämnas slutligen på
MT-teg-lets värmeisoleringsförmåga och på bjälklagsvikter.
Uppgifter på ljudisoleringen saknas. Broschyren avslutas med
en redogörelse för de tekniska bestämmelser för
användande av MT-tegel, som utfärdats av Stockholms Stads
Byggnadsnämnd. Hans Graneli

Uppsala-Ekeby AB, Uppsala. I broschyren "Ekeby
kakelplattor" lämnas i mycket stora drag en översikt av kaklets
historia och en redogörelse för detta byggnadsmaterials
underhållsfrihet och estetiska värde. Broschyren är elegant
utförd och med många vackra illustrationer; frågan är bara om
den långa texten kommer att läsas av jäktade industrimän.

AB Svenska Icopal- & Takpixfabriken, Malmö,
Broschyrerna "Svita glastak" och "Svita fönstret". Svitafönstret,
som särskilt är avsett för snedtak, uppges vara det första
i sitt slag i landet.

Kriget i tidskrifterna

Danmark

Luftværnforanstaltninger ved Tør-gasbeholdere
(Gasteknikern 1943 h. 18).

AlS Strandvejs-gasvcerkets luftværn (Gasteknikern 1943
h. 24).

Efterkrigstidens vejvæsen (Dansk Vej-T. 1944 h. 2).

England

The post-war house (Building 1944 h. 1, 3).
Post-war building studies, house construction (Building
1944 h. 4).

Post-war transport in Great Britain (J. Instn civ. Engrs
1943/44 h. 3).

Wartime organisation of British railways and their
rela-tionship to the US transportation corps (Rly. Gaz. 1944
h. 4).

Transport services and the war (Rly. Gaz. 1944 h. 4—10).
American railways and the war (Rly. Gaz. 1944 h. 5).
The tactics of bombing railways (Rly. Gaz. 1944 h. 5).
Payments for war damage to highways (Roads 1943
h. 247).

Post-war reconstruction (Roads 1943 h. 247—251).
Road research in wartime (Roads 1944 h. 253, 254).
Post-war development of highways (Roads 1944 h. 254).
Asphalt roads in war-time (Roads 1944 h. 255).
Planning forum, my hopes for post-war towns and housps
(Town Country Planning 1943 h. 43).

Förenta Staterna

Protection aspects of civilian defense (Civ. Engng 1942
h. 5).

This is an engineers’ war (Civ. Engng 1942 h. 6).
Sanitation facilities for military posts (Civ. Engng 1942
h. 7).

Public works in a post-war program (Civ. Engng 1942 h. 7).
Highway construction in the post-war period (Civ. Engng

1942 h. 7).

Development of army camp planning (Civ. Engng 1942
h. 9).

Some aspects of highway maintenance in peace and war
(Civ. Engng 1942 h. 9).

Transportation ön the home front (Civ. Engng 1942 h. 9).
Military topographic mapping (Civ. Engng 1942 h. 9).
Highway transport in wartime (Civ. Engng 1942 h. 10).
Control surveys for military mapping (Civ. Engng 1942
h. 10).

Wartime road problems (Civ. Engng 1942 h. 11).
Selection of civilian evacuation routes (Civ. Engng 1942
h. 12).

Training and operations of engineer troops (Civ. Engng

1943 h. 1).

Effect of war-induced migration ön urban communities
(Civ. Engng 1943 h. 2).

"Flight strips" for military and civilian use (Civ. Engng
1943 h. 2).

The new War Department building road network (Civ.
Engng 1943 h. 3).
The Alcan military highway (Civ. Engng 1943 h. 3).
Two-stage biofiltration sewage-treatment plant for an
army camp (Civ. Engng 1943 h. 4).

The Alaska highway — construction activities of the
public roads administration (Civ. Engng 1943 h. 4, 5).
Mapping Canada in peace and war (Civ. Engng 1943 h. 5).
Army camp water supply systems (Civ. Engng 1943 h. 5).
A postwar housing program for urban areas (Civ. Engng
1943 h. 6).

Preparing for public works in the post-war period (Civ.
Engng 1943 h. 7).

Manhattan prepares for postwar construction (Civ. Engng
1943 h. 8).

The materials-economics of war housing (Civ. Engng
1943 h. 8).

Navy develops all-timber blimp hangar (Civ. Engng 1943
h. 10, 11). R S

Problemhörnan

Problem 9/44. Bestäm den linje, som går genom en
given punkt och som delar en given triangel i två lika delar!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free