Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Dokumentationstjänstens praktiska problem, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1112
TEKNISK TIDSKRIFT
springa ur övertygelsen, att ett gemensamt
organiserat kunskaparväsen i det långa loppet måste
komma att betala sig. Att anslå medel till en
verksamhet, vars resultat te sig så diffusa, kräver
därför en framsynthet och en allmänanda, som
dess värre äro ganska sällsynta hos
anslagsbe-viljande organ.
Att dokumentationen i längden lönar sig, därom
kan knappast råda någon tvekan. Man måste göra
klart för sig, att de ansträngningar att föra fram
kunskapsfronten, som den svenska forskningen
kan bidra med. endast utgöra en eller annan
procent av vad som göres ute i världen. På
enstaka avsnitt kunna vi här åstadkomma
tekniskvetenskapliga framsteg, som stå fullt i nivå med
vad som presteras utomlands, men på det hela
taget måste vårt utvecklingsarbete till 97 eller
98 % baseras på forskningsresultat och
erfarenheter, som komma till oss utifrån. För vinnande
av de 2—3 % kunskapsökning, som den svenska
tekniska forskningen bringar, anslås på goda skäl
miljoner, enbart från staten mer än två miljoner
kronor per år. Till dokumentationstjänsten, som
avser att tillgodogöra de övriga 97—98 ’>%, anslås
sammanlagt ett eller annat hundratusental kronor
i form av bokinköp, prenumerationsavgifter och
bibliotekskostnader samt studieresor. Redan
härav inses, att vi ännu ligga långt ifrån det
ekonomiska optimum i fråga om kostnader för
gemensam dokumentationstjänst. Följden är, att
vetandet utifrån även i normala tider kommer
allt för långsamt och ofullständigt till godo inom
den svenska tekniken. Enstaka individer eller
företag kunna hålla sig mycket väl underrättade
om utvecklingen på specialområden, men det
saknas organ som underlätta mobilisering av
detta vetande i vidare kretsar. Så mycket mera
angeläget är det, att någon tar på sig det
otacksamma arbetet att organisera och driva en effektiv
dokumentationstjänst.
Genom de förslag, som gemensamt framlagts av
sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen och av utredningen för den
teknisk-vetenskapliga forskningens ordnande, och som närmast
baseras på en synnerligen förtjänstfull och
grundlig utredning av dr Alvar Silow, skulle man nu
skapa underlag för en vitvidgning av den tekniska
bibliotekstjänsten, närmast baserad på de båda
tekniska högskolornas bibliotek. Till
bibliotekstjänsten i denna bemärkelse hör då främst att
anskaffa, systematisera och tillhandahålla aktuell
teknisk litteratur. Till denna uppgift hör också
samarbete mellan olika bibliotek, anskaffandet
av svåråtkomlig litteratur i form av fotokopior,
eventuellt från utlandet, o.d. Enligt förslaget
skulle högskolebiblioteken utrustas med förmågan
att även på en vagt formulerad förfrågan ge
ett intelligent svar i form av hänvisningar till
lämpliga litteraturställen, alltså selektiv
referenstjänst.
Denna bibliotekstjänst ingår såsom en del av det
allmännare begreppet litteraturtjänst. Till detta
bör man ytterligare föra sådana åtgärder som
anskaffning och cirkulation av tidskrifter inom
olika företag och anvisandet av litteratur, även
då detta sker helt oberoende av förefintligheten
av ett bibliotek. Hit hör också bearbetningen av
inkommande litteratur till kortfattade referat,
till bibliografiska sammanställningar, till cirkulär
med påpekande om framkommande nyheter och
andra åtgärder, som bidra till ett effektivt
utnyttjande av litteraturen. Hit hör alltså även
publicerandet av sådana bearbetningar av
tillgänglig litteratur, som göres utan anspråk på
originalitet. Detta är en mycket viktig gren av
litteraturtjänsten; och det är synd, att fackmän
med forskarambitioner ibland rynka på näsan
åt kompilatörens mindre ärofulla men desto
mat-nyttigare värv.
Även litteraturtjänsten kan emellertid betraktas
som en del av ett högre begrepp, nämligen
dokumentationstjänst. Inom detta begrepp rymmes
enligt undertecknads mening ett målmedvetet
sammanställande av allt slags
upplysningsmaterial för att ge underlag för bedömandet av
någon viss fråga. Utom litteraturanvisningar och
-referat skulle dokumentationen ta hänsyn till
opublicerat arkivmaterial, till samlingar av foton
och klipp, av katalogblad, av modeller och prover
etc. Med hjälp av en allmän dokumentationstjänst
borde en forskare kunna få anvisning på andra,
som sysslat eller syssla med en viss fråga,
framför allt utanför hans eget specialområde. Han
borde få anvisning på inköpskällor. I vissa fall
kanske han borde få låna ett sällsynt
mätinstrument eller få demonstration därav. Ur
förfrågningar kunde rent av framspringa impulser till
forskningsprogram för att reda ut oklara
punkter. Inom Forskningens Beredskapsorganisation
(FBO) har begynnelsen till en sådan
upplysningstjänst redan vuxit fram, genom förmedling av
kontakter mellan problemställare och problemlösare.
Om man så vill, kan man till dokumentationen
även räkna sådan mer eller mindre periodiskt
organiserad upplysningstjänst som de konferenser
i mättekniska ämnen, vilka sedan ett par år pågå
inom FBO och där man redan går långt utanför
det i litteraturen tillgängliga materialet genom
att tillgodogöra olika specialisters personliga
erfarenheter. Ett särskilt område, nämligen
fysikaliska mätningar, har fått grundlig behandling
genom Tekniska Fysikers Förening. Dess kurser
ha ju för övrigt avsatt varaktigt resultat i form
av ett förnämligt kompendium. Därvid bygger
man på en mångårig tradition av framgångsrika
upplysningskurser, som anordnas inom Svenska
Teknologföreningens ram. Tydligt är, att dessa
olika faser av dokumentationstjänst skulle fara
väl av att på något sätt samordnas. I vissa fall
kanske de organ som syssla med korrespondens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
