Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Industrin och de tekniska högskolebiblioteken, av Erik Hemlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1114
TEKNISK TIDSKRIFT
hittills visat, när det gällt att ställa medel till
förfogande för det tekniska biblioteksväsendets
utbyggande i vårt land. Med det grundligt
utarbetade och kraftigt motiverade betänkande med
förslag till åtgärder för främjandet av
litteratur-tjänsten inom de tekniska fackområdena, som
sakkunniga i år framlagt, hoppas man dock, att
en radikal ändring i dessa förhållanden skall
inträda och att de personella och materiella
resurser, som sakkunniga i detta betänkande föreslå,
också ställas till förfogande. Här föreligger i
sanning periculum in mora.
För att emellertid de åtgärder, som i betänkandet
föreslås, skola vinna erforderlig kraft vid
skapandet av en modern och effektiv litteraturtjänst
måste dock ett intimt samarbete mellan de
svenska industrierna och organen för detta tekniska
litteraturarbete, främst då de två tekniska
högskolebiblioteken, komma till stånd. Ämnet är rikt
och mångskiftande. Här skola endast några
näraliggande synpunkter framföras och det sker i den
fasta förvissningen om, att de närmaste årens
utveckling på det tekniska biblioteksområdet
kommer att skänka fastare konturer åt många
av de samarbetsformer, som nu endast dunkelt
kunna anas.
Ett samarbete grundar sig alltid på prestationer
och motprestationer. Som de centrala tekniska
bibliotekens viktigaste prestation framstår
naturligtvis skapandet av fullständigast möjliga
samlingar av modern teknisk litteratur i böcker
och tidskrifter. På omfattningen och
fullständig-hetcn av dessa samlingar beror effektiviteten i
den litteraturservice, som kan lämnas. Den
utländska tekniska litteraturens omfattning medför
dock ständiga krav på ett noggrant urval av
den utkommande litteraturen. De rådgivande
inköpsnämnder, som de tekniska
högskolebibliotekens överbibliotekarier enligt det föreslagna
biblioteksreglementet komma att erhålla och
där även industrierna och forskningsinstituten
bli representerade, komma här att få stor
betydelse. Emellertid måste ytterligare kontakt skapas
mellan biblioteken och industrin samt
näringslivets organisationer i form av fortlöpande
upplysningar till högskolebiblioteken om
industriernas litteraturbehov och direkta inköpsförslag
från dessas sida. I det remissvar rörande
biblioteksbetänkandet, som i sommar lämnats av
Sveriges Industriförbund, har behovet av en dylik
kontakt mellan biblioteken och industrierna
kraftigt poängterats. Här skall endast framhållas, att
centralbibliotekens chefer naturligtvis med största
glädje hälsa varje åtgärd i denna riktning och äro
beredda till ett effektivt samarbete härvidlag.
Vid sidan av utbyggandet av rika
litteratursamlingar är naturligtvis organiserandet av en
regelbunden upplysningstjänst angående bibliotekens
nyförvärv av största vikt. Början har redan gjorts
från de tekniska högskolebibliotekens sida med
månadsrapporter till industrier ocli institutioner
inom landet. I strävandet att nyttiggöra
bibliotekens verksamhet har detta regelbundna
upplysningsarbete redan burit rika frukter. Denna
informationstjänst måste ytterligare utbyggas och
effektiviseras.
En annan sak gäller industribibliotekariernas
utbildning. Även här kunna de tekniska
högskolebiblioteken genom anordnandet av årliga
fortbildningskurser i biblioteksteknik och
biblioteksorganisation ge värdefulla impulser och bidra till
knytandet av relationer — icke minst av personlig
art — mellan biblioteken och industrierna.
Frågan om industribibliotekariernas utbildning torde
för övrigt snart komma på dagordningen i vårt
land.
De svenska industrierna ha också rika tillfällen
att å sin sida underlätta och stimulera
högskolebibliotekens arbete. Och därmed komma vi in
på de motprestationer, som ju ingå i ett
samarbete och soin, även de, komma att bidra till
effektiviseringen av den tekniska
litteraturtjänsten. Beredvilligheten att på olika sätt underlätta
högskolebibliotekens verksamhet kan omvittnas
från det dagliga arbetet i dessa bibliotek. Viljan
till fördjupat samarbete har också på ett
glädjande sätt kommit till uttryck i de enquètesvar,
som från industrins sida lämnats i samband med
förarbetena till det tekniska
biblioteksbetänkandet.
Det är på två punkter, som detta samarbete med
industrierna inom den närmaste tiden bör sätta
in:
successiv överlåtelse till högskolebiblioteken av
äldre årgångar periodisk litteratur, som kan
anses umbärlig för industrierna och som saknas i
högskolebibliotekens samlingar;
upprättande av centralkataloger i
högskolebiblioteken över industrins tekniska
litteraturbestånd.
Arbetet på systematisk insamling av litteratur,
främst då tidskrifts- och annan periodisk
litteratur, som ej finns representerad i
högskolebibliotekens samlingar, har länge pågått men har under
senare tid genom personalbrist måst inställas.
Vid en utökning av bibliotekens personal blir
intensifieringen av dessa arbetsuppgifter i första
hand aktuell. Vid industrierna förefinnes
fortfarande ett rikt litteraturmaterial, som där sällan
eller aldrig kommer till användning, men som
centraliserat till högskolebiblioteken skulle få
betydelse som kompletteringar av förefintliga
luckor i samlingarna.
Som komplement till detta insamlingsarbete
kommer så slutligen upprättandet av
centralkataloger vid högskolebiblioteken över den stora och
viktiga litteratur, som industrierna ensamma äro
ägare till och som av olika anledningar icke finns
i högskolebiblioteken eller under nuvarande
förhållanden kan anskaffas av dessa. Här vänta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
