Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Industrin och de tekniska högskolebiblioteken, av Erik Hemlin - Den industriella organisationens dokumentationstjänst, av Barbro Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 september 19 AA
1115
arbetsuppgifter av stora mått för
högskolebiblioteken — arbetsuppgifter, som endast kunna lösas
i intimt samarbete med industrierna själva och
med direkt bistånd från dessas sida. Detta
litteraturarbete, som ytterst syftar till att göra
högskolebiblioteken till verkliga clearing centraler för
lån och upplysningar gällande den tekniska
litteraturens förekomst i landet, måste naturligtvis,
för att bli helt slagkraftigt, också komma att
omfatta successiva meddelanden angående alla
de viktigaste nyförvärven i framtiden.
Förutsättningen för det hela är naturligtvis också, att så
stor del som möjligt av industriernas
litteraturbestånd genom generösa utlåningsprinciper ställes
till förfogande för litteraturarbetet i landet.
Som synes, samarbetsuppgifterna äro
mångahanda. De organisatoriska svårigheterna äro
stora men få ej heller överdrivas. Målet är utan
tvivel väl värt att kämpa för: att göra våra
tekniska högskolebibliotek till viktiga
hjälpinstitutio-ner för det tekniska forskningsarbetet i Sverige
liksom för det praktiska arbetet ute i den svenska
industrin.
ämnesområden. Slår inan upp avd. 65 (handel och
samfärdsel: organisation och drift) i decimalklassifikationens
stora tyska upplaga visar det sig också, att denna
avdelning är särskilt illa tillgodosedd i klassifikationssystemet
jämfört med många rent tekniska avdelningar —
besynnerligt nog inta däremot vissa underavdelningar, såsom
delar av kontorsorganisationen, t.ex. 653 (kortskrift,
stenografi), en dominerande plats, som ej kan anses svara
till den senaste tidens utveckling.
I dessa frågor finnas många omfattande uppgifter, som
man måste ta itu med. I själva verket borde inom den
industriella organisationen och förelagsekonomin föreligga stora
möjligheter till ett samarbete gruppvis — oavsett de
olika företagens individuella tillverkningar — mellan
representanter för kontorsorganisation, fabriks- och
driftorganisation, försäljning och reklam, bokföring, revision,
statistik m.m. för att arbela för 1. en klarlagd och
entydig nomenklatur — bristen därpå utgör alla
klassifika-tionsfrågors yttersta stötesten —, 2. utvidgning och förslag
till omarbetning av decimalklassifikationen för att den på
dessa områden skall kunna motsvara de krav, som
industrin — med dess representanter för såväl teknik som
ekonomi — har rätt att ställa på ett ganska allmänt och
internationellt accepterat klassifikationssystem. Det
förefaller vara rimligt att för ett så viktigt arbete kunna
påräkna stöd även av dem, som ej själva direkt använda
DK-klassifikationen.
Nomenklaturfrågorna ha för olika avsnitt av industriell
ekonomi och organisation upptagits till behandling bl.a.
av vissa specialkommittéer. Således ha arbetsstudier1 och
industriell självkostnadsberäkning2 varit föremål för
särskilda nomenklaturutredningar och arbetet fortgår på
olika håll — här kan bl.a. nämnas den av Svenska
Teknologföreningen tillsatta kommittén för enhetlig terminologi för
tillverkningsplanering, som under våren 1943 trädde i
funktion. Rörande grundläggande arbeten och önskemål för
nomenklaturarbetet inom den industriella organisationens
och företagsekonomins intresseområden kan hänvisas till
två av mig tidigare i Teknisk Tidskrift publicerade
artiklar5.4. Reklamens terminologifrågor ha diskuterats i några
artiklar i Affärsekonomi och Reklamnyheterna5.6’7. Det är
att hoppas, att hela det stora teknisk-ekonomiska
ämnesområdet så småningom blir kartlagt ur
nomenklatursynpunkt. Först därefter kunna klassifikationsfrågorna få en
verkligt godtagbar lösning.
Synnerligen önskvärt vore det också att få till stånd en
central registrering av tidskriftsartiklar — allra helst en
speciell referattjänst — på områden, som beröras av
industriell ekonomi och organisation, och som ej täckas av
andra löpande index, såsom det amerikanska Industrial
Arts Index, eller av Danmarks Tekniske Bibliotek,
Regn-skabslaboratoriet vid Handelshøjskolen i Köpenhamn och
Institutet for Historie og Samfundsøkonomi utgivna
kartotek. Här föreligger en lucka på det bibliografiska området,
som det vore angeläget att få fylld till en kommande
fredstid. Men inte minst för uppläggningen av ett sådant arbete
äro nomenklatur- och klassifikationsfrågorna av avgörande
betydelse. Barbro Hallendorff
Litteratur
1. Enhetlig terminologi för arbetsstudietekniken. IVA Medd.
nr 108, Stockholm.
2. Enhetliga principer för självkostnadsberäkningar jämte
normer rörande enhetlig terminologi vid industriell
självkostnadsberäkning. 2 :a uppl. Stockholm 1939.
3. HaXXEnöorff, B: Den industriella organisationens
terminologiproblem. Tekn. T. 69 (1939) s. I 33.
4. Halle nIxxrff, B: Terminologiproblemen och forskningen.
Tekn. T. 69 (1939) s. I 44.
5. Hallendorff, B: Reklamspråket och facktermerna.
Affärsek. 15 (1942) s. 527.
6. Hallendorff, B: Reklammännen och facktermerna.
Affärsek. 16 (1943) s. 540.
7. Hallendorff, B: Reklamens terminologi.
Reklamnyheterna. 2 (1937) h. 18.
Den industriella
organisationens
dokumentationstjänst
DK 002 : 658
Industrins litteraturtjänst berör inte endast tekniska utan
även i stor utsträckning teknisk-ekonomiska och
ekonomiska ämnesområden. Industriell ekonomi och
organisation jämte företagsekonomi och statistik tillmätas en
ständigt ökad betydelse inom företagen. Därmed följer att det
blir av stor betydelse för industrins litteraturtjänst att
bevaka litteraturen inom dessa ämnesområden. Ur industrins
synpunkt måste en ekonomisk litteraturtjänst bli ett
nödvändigt komplement till en teknisk litteraturtjänst.
Inom de ekonomiska ämnesområdena finnes mycken
obruten mark för dokumentationsarbetet. Ett särskilt
brännande problem är klassifikationsfrågornas lösning, som
är av den största betydelse för litteraturtjänsten på det
teknisk-ekonomiska området.
Den industriella organisationens representanter visade
stort intresse för klassifikationsfrågorna genom att ta upp
dem till debatt vid en stor diskussion i Svenska
Teknologföreningen i början av december 1943. Där gavs en god
orientering över hur olika storföretag se på
klassifikationsfrågorna genom de redogörelser som lämnades för
olika tillämpade klassifikationssystem. Men hur se den
industriella organisationens representanter och
företagsekonomerna själva på sina egna klassifikationsproblem?
Industriell ekonomi och organisation jämte
företagsekonomi utgöra ämnesområden, som hittills blivit otroligt
litet beaktade och mycket illa tillgodosedda därvidlag. Inom
industriernas individuella klassifikationssystem inta de
tillverkningstekniska frågorna mestadels en dominerande
plats, vilket är naturligt, eftersom systemen mestadels
tillkommit för att skapa reda i tillverkningstekniska problem.
Först på senare år har den industriella organisationen och
företagsekonomin fått en plats i solen som självständiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
