Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Klassificering av teknisk-vetenskaplig litteratur, av Hilda S Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 september 19 AA
1119
Den systematiska uppdelningen är för de
tekniska vetenskaperna och industrin den avgjort
lämpligaste, och det är klassifikationssystem för
systematiska kataloger och bibliografier, som här
komma att framläggas. Ett sådant system bör
givetvis i möjligaste mån följa ett filosofiskt, för
vetenskaperna logiskt uppställt system, om
systemet skall kunna pretendera på någon
allmängiltighet, t.ex. när det skall läggas till grund för
kataloger, bibliografier, referatpublikationer osv.
gemensamma för flera boksamlingar, för ett
flertal närbesläktade forskningsområden, eller det
skall vara lämpligt för internationell användning.
Den systematiska katalogens klassifikation
bygger som regel på historisk eller på utvecklingens
grund. Dess schema består av ett större eller
mindre antal rubriker för huvudgrupper, vilka
i sin tur steg för steg uppdelas i undergrupper i
enlighet med den för systemet gällande
indelningsprincipen till dess att specialrubriker
erhållits. Var och en av de i systemet använda
rubrikerna måste utesluta ovidkommande
ämnesområden.
För att ett sådant system skall kunna användas
för klassifikation av litteratur i olika form, måste
systemet ha särskilda formala grupper, till vilka
kunna hänföras allmänna arbeten eller arbeten
med så blandat innehåll, att de icke kunna
inplaceras i någon annan ämnesgrupp i systemet.
För uppdelning enligt de skilda former,
synpunkter och andra egenskaper för vilka ett ämne är
föremål för beskrivning användas särskilda
tabeller (jfr nedan Browns "kategoriska" tabeller).
Somliga huvudgrupper kunna icke utan vidare
uppdelas helt efter litteraturens ämnesinnehåll,
utan helt eller delvis andra, mera formala grunder
måste komma till användning, såsom t.ex. då det
gäller biografier, historia m.m. Vidare böra
grupperna ha beteckningar eller korta signa som
kunna skrivas på katalogkorten och i registret i
stället för att uttryckas i ord som angiver det av
respektive arbeten behandlade ämnet, såsom ännu
förekommer på våra större veteskapliga bibliotek.
Gruppbeteckningen spelar nämligen en stor
roll för signeringsarbetet och om man skall undgå
ett oändligt ordskrivande, måste man söka er-
— Uc. MEKANIK, FYSIK OCH KEMI
Uca. Historia (med alkemi)
Ucb. Mekanik (med matematisk fysik)
Ucc. Fysik
Ucca. Akustik
Uccb. Optik
Ucce. Värmelära
Uccd. Elektricitetslära (med magnetism)
Ucd. Fysikalisk kemi
Uce. Kemi
Ucea. Oorganisk kemi
Uceb. Organisk kemi
Ucec. Biokemi
Fig. 1. Utdrag ur "Klassifikationssystem för svenska
bibliotek".
sätta orden med vissa lättbegripliga tecken,
såsom bokstäver eller siffror, eller båda i
kombination. Givetvis har ett system, som utgår från ett
större antal huvudgrupper bättre möjligheter att
logiskt följa det för vetenskaperna uppställda
systemet än det system, som utgår från färre
huvudgrupper. Av denna orsak synas alfabetets tecken
vara att föredra framför siffror, om man håller
sig till de enstaka tecknen. Alfabetet ger
möjlighet till 24 à 28 huvudgrupper, siffror till endast
10. Tar man alfabetet även såsom andra, tredje,
osv. ordningsgrund, får man fortfarande större
svängrum än då man använder siffror, dvs. enligt
decimalprincipen. Enbart av denna anledning
måste den rena bokstavsbeteckningen fordra i
systemets utgrening mindre antal tecken än det
rena decimalsystemet. Det av Sveriges Allmänna
Biblioteksförening för folkbiblioteken utgivna
systemet under titeln "Klassifikationssystem för
svenska bibliotek" använder enbart
bokstavsbeteckning (se fig. 1), men undergrupperingen är
icke djupt förgrenad. För de flesta är det
svårare att behålla i minnet eller hastigt uppfatta
en signatur i bokstavsföljd utan ordvalör, än att
klara sig med siffror, om de icke överstiga ett
sexsiffrigt tal. Däremot kan en signatur med två
bokstäver och tre siffror, kanske även fyra, lättare
uppfattas och behållas i minnet.
Historiska data
Behovet av klassifikation gällde ursprungligen
litteraturens uppställning på hyllan med
klassifi-kationssystemets upptecknande såsom en nyckel
till den använda uppställningen. Detta var
formen för de realkataloger, eller systematiska
kataloger, som ännu i dag återfinnas såsom
platskataloger i många av Europas gamla,
vetenskapliga bibliotek. Urbilden för realkatalogerna
är Kallimachos’ på trätavlor upptecknade, kritiskt
resonerande katalog över det berömda biblioteket
i Alexandria. Detta sätt att fastlåsa den för de
besökande avsedda katalogen med systemet för
böckernas uppställning, lade hinder i vägen för
bibliotekarierna att vid katalogens uppställning
följa vetenskapernas utveckling. Senare, då de
gamla realkatalogerna visade sig icke längre
kunna tillgodose biblioteksklientelets fordringar
på vägledning i samlingarna, har man så
småningom frigjort realkatalogen från uppgiften att
samtidigt vara platskatalog (shelf-list,
Standort-katalog). Man kan icke uppdela böckerna på
hyllan på samma sätt som man kan i katalogerna
uppdela uppgifterna om deras innehåll.
De växande boksamlingarna och specialiseringen
inom kunskapsområdena ställde allt större krav
på dessa realkatalogers detaljerade uppdelning,
och mycket arbete nedlades av bibliotekarierna
i Europa och Amerika för uppställande av
lämpliga klassifikationssystem för de egna biblioteken.
Traditionen och den speciella intressesfären, ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
