Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Teknisk litteraturtjänst vid ett industribibliotek, av Algoth Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 september 19 AA
1125
Teknisk litteraturtjänst
vid ett industribibliotek
Civilingenjör Algoth Olsson, LSTF, Ludvika
De tekniska problemen kräva delvis en annan
litteraturmetodik än den grundläggande
forskningen vid universiteten, bl.a. emedan arbetet i
hög grad är beroende av den nya och nyaste
litteraturen, särskilt av uppgifter i tidskrifter och
patentskrifter. Under det att de allmänna
biblioteken i första hand samla, katalogisera, ordna
och tillhandahålla sitt litteraturmaterial, blir det
för industribiblioteken en huvuduppgift att
granska den periodiska facklitteraturen och förteckna
de för det egna företaget viktiga uppsatserna, att
ordna en snabb och effektiv underrättelsetjänst
för chefer och forskningsingenjörer samt att
utföra litteratursökning av teknisk art. Å andra
sidan arbeta företagsbiblioteken merendels inom
ett tämligen begränsat ämnesområde, de behöva
endast undantagsvis anlita annan litteratur än de
senaste 20—30 årens, samt ha därjämte mycken
hjälp av de tekniska centralbiblioteken i form av
lån och rådgivning i biblioteksmetodik. Stora
krav ställas på ett tillräckligt detaljerat och
anpassbart klassifikationssystem. Eftersom
litteratursökningen nästan uteslutande följer de efter
klassifikationssystemet ordnade hänvisningarna,
lägger man mindre vikt vid den alfabetiska
katalogen än i de allmänna biblioteken. Den
nödvändiga anpassningen till företagens intressen och
forskningsproblem gör, att industribiblioteken
även sinsemellan kunna te sig rätt olika. På en
del håll ledes och utföres arbetet av särskilda
bibliotekarier, på andra samordnas
litteraturtjänsten med arbetet på laboratorier,
patentavdelningar e.d. Där litteraturtjänsten får sin riktiga
plats i företagsorganisationen, visar den sig snart
vara oumbärlig i det tekniska arbetet och
motiverar väl de kostnader, som nedläggas på den.
Även om denna redogörelse inskränker sig till
Ludvika verkens bibliotek, synes det lämpligt att
hänvisa till några uppsatser och publikationer om
teknisk dokumentation och svenska
företagsbibliotek, vilka haft stor betydelse för ordnandet
av dess litteraturtjänst1.
Arbetsområde och uppgifter
Den nya avdelning vid Ludvikaverken, som vid
årsskiftet 1934—35 fick i uppdrag att såsom
filial till Aseas huvudbibliotek i Västerås ordna
DK 025/026 : 621.3 Asea
den lokala tekniska litteraturtjänsten, ställdes
inför en mer än vanligt intressant och tacksam
uppgift. Redan från första stund kunde påräknas
livlig medverkan från företagsledning,
konstruktionskontor och laboratorier, alla voro på sitt håll
sysselsatta med utvecklingsarbete och därför
angelägna att komma i kontakt med andras
erfarenheter inom och utom företaget.
Begränsningen av arbetsområdet till vissa delar av
hög-spänningstekniken, särskilt transformatorer,
brytare, strömriktare och ventilavledare,
möjliggjorde en effektiv bearbetning av
litteraturmaterialet. För rådgivning i biblioteksmetodik och
vissa gemensamma expeditionsärenden (t.ex.
anskaffning, bindning) svarade Västeråsbiblioteket,
som också ställde sina omfattande samlingar
till förfogande samt tjänstgjorde som arkiv
för äldre eller sällan använd litteratur. Härtill
kom tillgången till de goda bibliografiska
hjälpmedel, över vilka elektrotekniken förfogar.
Viktiga uppslag för arbetet erhöllos under besök i
allmänna bibliotek och vid industriföretag.
Betecknande nog blev det nya bibliotekets
första uppgift att ordna företagsledningens
omfattande serier av tekniskt informationsmaterial för
att på så sätt lära känna tillverkningen, de
aktuella problemen och Asea-systematiken. Först
därefter inventerades bokförrådet och
tidskrifts-samlingen, samt omordnades det tidigare
påbörjade kartoteket över tidskriftsuppsatser. I
början av 1936 kunde en intern översikt över det
tekniska informationsmaterialet vid
Ludvikaverken utsändas, och inom kort följde de första
litteraturrapporterna.
Det fortsatta arbetet inriktades i första hand
på att göra den för Ludvikaverken viktiga
litteraturen väl känd och effektivt utnyttjad.
Boksamlingen uppdelades i avdelningsbibliotek och
blev därigenom bättre tillgänglig.
Tidskriftscirkulationen utvidgades och anpassades. Ett
omfattande kartotek över uppsatser i de senaste
tjugo årens tidskriftslitteratur byggdes upp och
sändes ut i kopior till konstruktionskontor och
laboratorier. Nyanställda forskningsingenjörer
underrättades om tillgängligt
informationsmaterial och fingo i vissa fall förteckning över
litteratur rörande de förelagda problemen. Vid sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
