Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Teknisk litteraturtjänst vid ett industribibliotek, av Algoth Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 september 19 AA
1127
Fig. 2.
Exempel på [-cirkulationslista.-]
{+cirkulations-
lista.+}
till de avdelningar, vilka endast undantagsvis
skulle behöva hela rapporten.
Frågor rörande patent behandlas av
patentavdelningen i Västerås, och biblioteket nöjer sig
därför med att anskaffa Patentverkets
årsregister samt Svensk Tidskrift för Industriellt
Rättsskydd. Asea-reklamtryck samlas i en efter
decimalregistret ordnad pärmserie. Slutligen kan
nämnas att någon granskning av de dagliga
tidningarna ej göres i biblioteket, vilket däremot är
fallet vid huvudbiblioteket i Västerås, ej heller
samlas klipp eller fotografier.
Tidskriftscirkulation
En av bibliotekets viktigaste uppgifter är att
ordna en lämplig kringsändning av nya
tidskriftshäften. På grund av det stora antalet
litteraturintresserade tjänstemän och mängden av tekniskt
tryck har denna uppgift medfört vissa svårigheter.
Sålunda trefaldigades tidskriftscirkulationen på
sex år till att år 1941 omfatta mer än 100
tidskrifter med ca 2 500 häften och i medeltal ett
tiotal adressater per häfte. Efter åtskilliga försök är
den nu så ordnad, att endast ett fåtal viktigare
tidskrifter sändes runt med alla häften till flertalet
ingenjörer ("allmän cirkulation"). Cirkulationen
av övriga tidskrifter anpassas däremot efter de
enskilda häftenas innehåll, vanligen med någon
eller några ständiga adressater på
cirkulations-listorna ("anpassad cirkulation").
Begränsningen gäller framför allt mera speciella tidskrifter,
publikationer till låns från huvudbiblioteket i
Västerås samt referattidskrifter, vilka så snart
som möjligt böra vara allmänt tillgängliga. På
detta sätt erhålla företagsledning och
avdelningschefer relativt många tidskrifter i regelbunden
cirkulation, beräknings- och
laboratorieingenjörer däremot färre publikationer och få sålunda
bättre tillfälle att studera sina uppsatser i detalj.
I båda fallen tilläggas tidskriftshäften i övrigt,
som innehålla artiklar av intresse (se fig. 2).
Cirkulationsföljden anpassas merendels efter de
enskilda häftenas innehåll; dessutom kunna
avdelningscheferna anvisa särskild vidaresändning.
Tidskriftshäftena omflyttas två gånger i veckan
och antecknas då i en cirkulationsjournal, så
att de vid behov lätt kunna återfinnas.
Affärs-tidskrifter av nyhetstyp samt nya lagar och
förordningar behållas däremot endast en dag
och sändas därför vidare med den interna posten.
I särskilda fall begäras dubblettexemplar eller
fotokopior av viktigare uppsatser, så att häftena
kunna sändas vidare i cirkulationen utan
nämnvärt dröjsmål. Stor vikt lägges vid att
tidskriftshäftena förvaras på särskilt märkta platser och
att de icke överlåtas utan att biblioteket
underrättas. Några gånger om året återfordras alla
häften, som råkat bli kvar hos någon adressat
mer än två veckor. Cirkulationstiden är i
allmänhet mindre än ett halvår, och större delen av årets
inbindning kan därför ordnas under nästföljande
semesterperiod. Tidskrifternas
annonsavdelningar granskas dessförinnan, och sidor av intresse
tillvaratas för avdelningarnas räkning.
Genom att anskaffa ett andra exemplar av
vissa tillverkningstekniska tidskrifter och
firmapublikationer har en särskild cirkulation
anordnats för ritkontorens konstruktörer. Allmänt
tillgängliga på ritkontoren äro ERA och
Verkstäderna; dessutom cirkulera luftskydds-,
brandskydds- och arbetarskyddspublikationer i ett
större antal exemplar.
Katalogfrågor
I ett litet industribibliotek kan den noggranna
katalogisering av böckerna, som är nödvändig i
de större och allmänna biblioteken, ofta förenklas
åtskilligt. Teknisk litteratursökning följer så gott
som uteslutande ämnet, och författarekatalogen
kan därför utan olägenhet begränsas till det egna
bibliotekets böcker. De gängse kataloguppgifterna
om format, illustrationer och sakregister sakna
större intresse för teknikern, som däremot vill
veta var man kan få tag i boken. För annan
litteratur än Ludvikaverkens antecknas även
tillgängliga referat, så att dessa kunna rådfrågas, innan
lån begäres. I åtskilliga fall kan det dessutom
vara av värde att enligt amerikansk praxis
anteckna den firma eller institution, vid vilken
författaren är anställd.
Utskrivningen av litteraturhänvisningar i den
tekniska fackpressen är tyvärr allt annat än
enhetlig; dock ha bl.a. tyska försök till
standardisering blivit gjorda, och frågan har även tagits
upp i Sverige4. Att de i hänvisningarna
använda förkortningarna av tidskrifters namn
variera åtskilligt är däremot mindre märkligt. Inom
ett begränsat fackområde kan nämligen en enk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
