Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Teknisk litteraturtjänst vid ett industribibliotek, av Algoth Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 september 19 AA
1129
erhållas från högskole-, industri- och
institutionsbibliotek. På samma sätt överföras uppgifter till
litteraturkartoteken ur periodiska kataloger, t.ex.
Svensk Bokförteckning, Polytechnische
Bibliothek, vissa delar av Focks förteckningar över
tyska dissertationer samt ur kataloger från de
större tekniska bokförlagen. I mån av tid
genomgås äldre tidskriftsserier för komplettering av
hänvisningarna.
Litteraturkartoteken inrikta sig huvudsakligen
på de problem, som beröra Ludvikatillverkningen,
och kompletteras därför med andra bibliografiska
hjälpmedel, bland vilka VDI-Jahrbuch må särskilt
nämnas.
Inköp, län, fotokopiering
Underrättelser om nya böcker samt lån från
utomstående bibliotek leda ibland till begäran om
inköp för Ludvikaverken. Efter att ha inhämtat
platschefens godkännande sänder biblioteket
dessa beställningar till Västerås, som ombesörjer
all anskaffning. Biblioteket ordnar dessutom vissa
samlingsbeställningar för tjänstemän av nya
handböcker, kompendier etc., vilka äro av värde
för arbetet vid Asea.
Inom Ludvikaverken lånar man direkt från den
avdelning, där den önskade litteraturen finnes
uppställd, och räknar med en normal lånetid av
två veckor. För Aseas litteratur gäller, att den
skall finnas tillgänglig på kontoren under
arbetstiden. Lån från främmande boksamlingar ordnas
däremot endast genom biblioteket. Eftersom Asea
hör till landsortens flitigare låntagare från de
båda tekniska högskolornas bibliotek, anses det
som en angelägen samarbetssak att lånen göras
så korta som möjligt.
Där så erfordras, kompletteras lånen med egen
anskaffning eller genom att fotokopiera de
önskade litteraturuppgifterna. Särskilt
fotokopieringen har fått stor användning, eftersom den
ofta ställer sig billigare än avskrivning eller köp
av dubblettexemplar och dessutom är oumbärlig
i brådskande fall. Man fotograferar då på 35 mm
film och kopierar i A 4-formatet (210X297 mm)6.
I större utländska bibliotek nöjer man sig ofta
med negativkopian, som då användes i en
särskild läsapparat. Vid Ludvikaverken har
självkostnaden (material och arbete) för film och
positivkopior hittills kunnat hållas så lågt som 90 öre,
eftersom litteraturkopieringen utföres som
fyll-nadsarbete i ett av laboratorierna och dessutom
ett billigt kopieringspapper (dokumentpapper)
användes. Beställning av litteraturkopior
förmedlas genom biblioteket, som först undersöker om
inköp av t.ex. ett tidskriftshäfte skulle bli
billigare och om uppsatsen möjligen redan har
foto-kopierats, vilket kan kontrolleras på
litteratur-korten. I stället för lån från de allmänna
biblioteken beställas i vissa fall fotokopior, särskilt
när det gäller korta uppsatser i tunga tidskrifts-
band eller uppgifter ur referenslitteraturen.
Likaså användas fotokopior, när det gäller uppsatser
i svårtillgängliga publikationer i utländska
bibliotek.
I detta sammanhang må även nämnas
möjligheten att skyddsarkivera värdefullt
litteraturmaterial genom fotokopiering. Sålunda skulle
Ludvikaverkens 50 000 litteraturkort kunna
arkiveras på mindre än 40 m film av 35 mm bredd för
endast några hundra kronor i material- och
arbetskostnad. En sådan filmrulle skulle väga
ungefär 0,25 kg och kunna förvaras i en ask med ca
100 mm diameter. Det är dessutom möjligt att
filmkopior i någon mån kunde ersätta lån av
tidskriftsuppsatser.
Litteratursökning
Även i ett väl utrustat industribibliotek börjar
man lämpligen sin litteratursökning med att
rådfråga någon expert på problemet. Vid
Ludvikaverken komma därefter följande hjälpmedel
till användning: hänvisningar i litteraturkartotek;
och tekniska pärmserier; serien av interna
tekniska meddelanden; normer och föreskrifter;
patentregister och patentskrifter;
reklambroschyrer och prislistor; slutligen särskilda
förfrågningar och litteratursökningar, bl.a. i
Västeråsbiblioteken. Bland de litteraturkällor, som mest
anlitas utanför de egna kartoteken och
förteckningarna, må nämnas: listor över nyförvärv till
de båda tekniska högskolornas bibliotek, Science
Abstracts A och B (sedan 1941 omdöpta till
Physics Abstracts och Electrical Engineering
Abstracts), Gesamtinhaltsverzeichnis ETZ 1903—
27 ..., Träns. AIEE-index 1911—21 och 1922—38,
VDI Jahrbuch 1934—40, Accessionskatalog för
Sveriges Offentliga Bibliotek och Årskatalog för
Svenska Bokhandeln. Genom huvudbiblioteket i
Västerås stå dessutom till förfogande: Svenskt
Tekniskt Kartotek, Elektrotechnische Berichte,
Technische Zeitschriftenschau, Jahrbuch der
Elektrotechnik, Engineering Index samt
Litera-turkartei Elektrotechnik6.
De flesta förfrågningar gälla enstaka uppsatser
eller tekniska uppgifter, men en och annan gång
begäres en mera omfattande litteratursökning.
Biblioteket söker då att först få en allmän
orientering över problemet och att få frågan möjligast
klart avgränsad. Därefter börjar man merendels
med att överföra litteraturkartotekens
hänvisningar till konceptblad. Uppsatserna granskas
sedan, och anteckningar göras om innehåll,
referenslistor, tillgänglighet etc. Dessa uppgifter
kompletteras med hjälp av andra litteraturkällor,
ordnas i tidsföljd och renskrivas till ett koncept,
vilket merendels granskas i samråd med någon
fackman. Listan förses med ett författarregister,
ibland även med en systematisk
innehållsförteckning. Slutligen meddelar rapportens första sida
några uppgifter om sökningens omfattning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
