- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Registrerings- och klassificeringssystem inom industriföretag, av Ralf Thorburn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1132

TEKNISK TIDSKRIFT

naturligtvis för vilka beteckningar som helst
fastlägga en viss följd, men enklast och bekvämast
är att använda någon av de för alla bekanta
följderna.

Vid användning av bokstäver har man både stora
och små att välja på, vilka i vissa system
användas för att skilja olika huvudgrupper. Då man
emellertid uttalar dem lika, oberoende av
storleken, är åtskillnad mellan dem ej att
rekommendera. I övrigt är att anteckna, att man av
olika orsaker ogärna använder svenska alfabetets
alla 28 bokstäver. För bokstavssystem användas
sålunda vanligen endast 23 tecken, medan
siffer-systemen äro begränsade till 10 tecken.

I fråga om bokstavsföljden är att märka, att
uppradningen brukar ske först efter första, så
efter andra, så efter tredje bokstaven osv. Saknas
«n fjärde bokstav placerar man det betecknade
dokumentet i fråga, som om denna fjärde bokstav
funnes, men vore före a i alfabetet. Så exempelvis
placeras "not" före "nota". Man tar alltså ingen
hänsyn till bokstavskombinationens längd.

Omvänt är fallet med de vanliga talen. Där
skulle man normalt placera 4 711 efter 472 om man
ordnade efter stigande tal. Tänker man sig
emellertid obefintliga siffror i talets slut, ersatta med
siffror som placeras före nollan i talföljden, får
man vad som, ehuru med någon orätt, brukar
kallas ett decimalsystem. Man förklarar
placeringen med att anta, att siffrorna äro decimaler,
och att alltså i verkligheten framför talet skulle
stå "noll, komma ...", eller också att den första
siffran utgör ental och resten decimaler, dock
utan utsatt komma. Kännetecknande för ett
decimalsystem är emellertid att man uppdelar ett
område i högst 10 grupper, vardera av dessa i
högst 10 undergrupper osv. "Decimal-" har
således med klassificeringssystemet att göra, ej med
beteckningssystemet.

Vid uppgörande av förslag till registrerings- och
klassificeringssystem har man först att bestämma
sig för ett beteckningssystem, och hur långt det

får utvidgas. Därefter har man att på lämpligaste
sätt fylla detta beteckningssystem med
innehållsklasser, som samordnas genom det valda
beteckningssystemets uppradningsordning.

Antalet möjliga klasser per grupp eller
undergrupp är därvid begränsat av
beteckningssystemets teckenantal. Med det vanliga tiotalssystemet
(decimalsystemet), där högsta antalet klasser i
vardera gruppen är 10, erhålles med uppdelning
i huvudgrupper pius en undergrupp högst 102
klasser, vid tillfogande av en andra undergrupp
högst 103 klasser, osv.

Använder man i stället bokstäver, har man
enligt vad som tidigare sagts vanligen 23
huvudgrupper, alltså 232 beteckningsmöjligheter vid två
bokstäver, och 233 vid tre. Med tre bokstäver har
man alltså 12 167 möjliga klasser mot endast
10 000 vid fyra siffror, förutsatt att icke de med
en och två bokstäver, respektive en, två eller tre
siffror betecknade grupperna användas som
klasser. Tillåtes detta bli möjligheterna 12 719
respektive 11 110.

När man trots detta vanligen föredrar fyra
siffror framför tre bokstäver beror det bl.a. på att
man ofta har mycket svårt att utnyttja de 23
uppdelningsmöjligheterna. Vidare är en följd av
godtyckliga bokstäver, t.ex. NPS, svårare att
hålla i minnet och uttala än sifferföljder, t.ex. 1 872,
därför att man är ovan vid de förra. En del
bokstavsföljder har utnyttjats i annat
sammanhang, varför de icke lämpligen kunna begagnas.
Å andra sidan ha bokstavssystemen den fördelen
att de vid lämplig uppläggning direkt kunna
begagnas som telegrafkod.

Den väsentligaste invändningen mot
bokstavssystemen jämfört med siffer systemen är att man
har mycket svårare att överblicka 20 à 23
grupper än 10. Redan det senare antalet kan vara
svårt nog. Å andra sidan visar sig uppdelningen
på tio undergrupper någon gång otillräcklig,
vilket medför onaturlig sammankoppling av
olikartade saker. Detta brukar anföras som nack-

Fig. 1. Full utnyttning av
utrymmet i en decimalgrupp
genom samordning i stället för
över- och underordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free