Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Klassificering. Diskussion, av A Silow, T H Nilsson, H Kræpelien, W Ekwall, B Boëthius, E Wærn - Aktuella dokumentationsfrågor inom den grafiska industrin, av Barbro Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1140
TEKNISK TIDSKRIFT
ningen för handlingar ordnade efter ämne använda
decimalklassificering. En ordning efter formella grunder är
att föredra även inom huvudgrupperna, om de förut
angivna förutsättningarna för en naturlig ämnesordning
saknas. I de fall då frågeställningen gäller icke sakuppgifter
utan t.ex. orsakssammanhang och tillstånd ger den
kronologiska ordningen mycket viktiga upplysningar. Även ur
historisk synpunkt är det av vikt, att arkivfrågorna vinna
beaktande inom det praktiska livet. Det kan kanske bidra
till att framtiden skall kunna bygga upp sin kunskap om
de mäktiga tekniska och ekonomiska krafter, som bära
upp vår tid, på ett hållfastare och adekvatare material
än vi ha för äldre tider.
Ett omfattande arbete har nedlagts på att gallra
förvaltningsarkiven, icke minst i Stockholm. Även frågan hur
man skall kunna rensa de särskilda akterna från onödiga
papper har beaktats. Eventuellt behövliga upplysningar
böra så vitt möjligt stämplas eller skrivas på akten. Vidare
har inom Stockholms förvaltning införts ett särskilt
"gallringspapper". Dess gröna färg anger att handlingen skall
förstöras så snart den ej behövs för det löpande arbetet.
Inom stora förvaltningar kan det röra sig om
hundratusentals gallringspapper om året.
Förste arkivarie E Wærn: Enligt min erfarenhet, bl.a.
från en 20-årig verksamhet med att ordna och handha
Svenska Sockerfabriks AB:s mycket vidlyftiga arkiv,
lämpar sig det av Riksarkivet 1903 utarbetade schemat för
arkivens klassifikation synnerligen väl då det gäller
ordnandet av industriella arkiv. Avdelningar inom ett företag
böra ha full frihet att oberoende av varandra ordna sina
handlingar på det för arbetet lämpligaste sättet.
Aktuella
dokumentationsfrågor
inom den grafiska industrin
DK 002 : 655
Först på de sista åren har den grafiska forskningen fått
ett slags eget självmedvetande i kretsen av övriga tekniska
vetenskaper. Detta kan ju förefalla paradoxalt, eftersom
boktryckarkonst och bokhantverk ha gamla anor på det
tekniska området. Förhållandet sammanhänger därmed,
att boktryckarkonsten under så lång tid och alltjämt —
trots dess utveckling till en industri — måste lita till den
individuella, hantverksmässiga yrkesskickligheten.
Boktryckarkonsten är alltför starkt anknuten till estetiska problem
för att kunna eller vilja frigöra sig till en storindustri, där
den helautomatiska maskinen blir helt bestämmande för
produkternas karaktär. Den färdiga produkten — boken,
trycksaken — måste lyckligtvis ännu så länge ha en
individuell särprägel och stil för att kunna stå sig i
marknaden.
Men den tekniska utvecklingen inom den grafiska
industrin har gått hastigt framåt, och det nyväckta
medvetandet om ansvaret såsom en teknisk vetenskap har medfört
nya viktiga initiativ från den grafiska industrins sida.
Tillkomsten av Grafiska Forskningslaboratoriet (1942) och
Grafiska Institutet (1944), som båda komma att få sin
stora betydelse för forskning och utbildning inom den
grafiska teknikens område, vittnar därom. I och med att
biblioteksverksamheten vid AB Sveriges Litografiska
Industrier — Slt Biblioteket — påbörjades (1943) lades
grunden till den första litteraturtjänsten inom den
grafiska industrin här i landet.
Eftersom Slt Biblioteket så nyss startat har dess
verksamhet knappt hunnit komma i gång — den hämmas
också för närvarande ganska starkt av svåra
lokalförhållanden. Som dess första uppgift ställdes att söka ordna
upp tidskriftscirkulationen närmast för de företag, som
koncentrerats till Esselte-huset vid Vasagatan i Stockholm.
För närvarande omfattar cirkulationen 116 svenska och
utländska facktidskrifter (häri äro dock ej amerikanska
och engelska tidskrifter inräknade). Cirkulationen
utsträckes i vissa fall även till andra Slt-företag i Stockholm.
Beträffande prenumeration av en del utländska
facktidskrifter har ett visst samarbete inletts mellan de större
Slt-före-tagen i hela landet.
Litteraturbeståndet avses att omfatta i första hand
facklitteratur på det grafiska området samt viktiga allmänna
uppslagsböcker, vidare facklitteratur rörande industriell
ekonomi och organisation, kontorsorganisation, försäljning
och reklam. Självfallet inta tidskrifterna den första platsen
bland erforderlig facklitteratur. Inköpen ha i övrigt varit
ganska begränsade hittills på grund av lokalsvårigheterna.
I biblioteket samlas givetvis, i den mån förhållandena
medge det, sådan litteratur, som ej kräves för arbetet ute på
olika avdelningar inom företaget.
Som en av sina viktigaste uppgifter ser biblioteket upp
giften att meddela upplysningar om facklitteratur och att
utföra litteraturundersökningar, dvs. att driva en verklig
litteraturtjänstverksamhet. Den verksamheten har redan
varit ganska omfattande och möjligheterna att få
litteraturuppgifter utnyttjas även av de anslutna Slt-företagen ute
i landet. En vidare utveckling av detta arbetsområde sätter
biblioteket som ett mycket viktigt framtidsmål.
I och med att forskningsrönen och materialet för
undervisningens bedrivande samlas vid de olika institutionerna
följer oundvikligen att systematiserings- och
klassifika-tionsfrågorna bli högaktuella. I klassifikationsfrågan och
andra gemensamma frågor av intresse har också inletts
ett visst samarbete mellan Grafiska Institutet, Grafiska
Forskningslaboratoriet och Slt Biblioteket, där DK börjat
tillämpas som klassifikationssystem. Om en central för den
grafiska industrins referatverksamhet skulle komma till
stånd, så som diskuterats, kommer förmodligen detta
system att tillämpas för klassificeringen. Till hjälp för
klassificeringsarbetet har avd. 655 (boktryckarkonst,
förlagsverksamhet, bokhandel) av DK:s stora tyska upplaga
översatts till svenska, och översättningen av avd. 659
(reklam, marknadsrapporter, informationsväsen) föreligger i
manuskript. För den grafiska industrins vidkommande är
DK visserligen inte ett i allo idealiskt
klassifikationssystem, men det synes för närvarande erbjuda den bästa
godtagbara lösningen av klassifikationsfrågan. Man måste se
arbetet på lång sikt och hoppas på ett nationellt och ett
internationellt samarbete så småningom för att utbygga
systemet där så är önskvärt. Ett samarbete med
pappersindustrin, där exempelvis Pappers- och
Cellulosaingenjörs-föreningen redan tillämpar DK inom för dt n grafiska
industrin viktiga ämnesområden, vore också ö iskvärt att
få till stånd.
En annan ur bibliotekssynpunkt mycket viktig fråga är
möjligheterna att få den grafiska industrins
nomenklaturfrågor utredda och att, om möjligt, ett auktoritativt
nomenklaturorgan skapas för ämnesområdet, önskemål därom ha
redan framförts i fackpressen, och man måste hoppas,
att den frågan kommer att föras framåt snarast möjligt.
För litteraturtjänstverksamheten, och speciellt
klassifika-tionsfrågorna, är nomenklaturfrågornas lösning
utomordentligt viktig.
De definitiva resultaten på dokumentationstjänstens
område äro således, för den grafiska industrins
vidkommande, ännu ganska blygsamma, men de kunna ju knappast
heller vara annat med hänsyn till att institutionerna äro
så pass nya. Att ett stort intresse finnes för att positiva
resultat skola nås till samtliga institutioners bästa behöver
knappast framhållas. Barbro Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
