Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 7 oktober 1944 - Arbetsstudiepsykologi, av O Warne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1142
TEKNISK TIDSKRIFT
taget har under årens lopp undergått stora
förändringar. Hastigheter och matningar ha
utexperimenterats, lämpliga slipskivor för olika
material ha framställts och maskiner med hög
avverkning, anpassade för skilda
arbetsoperationer, ha konstruerats. För arbetsstudiemannen
har sliptekniken inom mekanisk industri varit ett
tacksamt arbetsfält då det gällt att effektivt
utnyttja nya metoder genom systematiska
undersökningar. Större företag ha själva konstruerat
speciella maskiner och därvid har samarbete
mellan konstruktörer och arbetsstudiepersonal
varit mycket givande. Den maskinutrustning, som
efter hand framskapats, representerar givetvis
stora värden, varför maskinens effektiva
utnyttjande blivit mera aktuellt än tidigare.
Många ingenjörer, som tidigare varit sysselsatta
i USA, vände åter till hemlandet med nya idéer,
både i fråga om tillverkningsmetoder och
fabriksorganisation. Arbetsstudierna ingå som en viktig
faktor i den moderna fabriksorganisationen och
ha som bekant också kommit från USA. Det var
närmast Taylor, som med sitt system införde
arbetsstudierna. Hans förtjänster äro emellertid
alltför väl kända för att här ytterligare behöva
beröras.
Till att börja med tog man inom arbetarkretsar
ej Taylor på allvar. Även en del arbetsgivare
ställde sig skeptiska. Många arbetare ansågo, att
Taylor-systemet betydde utsugning och därför
skulle motarbetas. Tydligen har den avsevärt
ökade produktion, som Taylor genomförde,
ansetts som orimlig. Att arbetslönen samtidigt
höjdes, har ej uppmärksammats av arbetarna. Senare
undersökningar ha dock visat, att det ej var fråga
om en onormal prestation. Man tänkte ej heller
på, att Taylor genom införandet av arbetsstudier
sökte motarbeta toppning av ackord, då
ackordsförtjänsten översteg vad som ansågs normalt.
Ur psykologisk synpunkt är det emellertid av
intresse, att idéer utifrån ha spelat så stor roll i
arbetarnas tänkesätt.
Först sedan våra större industrier kunnat visa,
att det genom rationalisering är möjligt för
svensk industri att hävda sig på
världsmarknaden, har man inom ledande arbetarkretsar funnit
sig i ett system, som tidigare motarbetats. Man
har även kommit underfund med, att
rationaliseringen bidragit till höjd levnadsstandard och i
längden rikligare arbetstillgång.
Några orsaker till friktioner på arbetsplatsen i
samband med arbetsstudier skola här närmare
beröras. Anledningen till konflikter kan ofta vara,
att arbetarna ej anse sig kunna godta framställda
krav på arbetsprestation, även om de senare
visat sig vara måttfulla. Det har visat sig, att det
i vissa fall varit en strävan att slå vakt om gamla
ackord, även om de varit påtagligt felaktiga. En
sådan inställning har ofta framtvingat längre
gående mekanisering än som varit nödvändig, om
befintlig maskinutrustning blivit bättre utnyttjad.
Orsaker till konflikter äro dock ej enbart att söka
hos arbetarparten. Arbetsstudiepersonalen,
arbets-befälet och företagets ledning kunna även vara
skuld till. att en dålig anda råder på
arbetsplatsen.
Arbetsstudierna och arbetets art
Ett yrkesarbete, som kräver några års praktisk
utbildning och även fordrar teoretiska kunskaper
utöver folkskolestadiet, står givetvis på ett annat
plan än ett enkelt tempoarbete, som kan läras
på några dagar. Yrkesarbetaren har ofta fått sin
utbildning inom företaget och följer dess
tillverkning med ett visst intresse. Han har
tillräcklig ansvarskänsla att utnyttja sin arbetstid, även
om han ej har ackord. Detta innebär dock ej, att
den använda tiden skall lämnas utan kontroll.
Yrkesarbetaren får se resultatet av sitt arbete i
form av en färdig produkt och är stolt över att
kunna prestera en god kvalitet inom rimlig tid.
Den arbetsstudieman, som skall studera
yrkes-betonat arbete, bör ha god erfarenhet på
området.
Vid typisk masstillverkning är tempoarbetet
ofta monotont. Arbetaren utför här en
operationsdetalj på arbetsstycket och får således ej se
resultatet av sitt arbete i form av en färdig
produkt. Ett tempoarbete måste absolut vara
ackords-satt och produktionen fastställd på basis av
arbetsstudier. Ackorden måste vara väl avvägda för
att undvika avundsjuka. Vid serietillverkning i
större skala kan mycket liten tidsskillnad
föreligga mellan olika typer. Äro tempotiderna
mycket korta, fordras en noggrann analys för att få
ackordspriserna väl avvägda mellan de olika
typerna. Vid sådana korta tempon kan
produktionen så småningom drivas upp, dels genom
träning, dels därigenom att enstaka arbetare finna
på små finesser vid arbetets utförande. Detta
gäller särskilt, då maskintiden är obetydlig i
förhållande till handtiden. Under förutsättning att
produktionsbegränsning ej förekommer, kan i
sådana fall den individuella arbetsprestationen
variera i hög grad. Trots noggranna
arbetsana-lyser vid ackordets fastställande kan därför så
småningom avvikelse i maximiförtjänsten mellan
olika maskingrupper förekomma. Vid
arbetsoperationer med övervägande handtider, där
ackord tidigare ej förekommit, kan det vara svårt
att avgöra, vilken produktion, som efter hand
kommer att bli slutgiltig.
Arbetarna ha i vissa fall även svårt att tro, att
en viss fastställd produktion är möjlig. Det
ligger givetvis även i en arbetares intresse att vid
en ackordsuppgörelse ej sikta på alltför hög
prestation. Oin arbetaren själv skulle få
bestämma, vilken arbetsprestation han skulle utföra,
skulle denna, speciellt vid tempoarbete, bli
ganska ringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
