Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Titelskydd för civilingenjörer, bergsingenjörer och arkitekter? av Harald Bauer - Förslag till omläggning av STF:s bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1190
TEKNISK TIDSKRIFT
offentligrättsligt reglerad. Denna mening liar jag
svårt för att dela. Om det allmänna
tillhandahåller högskoleundervisning och låter denna
resultera i examen med viss i författning angiven
benämning, synes häri kunna ligga tillräckligt
underlag för ett straffbelagt förbud mot att någon
obehörigen uppträder med en titel, som ger vid
handen att dess bärare avlagt en sådan examen.
En förutsättning för varje förhoppning på en
lagstiftning, avsedd att åt titlarna civilingenjör,
bergsingenjör och arkitekt ge ett effektivare
rättsskydd än bestämmelserna 0111 bedrägeri och
illojal konkurrens innebära, är givetvis i första hand
att statsmakterna kunna övertygas om behovet av
en sådan lagstiftning. Det gäller att påvisa sådana
fall, där missbruk förekommit, resp. sådana
faktorer som kunna ge anledning att befara ett
framtida missbruk.
Den eventuella lagstiftningen synes, såsom av
ovanstående torde framgå, böra ta formen av ett
straffbelagt förbud mot att använda
ifrågavarande titlar utan att ha avlagt däremot svarande
examen. En särskild fråga är. huruvida förbudet
bör gälla titlarnas användande över huvud eller
blott deras användande i yrkesutövning. Enligt
det senare alternativet skulle det icke vara
straffbelagt att t.ex. bluffa med en av ifrågavarande
titlar på hotell, restaurang o.d.
För sistnämnda alternativ talar bl.a. den
omständigheten, att den eventuella lagstiftningen då
ej skulle behöva innehålla särskilt undantag för
utlänningar, som under resor i Sverige låta
titulera sig med den svenska översättningen av den
titel de begagna i utlandet. Skulle däremot t.ex.
en utländsk arkitekt vilja bedriva
yrkesverksamhet här i landet, finge han väl ansöka om särskilt
tillstånd att använda sin yrkestitel.
Över huvud föreligger någon olikhet mellan å
ena sidan orden civilingenjör och bergsingenjör
och å andra sidan ordet arkitekt. Den som utan
att ha avlagt examen vid teknisk högskola likväl
har (eller anser sig ha) förvärvat tillräckliga
tekniska kunskaper för att erbjuda sina tjänster åt
allmänheten, kan utan hinder av den tilltänkta
lagstiftningen kalla sig ingenjör; endast prefixen
civil- och bergs- skulle bli förbehållna de
hög-skoleexaminerade. Motsvarande möjlighet skulle
icke finnas för den som utan högskoleexamen vill
tillhandagå allmänheten med sådant arbete, som
brukar hänföras till arkitektyrket. Möjligen skulle
därför den tilltänkta lagstiftningen underlättas,
om man kunde för de högskolebildade
arkitekterna skapa en särskild titel, bestående av ordet
arkitekt med ett lämpligt prefix. Det kanske
närmast till hands liggande "civilarkitekt" låter
knappast tilltalande; fältet är fritt för
uppfinnar-förmågan. Att låta det tilltänkta skyddet anknyta
endast till sammanställningen "arkitekt SAR"
synes ej tillfredsställande. Ur andra synpunkter
torde det däremot vara önskvärt, att den
ifrågasatta lagstiftningen bleve så utformad, att den
kunde förhindra ej blott direkt annektering av
ifrågavarande titlar utan även bildande av
föreningar, vilkas namn kunna ge falskt sken av att
medlemmarna avlagt teknisk högskoleexamen.
DK 026 : 62
Förslag till omläggning av STF:s bibliotek. På
uppdrag av STF:s styrelse har Biblioteksnämnden under
ordförandeskap av chefsbibliotekarie H Lindstedt gjort en
utredning över föreningens bibliotek och dess verksamhet,
vilken utmynnat i ett förslag till omorganisation av STF:s
bibliotek.
Det har nämligen under de senare åren alltmera
tydligt framträtt, att STF:s bibliotek inom gällande
kostnadsram ej kan fungera tillfredsställande och ej uppfylla
de krav, som man skulle vilja ställa på ett
föreningsbibliotek av denna omfattning. Tidskrifterna och böckerna äro för
föreningen en stor tillgång, men lokalerna äro för små och
arbetskraften för liten för att full effektivitet och
användbarhet skall kunna åstadkommas och upprätthållas. Av en
utredning, som fil. lic. Axel Waldner har utfört på
Biblioteksnämndens uppdrag, framgår även att någon förbättring
härutinnan icke kan åstadkommas utan stora kostnader.
Biblioteksnämnden anser sig därför nödsakad föreslå en
radikal nedskärning av biblioteket och dess verksamhet
i syfte att åstadkomma en större effektivitet och
användbarhet för den återstående delen. Sålunda föreslås att
biblioteket skall utgöra ett aktuellt tidskriftsbibliotek med
rikhaltigt urval av läsvärda, huvudsakligen tekniska
tidskrifter till tjänst för föreningens ledamöter samt dessutom
för redaktionen av Teknisk Tidskrift; därjämte skall finnas
tillgänglig en liten men fullgod samling handböcker och
uppslagsböcker samt lexikon o.d. Av nu befintliga
tidskriftsserier behåller biblioteket endast — även på grund
av önskan att undvika inbindningskostnader .— de två
senaste årgångarna jämte det löpande årets tidskrifter,
under det att tidigare årgångar jämte hela bokbeståndet
deponeras i eller överlåtas till offentliga bibliotek, i första
hand de tekniska högskolornas bibliotek; på samma sätt
överlämnas till dessa i fortsättningen avslutade årgångar
av tidskrifter, som äro mer än två år gamla.
Genom de föreslagna åtgärderna kunna dels arbetet och
kostnaderna för litteraturens registrering och inbindning
nedbringas till ett minimum, samtidigt som det nuvarande
lokalutrymmet blir tillräckligt för bibliotekets behov.
Vidare kan den tillgängliga arbetskraften koncentreras på ett
mera begränsat arbetsområde och sålunda göras mera
effektiv. Slutligen kan föreningen hålla sig med ett mera
fullständigt tidskriftsbestånd och även ta emot en förutsedd
ökning efter kriget av aktuell tidskriftslitteratur.
Biblioteket bör fortfarande såsom hittills disponera en
större läsesal, ett bokmagasin samt ett rum för
bibliotekarien. Läsesalen bör ha en trivsam inredning med småbord
och bekväma fåtöljer samt en god belysning. Bibliotekarien
bör icke belastas med annat arbete än bibliotekets skötsel.
Föreningens sammanlagda kostnader för det nuvarande
biblioteket uppgå till ca 14 000 kr/år. Motsvarande
kostnader efter den föreslagna omläggningen beräknas till
samma belopp (inköp och bindning 5 100 kr., löner 4 400
kr., hyra, ljus och städning 3 800 kr., kontorskostnader
och övrigt 700 kr.). Någon besparing uppstår sålunda icke,
men valutan för pengarna torde bli väsentligt ökad.
Genomförandet av förslaget förutsätter dock att de
tekniska högskolornas bibliotek sättas i stånd att väsentligt
utöka sitt öppethållande för allmänheten även under
kvällstimmarna, samt att de äro villiga att ta emot
föreningens samlingar och för dessa ha eller få lämpligt
lokalutrymme. Vidare förutsättes att de sakkunnigas
förslag för den tekniska litteraturtjänstens främjande i ovan
berörda punkter realiseras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
