Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Fuktighetens absorption och vandring i byggnadsmaterial, av C H Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1205
Fuktighetens absorption och vandring
i byggnadsmaterial
Docent C H /ohansson, LSTF, Stockholm
Vid val av byggnadsmaterial och utformning av
byggnadskonstruktionerna är det viktigt att
kunna överblicka fuktighetens inverkan. Problemet
är emellertid komplicerat, ty
temperaturfördelning och värmetransmission samt
fuktighetsfördelning och fuktighetstransmission påverka
varandra ömsesidigt. Sålunda beror å ena sidan
temperaturfördelning och värmeströmning av
materialets fukthalt, och å andra sidan är
temperaturfördelningen avgörande för fuktighetens
fördelning och vandring i konstruktionerna.
De flesta ämnen äro hygroskopiska, dvs. de ha
förmåga att i uttorkat tillstånd ta upp fuktighet
ur luften, även om denna icke är mättad. Den
hygroskopiska eller bundna fuktigheten kan vara
större eller mindre, alltefter materialets
egenskaper, men kan aldrig elimineras fullständigt.
Den åstadkommer en mätbar ökning av
värmegenomgången, men den är jämförelsevis liten och
förorsakar i regel inga väsentliga olägenheter. Ett
undantag utgör trä, vars svällning på grund av
den hygroskopiska fuktigheten i ogynnsamma
fall t.o.m. kan bli farlig för byggnadens bestånd.
Helt annorlunda blir förhållandet, om materialet
kommer i kontakt med vatten i vätskeform, t.ex.
grundvatten vid grundmurar och källargolv,
slagregn på ytterväggar och tak eller genom
kondensation i väggar och bjälklag. Under sådana
omständigheter kan fukthalten åstadkomma en
katastrofal ökning av värmegenomgången. Vidare
kan det hygieniska tillståndet i byggnaden genom
inverkan av kalla, fuktiga ytor, unken luft,
mögelbildning m.m. bli otillfredsställande. Slutligen
kan byggnadens livslängd äventyras genom
frostskador eller genom röta och svamp. Genom riktig
utformning av konstruktionen med
hänsynstagande till materialets egenskaper torde man
helt kunna undvika dessa svårigheter, och det är
en av de angelägnaste uppgifterna för
forskningen på detta område att klarlägga betingelserna
för att en byggnadskropp vid
fortfarighetstillstånd hålles fri från fuktighet i vätskeform.
Hygroskopisk fuktighet och fritt vatten
Den hygroskopiska bindningen av fuktighet kan
i viss utsträckning hänföras till kapillära krafter.
DK 532.685 : 691.699.82
Enligt Thomsons formel1 gäller för ångtrycket
över kapillärer
2 a ■ M
e-r-RT /.x
Pk= pm- e (1)
där pm = vattenångans mättningstryck vid
absoluta temperaturen T,
pic = ångtrycket över kapillärens
vätske-menisk,
o — vattnets kapillärkonstant (specifik
yt-energi),
M ’= vattenångans molekylvikt,
g <= vattnets täthet,
r = kapillärradien,
R ;= gaskonstanten räknad per mol. vatten.
Skriver man ekv. (1) under formen
Pk = pm- e RT
är Ak skillnaden i vattenmolekylernas
frigörings-arbete vid avdunstning från en kapillär resp. från
en fri vattenyta, i båda fallen räknat per mol.
Ak är sålunda frigöringsarbetets ökning på grund
av de kapillära krafterna, och det är denna
ökning, som gör att ångtrycket måste sänkas under
mättningstrycket för att avdunstning skall ske,
och omvänt att kapillärkondensationen kan sätta
in då relativa fuktigheten ligger under 100 %.
Tabell 1.
Kapillärradie
r
Relativ fuktighet vid kondensation
1,0 mm 99,9999 )
0,1 99,999 j
0,01 99,99
1 (A, 99,9
0,1 99
100 Ä 90
50 80
21 60
12 40
(7) 20
(5) 10
(3,8) 5
makroskopiska porer
mikroskopiska porer
submikroskopiska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
